Till alla er Nyblivna Mammor, Hur ser er vardag ut nu?

[Sunshine]

Sv: Till alla er Nyblivna Mammor, Hur ser er vardag ut nu?

Mina ar 15 manader men jag tycker ocksa det kanns som om forlossningen var igar

Vi gick ju fran 2 till 4 i ett slag, och vi tyckte det var jattelatt - de bara at och sov, hangde med pa allt, och var rent generellt latta att ta hand om. Jag madde prima efter snittet, red exakt 6 veckor senare och borjade tavla etc. Hunden och katterna var och ar kanon med barnen, aldrig ngt att oroa sig for. Jag hade valdigt svart att forsta folk som tyckte det var jobbigt med bara ETT spadbarn, vi hade ju tva och det var inga problem. Fast vi ar valdigt lugna personer och jag ar definitivt ingen honsmamma, det kanske hjalpte

Men nu ar det lite jobbigare de gar/springer overallt, sover betydligt mindre dagtid, far nya tander hela tiden, far alla forkylningar/magsjukor som gar, separationsfas, vill inte sitta i vagnen langre stunder, osv osv osv och allt detta med tva pa samma gang
Och vi har ingen familj i narheten (narmaste ar 3h med bil) och maken pendlar langt till jobbet (3h/dag) sa det ar knepigt att fa avlastning. Dessutom har han fatt sitt forsta epilepsianfall pa manga ar och det komplicerar saken ytterligare

Men i januari borjar de pa dagis ca 10h i veckan, blir nog kul bade for mig och for dem! Sa summa summarum, jag tyckte det var superlatt att vara foralder forsta aret, och lite jobbigare andra aret

 

[AnonymaRut]

Sv: Till alla er Nyblivna Mammor, Hur ser er vardag ut nu?

Nu är min son snart 18 månader men den känns som vi kom hem från BB igår!

Jag fick en depression efter förlossningen och det var självklart asjobbigt, men att bli förälder var verkligen en dans på rosor

Djuren har accepterat och tagit hand om Rasmus från första sekunden!

alltså det där var nog en av de mest underbara,söta,härliga,varma,vackra och mysigaste bilder ja sett på..ja jag vet inte när!!!heeelt ljuvlig!!!

 

[Freddie]

Sv: Till alla er Nyblivna Mammor, Hur ser er vardag ut nu?

Min historia är inte fullt lika lycklig som de flesta andra i tråden.
De första månaderna av mitt liv som mamma mådde jag så dåligt att jag dagligen funderade på att skjuta skallen av mig. Jag tyckte att det var fruktansvärt att vara mamma (jag drabbades av en grav förlossningsdepression).

Förlossningen var fantastisk och jag hade inga som helst fysiska problem efteråt. Magen försvann på ett kick och jag kunde halvspringa i korridoren någon timme efter förlossningen.
Att ta hand om Viktor, som nu snart är 3 år, var inte problemet. Min partner var och är en fantastisk make och en underbar pappa, så han var inte heller problemet. Problemet var att jag i hela kroppen kände att jag inte ville vara mamma till mitt barn. Från att ha längtat med varje cell till att få bli mamma ville jag av hela mitt hjärta slippa leva, slippa ta ansvar, slippa se åt min nyfödda, söta bebis.

Vardagen bestod till 100% av att överleva. Att "fixa" ännu en dag. Min make var hemma på heltid en lång period och jag grät som besatt flera timmar per dygn.

Idag är vi en lycklig liten familj som verkligen njuter av varandra och med varandra. Det är underbart att vara förälder numera, men naturligtvist jobbigt emellanåt med ett verbalt barn i värsta trotsåldern.
Det blev inte alls som jag hade tänkt mig - men det blev bra. Det tog bara lite tid att nå dit.

 

[vindvissla]

Sv: Till alla er Nyblivna Mammor, Hur ser er vardag ut nu?

Skönt att du fått hjälp, det måste varit helt fruktansvärt!

 

[Mirre]

Sv: Till alla er Nyblivna Mammor, Hur ser er vardag ut nu?

Nu är ju Isak iof ganska precis 1 år men skriver ändå.
Nu såhär ett år efteråt är det just det man minns, känslan av att hålla sitt lilla barn första gången, den läskiga men också mysiga känslan att komma hem som en familj.

Vi har nog varit ganska bortskämda eg med våran son som redan från första natten sovit hela nätter i stort sett hela tiden.
Innan han föddes hade vi en väldigt jobbig tid,jag fick havandeskapsförgiftning och fick åka fram och tillbaka till usö varannan dag ungefär. Vi visste aldrig om jag skulle bli kvar där eller få åk hem igen och det var hemskt med ovissheten.
Mådde apa utav det vilket var oerhört stressande och en enorm press för både sambon och mig.

Själva förlossningen var hur enkel som helst dock.
Vattnet gick och en timme senare var han ute.
(förlossningsberätttelse i annan tråd, blir så långt annars)
Födde med enbart lustgas.
Ut kom denna lilla sötnos
Isak bara någon minut gammal
Isak 11 månader
Isak på sin 1 års dag

Första tiden hemma var vi i smått extas både sambon och jag.
Allt var så nytt, spännande och smått läskigt också.
Hur skulle vi klara det? Tänk om han fick kolik, psd eller något annat.
Men allt har gått bra, det enda som strulat är amningen.
Vi fick inte till det alls, han fick inget tag, sög snett och jag fick sår.
Så till slut grät jag varje gång han skulle äta. Efter många försök och mycket lidande så skaffade vi en pump istället vilket fungerade bättre.
Då kunde vi mata båda två.

När han var ca 1 v fick sambon magsjuka.
Livrädda för att Isak skulle bli sjuk isolerade han sig i gästrummet under tiden.
När han blev frisk var det min tur att bli sjuk. Då var vi glada att Isak inte ammades eftersom han då inte behövde vara upp i mig när jag var sjuk.
Han klarade sig helt från att smittas.

Efter ett tag övergick vi helt till ersättning för då hade jag helt plötsligt ingen mjölk alls längre. Antagligen för att man blev stressad av att det inte funkade.
Jag hade varit helt inställd på att amma i 1 år och så blev det bara två plågsamma veckor.

Första gången vi var på affären med lilleman var jag så stolt och mallig för att alla kunde se att vi hade barn haha. Det var en häftig känsla att få visa upp honom. Man riktigt hoppades att det skulle komma någon man kände.

 

[Mitten]

Sv: Till alla er Nyblivna Mammor, Hur ser er vardag ut nu?

Den här tråden skrev jag när snorpan föddes med lite tankar om de praktiska sakerna:
http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=875084

Jag älskade övergången från 2 till 3. Älskade att hon styrde hela livet. För mig kändes det jobbigt först kring 4 månader .

Det jag var oförberedd på var att amningen inte alls var så mysig och gosig som jag trodde. Jag gjorde det ändå, men fy för allt ajaj och allt slaskande. Ble!

Annars är jag fortfarande ny mamma tycker jag fast det är ett år sedan

 

[Mitten]

Sv: Till alla er Nyblivna Mammor, Hur ser er vardag ut nu?

Sjukt vad som händer första året ...

Elina nyfödd precis:

Elina 1 år :

ååååå jag vill ha en till