Tappat allt

Sv: Tappat allt

Hade bla dig i min tanke i inlägg nr 15 :angel:

Bra inlägg med konkret information.

Varför kallar du det "att få skit för det här"? Stå för dina åsikter, de är värda att kämpa för!:)

Jag står för det jag skriver här inne som många säkert märkt (och inte alla är så positiva till alla gånger).
Men som sagt, det är ett forum och om man ställer en fråga så får man vänta sig reaktioner där efter.
 
Sv: Tappat allt

Känner att jag måste svara på ditt inlägg. Jag skrattade så åt din slutkläm. "Men oj detta tycker jag va kul att diskutera!":rofl:

På seminariet i Västerås diskuterades även det du skriver om, att vi som exempel avlar för BRA hästar. Dvs att våra hästar redan tidigt har anlag för bra gångarter och då blir risken att vi överanstränger hästen just för att det är så "lätt" och det går så bra. Motsatsen är ju den ofärdiga hästen som har sävlig gång till att börja med, men med tiden och rätt träning kan bli lika bra, men med mer tid. Detta betyder ju i slutet att den sävliga får mer träning på längre sikt och därmed kanske håller mycket längre än den "lätta" hästen som tas för tidigt och går för fort fram i utvecklingen på för kort tid.

Nu handlade det här om "de stora" hästarna men det ligger ju något i detta även i islandsvärlden, eller vad tycker du Echa?
 
Sv: Tappat allt

Det här var ju en kul tråd! och nåt helt annat än rubriken utlovade (vilket innebär att jag inte öppnade den förrän nu).

Det sista inlägget var riktigt intressant, när jag gick på Hólar (för över 10 år sedan) varnade alla lärare oss för risken att gå för fort fram med de bästa hästarna!
Det är ju en uppenbar risk, att när allt går som smort , att man bara trappar upp....för att det går...och är så kul!

Hörde från ägaren till Björk frá Litla-Tungu som fick en superbedömning som 4-åring och var bäst i sin klass på Landsmót 2004 (tror jag det var) att Elli som tränade henne skickade hem henne till ägaren på bete innan landsmót för att inte frestas att rida henne för mycket:idea:.

En helt annan orsak till ökade skador (ffa på framben) tror jag är att vi avlar fram hästar med mkt mera bensprattel. En bekant till mig som är född och uppvuxen bland hästfolk och som med sin man i många år drivit en framgångsrik hästgård på Island är övertygad om att problem med halta hästar går hand i hand med ökande fotlyft, och jag är frestad att tro att det ligger nåt i det hon säger...
 
Sv: Tappat allt

Hm insåg i efterhand att min inläggkan tolkas som om jag är en bakåtsträvare som helst vill ha markbundna turhästar som avelsmål, så är inte fallet men har man en häst som lyfter benen högt och drämmer ned dem i marken är det ju ännu viktigare att tänka på hur man tränar hästen och på vilket underlag mm. De håller inte för samma saker som den gamla sortens häst där man red över halva landet till Landsmót över stock och sten, tävlade och sen red hem igen...
 
Sv: Tappat allt

Det är ju inte bara du som har de farhågorna, därför är det ju en strid i det tysta om islandshästen kommer att delas? Jag menar då att man är rädd för att det kommer utvecklas två olika sorter av islandshäst, en relativt markbunden familjehäst och en högpresterande tävlingshäst.

Nu har jag själv en relativt tjock markbunden förstaklass islandshingst i hagen som när stona blir brunstiga verkligen lever ut sina rörelser till max (även med kontinuerlig träning förstås). Den hingsten passar i bägge facken, vilket jag tycker passar för min avel och mitt mål.

Att hästen lyfter högt är inte för mig det ultimata, utan att hästen går rent, vilket jag och några av mina vänner diskuterat fattas i högprestations hästar idag. Ser man på foton från bedömningar bla ser man topphästar som inte går rent, men med en rejäl action. På avelsutbildningen talade vi om de unga hästarnas gångartsanlag och hurvida det syns i bedömningssammanhang. Den informationen jag fick då var att ifall domarna ser att hästen har bra gångartsanlag men inte är riktigt färdig så får den ganska bra bedömning ändå, just för att domarna SER att hästen har bra gångarter och vet att med mer träning/mognad kommer den bli ännu bättre. Nu vet jag inte om de riktigt tänker så jämt för alla dömer ju olika, men då kan förstås mitt argument gå i stöpet när det gäller bedömningar....

På seminariet så vidhöll dock Johan H att han inte haft en sporthäst med kotledsinflammation vilket i sig är beundransvärt. Dock tror jag det är oerhört svårt att se dubbelsidig kotledsinflammation på frambenen.
 
Sv: Tappat allt

Det är ju svårt det här...samtidigt som jag känner mig oerhört lockad av sporthästarna och "vill vara med" där med mina hästar så inser jag ju att den gången sliter mer på hästarna!

Att Johan inte har skador på sina hästar bevisar ju bara att han tränar dem på ett bra sätt för att hålla för att just tävla! Många ryttare/hästägare som bara har en häst kanske vill kunna använda den på ett lite allsidigare sätt. Dvs både på tävlingsbanan men även på uteritten och kanske tom nån långtur då och då.

Jag känner mig kluven i frågan och har inga bra svar:confused:

Visst vill man framförallt ha en häst som går rent, samtidigt vill man att man ska ha in för kostnaderna på aveln och det man får hyfsat med pengar för är faktiskt de som har hög aktion även om de inte är helt rena i tölten.:crazy:
 
Sv: Tappat allt

Visst vill man framförallt ha en häst som går rent, samtidigt vill man att man ska ha in för kostnaderna på aveln och det man får hyfsat med pengar för är faktiskt de som har hög aktion även om de inte är helt rena i tölten.:crazy:

:laugh: Du har så rätt, visst är det väl så. Pengarna finns ju inte i turhästarna utan i de högpresterande hästarna. Fast jag saknar fortfarande den där alltiallohästen som jag endast har 1 av på min gård(måste tyvärr exkludera hingsten då han inte ska ridas av småbarn) som både små barn kan klara av och samtidigt kunna tävlas på relativt hög nivå, men de är ganska dyra också på marknaden. Oftast är de så välutbildade så ägaren definitivt går med förlust ändå...:crazy:

Hakar på lite ang. träning av hästen. Vi är lite oansvariga med att använda boots på hästarna. Jag har kontinuerliga diskussioner med min egen dotter varför hon ska ställa bootsen på backen. Hon vill ju så gärna få till aktionen på hästen med hjälp av bootsen medan jag ser boots som en hjälp till taktrenhet i paddockarbete. Då har hon alltså en mamma som ständigt påpekar detta med boots, tänk då på de unga med egna hästar som inte har tillgång till en tjatande "mamma". De har ju i princip samma tankegång som min dotter, de vill ju ha så höga lyft som möjligt. Vad har de att jämföra sig med? Lilla fröken Kroghen-Adalsteinsson som med sina välutbildade hingstar fullkomligt vevar sig runt på banan? Det är ju inte en realistisk bild att jämföra sig själv med i detta skede. Tyvärr hamnar de i en dröm om en egen hingst att visa upp sig med och den egna "valacken", den är en besvikelse...

Att rida på en sådan välutbildad och högpresterande häst är en gudomlig känsla, men jag anser att vägen dit är lång. Det är inget man köper till sig utan man måste gå hårda vägen fram för att verkligen "lära" sig uppskatta den.

Känner mig som pappan i Fucking Åmål, du kommer att uppskatta det här när du är 25...:D
 
Sv: Tappat allt

Jag tror på att avla på dessa "lätta" hästar, risken för stora problem bör ju minska om hästen har lätt för sig. Men, som Mist var inne på, man måste ju bromsa sig själv! Om våra hästar ska behålla sitt lynne och rykte som en trevlig ras måste vi göra något åt saken... Frågan är om det är möjligt i dagens läge med alla ryttare som verkar lida av prestationsångest...
Jag skulle vilja säga att rasen redan är uppdelad, mer eller mindre. Sporthäst vs Skogsmulle. Det värsta är att det verkar som om många tycker att det är lite skamligt att ha en häst som inte knäar sig själv under hakan:mad:.
Ett uttryck man hört OFTA är "Ja, han är ju ren i gångarterna och en väldigt trevlig ridhäst... men han har ju inga lyft...:eek: Helt ärligt, ska folk behöva (ofta lite ursäktande) lägga till det sista?? Om sin egen häst?? Medan en ryttare som har en häst som inte är så trevlig att rida men har stor gång kan säga: "han är rätt het, svårriden och så men han har ju en underbar gång!" ofta är gången inte ens ren. Ryttaren nr 2 är det ingen som ser ner på...Behöver inte ursäkta sig?

Är det bara jag som uppfattat detta eller? :confused: Det bästa är ju de hästarna som kanske inte gör mer än de måste med en nybörjare, men som glänser som små stjärnor med vana ryttare! Men var är dom??? Tycker att dom stjärnorna lyser med sin frånvaro!
 
Sv: Tappat allt

Echa: Det är några av dom som kostar runt 60-70 tusen på annonsmarknaden skulle jag vilja hävda.
 
Sv: Tappat allt

Jo, men man ser dem inte ofta.. Men de byter väl inte ägare så många gånger heller...:grin:
 
Sv: Tappat allt

Där har du en poäng! Det mesta fokuseras på för mycket bensprattel, har man en häst som inte lyfter tassarna så högt men som å andra går rent, är trevlig att rida och använder rumpan rätt och sätter sig, borde man inte vara mer stolt då än med en häst som knockar sig själv i hakan, kass överlinje och tappat rumpan?(!)

Det där med användandet av boots är en annan diskussion, jag kan bara hålla med Ia och Denni om vad de skrev på sin hemsida om ämnet; att det sliter onödigt mycket på hästarna med en massa "skrot" på benen, boots kan man lägga på för att få till det där "sista", grädden på moset så att säga. Och till att, i viss mån, rätta till taktfel. Men nån gång måste man komma förbi det där "boots-stadiet" också ;)
 
Sv: Tappat allt

Haha min häst slår sig inte i hakan när han går, han kan inte gå rent, han vet inte hur han ska använda rumpan och han kan inte gå i form. Men jag är ialla fall jätte stolt över han, men åh andra sidan frågar någon så talar jag juh bara om vilken bra häst han är i allmänhet och talar sällan eller aldrig om att han inte lyfter på benen annat än i trav så kanske det är en slags skam det med. Jag menar att inte säga till folk att "min skogsmulle kanske inte lyfter på benen men jag är lika glad för han än då", och faktiskt låta stolt när man säger det.
 
Sv: Tappat allt

Kul att höra någon som är genuint stolt över sin häst. Själv har jag en som jag anser är en fin "mulle", det har varit mkt jobb men mycket har nog berott på att han har varit skev i bakdelen (har rättat till det nu och ser redan resultat). Sen har jag en med tusen ton vilja, bra steg, som äntligen börjar rätta till sig i takt och form.
Mullen har jag ridit in själv och hade nog nästan lite låga krav mot om han hade tillhört någon annan.. Jag tyckte liksom att jag hade all tid i världen:laugh: Nåja, han har alltid varit mjuk och trevlig i alla fall. men jag tror att jag hade skyndat lite lagom mer om han hade haft ett bättre steg och haft mer potential till tävling, om jag ska va ärlig.

Nu till något annat, känns som tråden ändå tar vilket spår den vill, så jag skriver av mig:

Nyss va vi i alla fall på tävlig, jag va jätte nöjd med poängen som låg ganska stadigt runt 5. På samma tävling var det många med flotta hästar som klagade över låga poäng men jag tror att domarna faktiskt dömde väldigt rättvist, att de verkligen såg till att bedömma takten hos hästarna och inte i första hand aktionen. såg flera som var både pass och travtaktiga och då anser jag att poängen inte ska va för höga heller. Det blev tyvärr några mindre glada miner, och det fanns dem som blev sura på sina hästar. Varför glömmer folk att hästen gör bara det man lärt den och vad den klarar den dagen. Vad jag vet så j*vlas aldrig hästar med sina ryttare med flit utan de prestarar vad de är förberedda till. Man får ju inte glömma att vi sitter ju inte på några maskiner!!!
Är man tävlingsmänninska förstår jag att man kan bli besviken när det inte går som man tänkt sig, då får man ju rannsaka sig själv, eller? Det är 8 år sen jag tävlade sist, nivån har höjts massor på hästar och ryttare tyvärr även denna otroliga prestationsångest.
Vad beror det på att så många ryttare (ofta unga) känner att de måste komma med topp prestationer. Många av dem rider ju för någon tränare, är det dessa tränare som ställer för höga krav? jag är förbryllad! Tycker rent av synd om dem som måste känna så här redan på klubbnivå.
Finns det rent av ett samband att vi kräver för mycket av såväl unga ryttare som av unga hästar?

Islandsmalin: Din dotter ska va glad att hon har dig även om hon tycker att du tjatar nu, så tror jag att hon uppskattar det när hon blir äldre! ;)
 
Sv: Tappat allt

Vad hände med alla som var så aktiva i tråden från början? Verkar som om vi börjat kommit fram till en samständighet bland oss andra.
 
Sv: Tappat allt

*kl*

Jag har bara läst halva tråden men jag tycker inte det är nåt fel på att rida in sin egen eller nån nära bekants häst, ska man däremot ta emot andras hästar för in och kanske tillridning och kanske ta betalt för det så tycker jag att man bör ha en utbildning och vara mycket kunnig på den fronten så man inte lämnar tillbaka en "halvinriden" häst till ägaren.
Det är också skillnad på inridning och vidareutbildning men var går gränsen egentligen, alltså vad är en inriden häst och var startar vidareutbildningen? en del tycker att hästen är inriden när den accepterer ryttare på ryggen och förstår tygel och skänkelhjälper från ryttaren samt kan förflytta sig kontrollerat framåt utan att lämna ryttaren på marken ;). En del tycker att hästen är inriden när man kan rida den oproblematiskt i alla gångarter, den lyssnar på vikt, skänkel, tygel - och rösthjälper och den går att rida både på bana och ut i skogen.

Jag har ridit islandshäst oregelbundet i några år och jag har deltagit i inridningen av en islandsunghäst. Började lära honom från marken, sitta på honom, följa med ut i skogen på honom när han gick som handhäst.
Lärde honom skritt, trav och galopp och alla hjälperna för dessa gångarter.
SEN åkte han iväg till en islandshästtränare för töltsättning eftersom vi ansåg att vi inte hade kunskap nog att få in det rätt och hellre överlät den biten till någon gångartskunnig. Han kom i allafall tillbaka med ok tölt och ägaren red både ute i skogen och på banan samt åkte iväg till denne tränare någon gång i veckan för att få tips och råd och rida lektion med honom.

Det jag menar är alltså att man måste inte vara nåt "proffs" för att rida in en häst så länge man har kunnig hjälp till hands. Alla råkar ut för tillfällen då man står som ett frågetecken och kanske inte bara vill ha sin tränares synpunkt på det hela utan även andra människors och då kan man ju skriva på tex. ett forum. Bara för att man skriver och frågar om ett "basic-problem" så betyder det inte att man är okunnig.
 
Senast ändrad:
Sv: Tappat allt

jag har bara läst början av tråden, men det låter i alla fall som om han halkat i hagen eller så.. om man vill kan man ju låta hästen vila, eller stretcha och låta hästen gå på promenader & bara mjuka upp den några dagar så kan det ge sig ;)
 
Sv: Tappat allt

ST som startade denna tråden ville ha råd om sin häst. 90% av svaren har varit käbbel om man skall rida in sin egen unghäst eller inte. Detta är inte god forumsed anser jag. Jag noterade att stackars STinte heller gav sig in i debatten som följde, heder till dej. Om ditt inlägg inte har med ursprungsfrågan att göra starta då en ett eget inlägg, trevligast för alla. Nu satt jag och letade i evighet efter svar på frågan och svaren var få.

Själv red jag in min häst själv med NH som grundprincip. Red sedan i 3 grundgångarter under 6 månader, därefter lämnade jag bort honom till erkänd tränare för töltsättning. Där ansåg jag nämligen att mina kunskaper tog slut eller var för dåliga för att fortsätta själv. Bakgrund: Hästmänniska med bakgrund i stora hästar och lite erfarenhet av islandshästar men hade vett att studera litteratur och olika tränares metoder innan jag satte igång. Jag köpte min kille vid 2½ års ålder och hade således ganska lång tid på mej att markträna något som jag inte ångrar idag. Han är idag 15 år och väldigt mysig 4 rena gångarter, går i form, något 4taktig galopp (men vad gör det!) inte så höga lyft (mjukt och skönt!) Jag har fått den hästen som jag har velat ha genom att själv göra honom till den personlighet jag ville ha. Tog hjälp när det tog stopp i mina kunskaper. Slutsats man behöver inte misslyckas första gången.

ST: Vila hästen några veckor, gå igenom kroppen genom massage och promenera och markarbeta så tror jag ditt problem löser sig om det inte redan gjort det. Lycka till!
 

Liknande trådar

Träning Hej, Som rubriken lyder, har jag äntligen lyckats få mitt drömjobb i Spanien som ridlärare. Starting this saturday! Och för dig som...
Svar
1
· Visningar
738
Senast: Elo
·
Hästmänniskan Hej! Vill nog egentligen mest skriva av mig, det känns tungt och jobbigt och vet inte hur jag ska tänka. Jag har haft egen häst...
Svar
15
· Visningar
1 216
Senast: Bison
·
Ridning Hej! Lite smått så tänkte jag börja med att berätta att jag har ridit i tre år, där jag började min resa på ett ridgymnasium. (...
Svar
5
· Visningar
734
Senast: Squie
·
Ridning Jag har rider en 10 årig valack sedan några månader tillbaka. Han är en korsning mellan varmblod och ponny av okänd ras. Vi fick en...
Svar
3
· Visningar
1 421

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Stor enkel hundras med lagom driv
  • Valp 2025
  • Hjälp

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp