Sv: Tänd ett ljus
Usch så hemskt... vet precis känslan, man står så maktlös som kompis. Vill kunna göra så mycket, men kan inte göra nånting annat än att vara där. Min vän förlorade sitt barn nyligen. På nyårsafton fick de reda på att hjärtat inte slog där inne och den 2:a januari fick hon föda fram en alldeles perfekt liten flicka, Engla. En knut på navelsträngen hade tagit hennes liv.
Det jag känner att jag vill skydda henne ifrån är alla som tänker att hon inte är mamma eller de som tänker att flickan aldrig har levt, då hon ej levt utanför magen. Hon ÄR mamma, Engla HAR levt. Mamma J har faktiskt kännt Engla, vetat vad hon är för en person - hon kunde hennes rutiner, vad hon gillade och ogillade etc. En del verkar tro att livet bara är utanför magen och jag hatar att det känns som en del vill ta allt det hon gått igenom ifrån henne. Precis som om det inte har hänt eftersom Engla inte lever.
Om inte din kompis redan är med där så tipsa henne om Familjeliv för där finns massa stöd att hämta. Många (tyvärr) där har varit med om samma sak och där kan de stötta varandra. Förstår om hon inte orkar nu, men kanske hon skulle orka senare.
Förstår hur jobbigt det är, krama din lille kille lite extra hårt.
Kram
Petronella