Naturligtvis
Trådstartare
Jag har ett "ganska blåblodigt" halvblod, med fullblodsinslag alltså. Det gör att min häst ofta får en trippig, symaskinsaktig, ponnykänsla, trots att den är 160+ i mkh.
Det är så roligt att se ryttare, som är vana med 165-hästar som har älgsteg, där det känns som att man sitter på en kamel om man inte kortar upp hästen, rida min häst. De sitter och driver och driver.
Så efter att igår ha sett en ryttare som eg. mest är skogsryttare och inte "skolad" ridskoleryttare suttit på min häst, som sänkte ryggen, skottade med bakbenen ett par meter bakom sig och trynade med huvudet i vädret, så förstår jag nu bättre mina instruktörer som säger "minska tempot, tänk på takten!!!" hela tiden . Hela ryttarens familj har haft hästar, shettisar, fjordingar, arab, halvblod med mera, i alla år. Pappan och mamman verkade vid möte lite mer dressyrskolade enligt den "militära disciplinen" som var på sjuttiotalet. Så lite trodde jag att det skulle ha förts över till barnet också.
Igår sprang min häst bara omkring och sprätte i 325 km i timmen, med huvudet i vädret, medan ryttaren förnumstigt sa "jag tänkte att hästen skulle komma i form snart". Hur fanken trodde ryttaren att hästen skulle komma i form av att springa i trehundratjugofem kilometer i timmen isärramlad, på stora och mindre volter där hästen nästan stjälpte, så jag kände mig riktigt gråtfärdig. Jag försökte be ryttaren jobba med övergångar, halvhalter och tempoväxlingar. Ryttaren gjorde två avbrott, i vilka min häst "samlade ihop sig" en kort stund och blev rund, men i nästa sekund blev den framklämd i rallytempo igen. Jag ska försöka ha lite dressyrträning med ryttaren under sommaren, då denne är medryttare på kompisens gamla dressyrpålle. Jag red dressyrpållen igår och det var flera år sen sist. Han är 167 hög, extra hög manke, och en ofantligt lång hals och lång rygg. Så det krävs både hand, skänkel, säte och timing för att få ihop honom. Men han är en pärla när man får ihop honom. Jag lyckades till och med sitta på honom i ett par övergångar och det vill inte säga lite.
Varför tror många att takt och tempo, betyder ren gaspedal? Tänker man inte på att även hästar är individer och känslan för takt och tempo, måste hittas på den häst man rider just då och inte är samma oberoende storlek och gång på häst. Ponnier har inte en takt och ett tempo, lika lite som ridtravare har en takt och ett tempo, lika lite som alla halvblod har en takt och ett tempo, eller kallblod som inte heller har en takt och ett tempo.
Det är nyttigt att iaktta och reflektera hur den egna och andras hästar rör sig under andra ryttare. Man får en helt annan syn på den egna ridningen.
Ursäkta ett svamligt inlägg, men jag hoppas att ni förstår andemeningen.
Jag ska fundera lite mer idag, då ryttaren tänkte komma ut med sin sambo och slänga upp denne på dressyrpållen. Jag får se om jag slänger upp ryttaren på min kuse idag med i paddocken och försöker diskutera fram en något mer sansad ridning utifrån min häst. Jag är i alla fall inte rädd för att prova, då min häst ganska bestämt säger i från om denne inte är nöjd. Det har jag fått erfara ett antal gånger. Min häst gjorde ett snyggt svikthopp med piruett igår, vid en galoppfattning som inte var så där sansad om jag säger så Och jo, ryttaren är sadelfast i alla fall.
Det är så roligt att se ryttare, som är vana med 165-hästar som har älgsteg, där det känns som att man sitter på en kamel om man inte kortar upp hästen, rida min häst. De sitter och driver och driver.
Så efter att igår ha sett en ryttare som eg. mest är skogsryttare och inte "skolad" ridskoleryttare suttit på min häst, som sänkte ryggen, skottade med bakbenen ett par meter bakom sig och trynade med huvudet i vädret, så förstår jag nu bättre mina instruktörer som säger "minska tempot, tänk på takten!!!" hela tiden . Hela ryttarens familj har haft hästar, shettisar, fjordingar, arab, halvblod med mera, i alla år. Pappan och mamman verkade vid möte lite mer dressyrskolade enligt den "militära disciplinen" som var på sjuttiotalet. Så lite trodde jag att det skulle ha förts över till barnet också.
Igår sprang min häst bara omkring och sprätte i 325 km i timmen, med huvudet i vädret, medan ryttaren förnumstigt sa "jag tänkte att hästen skulle komma i form snart". Hur fanken trodde ryttaren att hästen skulle komma i form av att springa i trehundratjugofem kilometer i timmen isärramlad, på stora och mindre volter där hästen nästan stjälpte, så jag kände mig riktigt gråtfärdig. Jag försökte be ryttaren jobba med övergångar, halvhalter och tempoväxlingar. Ryttaren gjorde två avbrott, i vilka min häst "samlade ihop sig" en kort stund och blev rund, men i nästa sekund blev den framklämd i rallytempo igen. Jag ska försöka ha lite dressyrträning med ryttaren under sommaren, då denne är medryttare på kompisens gamla dressyrpålle. Jag red dressyrpållen igår och det var flera år sen sist. Han är 167 hög, extra hög manke, och en ofantligt lång hals och lång rygg. Så det krävs både hand, skänkel, säte och timing för att få ihop honom. Men han är en pärla när man får ihop honom. Jag lyckades till och med sitta på honom i ett par övergångar och det vill inte säga lite.
Varför tror många att takt och tempo, betyder ren gaspedal? Tänker man inte på att även hästar är individer och känslan för takt och tempo, måste hittas på den häst man rider just då och inte är samma oberoende storlek och gång på häst. Ponnier har inte en takt och ett tempo, lika lite som ridtravare har en takt och ett tempo, lika lite som alla halvblod har en takt och ett tempo, eller kallblod som inte heller har en takt och ett tempo.
Det är nyttigt att iaktta och reflektera hur den egna och andras hästar rör sig under andra ryttare. Man får en helt annan syn på den egna ridningen.
Ursäkta ett svamligt inlägg, men jag hoppas att ni förstår andemeningen.
Jag ska fundera lite mer idag, då ryttaren tänkte komma ut med sin sambo och slänga upp denne på dressyrpållen. Jag får se om jag slänger upp ryttaren på min kuse idag med i paddocken och försöker diskutera fram en något mer sansad ridning utifrån min häst. Jag är i alla fall inte rädd för att prova, då min häst ganska bestämt säger i från om denne inte är nöjd. Det har jag fått erfara ett antal gånger. Min häst gjorde ett snyggt svikthopp med piruett igår, vid en galoppfattning som inte var så där sansad om jag säger så Och jo, ryttaren är sadelfast i alla fall.
Senast ändrad: