Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

[TantEster]

I´m back!!
Så här blew det... Lille skenkulan (se tidigare tråd) är "pensionerad" från körning, men en ny liten shettis har införskaffats för att ta hans plats mellan skaklarna! Så nu är jag här igen och hoppas på goda råd!

Första frågebombarderingen: nya killen kommer från trawet. Han har då förstås körts med trawutrustning och jag har tänkt lägga lite tid på att wänja honom wid de nya attiraljerna. Wi har dessutom slängt den modifierade skitselen och den gamla rockarden (jag drömde ju för 17 mardrömmar om den!!) och anwänder nu enbart nya fina Zilco Sportz selen och en ny, gudagrann NHS-sulky.

Wi har under någon wecka tömkört och testat att dra i baksele och draglinor utan problem. Igår och idag har wi spänt för och försökt anpassa alla inställningar. Som rockarden är inställd just nu så werkar det wara ungefär 11 kg wikt i skaklarna med mig i (wi har knatat runt med en badrumswåg i shettishöjd och låtit ena skakeln wila på wågen, den andra i luften). Är det ok? Om inte - nån som har fler knep för att förskjuta wikten bakåt i en NHS?

Draaglinorna är så pass spända att swängeln wickar wackert när ponny knatar på, men de slackar inte. Ska det wara så?

Ponnyn är tidigare körd med skygglappar, eller iallafall hade han sådana när wi prowkörde och jag tror att det är brukligt inom trawet? Bör jag då fortsätta ha skygglappar? Jag är själw inte wan wid sådana.

Jag är fortfarande SKITRÄDD! Går det öwer? Ponnyn är 17 bast och lugn som en filbunke. Men när wagnen börjar rulla (wi åkte 100 m idag och dessutom så har jag ju prowkört) så känns det som att falla från Eiffeltornet eller åtmonstonde sitta i wärsta bergochdalbanan... Går det öwer!?

 

[_Elly_]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Jag har inga åsikter i utrustningsväg men tänkte bara säga att det är kul att du försöker igen och inte ger upp Hoppas det går bättre denna gång.

Rädslan går att komma över, iaf minska rejält men du måste utmana den. Du kan förutom körning/tömkörning tex göra mer "ledarskapsövningar"( fel ord ) såsom att få han att gå under fladdrande saker, gå upp på saker. Det känns det bättre för mig om jag känner att jag har förtroende för hästen i alla situationer. Men annars är det nog bara att utmana rädslan. Hur jobbigt det än är.

Gudars vad rörigt skrivet men hoppar du förstår. Hejar på er!

 

[a_c72]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Jag delar tyvärr endel erfarenheter med dig när det gäller körningen och resor man allra helst varit utan.

För mig så har väl en del av drivkraften varit att OM jag ska kunna fortsätta med hästar så MÅSTE jag kunna köra häst.. Å nu har jag då inte ens rid möjligheter då jag har två shettisar.

När jag kör den yngre idag..Joystick Diablo som vi har haft sen han var 10 månader och som jag miljötränat/plågat/utsatt för allt och lite till så är jag TRYGG..
När jag kör Pegasus född-06 som kom till oss i april i år och som gått i vagn sen i juli är jag mer på spänn. Han känner jag inte så bra ännu så tryggheten kommer sakta där.

I mitt fall så hade jag turen att ha en väldigt trygg sällskapshäst i stallet efter mina sista 3 otäcka resor med körhästen. DET i kombination med en TRYGG medhjälpare och bra instruktörer som kunnat utmana mig LAGOM har tagit mig dit jag är idag.

Mitt råd ?? Känn in ponnyn så ni är på samma våglängd. Känns det jobbigt med trav för att du är rädd att pållen ska dra järnet?? Prova att trava några steg och sakta sen av till skritt och skritta tills du återhämtat dig igen.
Ta hjälp av en kompis som kanske kan köra pålle först och "visa" dig att du kan andas fast du åker i vagnen å sådär. Å ta över tömmarna själv stundtals..
För mig hjälpte det mycket. Min tinkerkorsning drog järnet med mig och slog över skacklarna första resan å sen vette sjutton vad hon gjorde MEN när jag började försöka köra varmblodet så bad jag honom om trav så travade han såå snällt men samtidigt som jag sa åt honom att springa så sa min hand stopp stanna ge dig inte av...

Jag fick då sitta med i vagnen när kompisen körde min pålle så jag bara kunde koncentrera mig på MIG till att börja med..

Vad det gäller skygglappar så prata med de som du köpt hästen av. Skygglappar används ofta för att öka fokus på kusken och inte vara så brydd på omgivningen..
Ta det lungt och pressa dig själv lagom.
Du har en lång resa framför dig. Ta hellre små korta steg och stanna upp i dina utmaningar emellanåt och känn dig TRYGG..
Anna-Carin

Vad det gäller

 

[Tacitus]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Kul att du är igång igen

På NHS-sulkyn kan du flytta axeln för att ändra balanseringen. Vill du ha mindre vikt i skaklarna flyttar du axeln lite framåt. Hjulaxeln sitter fast i vagnen med några bultar, där finns en hel rad med hål så att man kan flytta axeln stegvis. (Man kan även vrida på axeln för att ändra fjädringen.)

Det går även att flytta sätet framåt-bakåt (genom att lossa på några rattar under sitsen) och det påverkar balanseringen en aning. Men detta ska du ställa in så att du sitter bekvämt, sen justerar du hjulaxeln så att balanseringen blir rätt.

Angående skygglappar så är det nog valfritt. Det jag märkte med min nyköpta travponny var att hon tog alla piskhjälper som framåt à la upplopp (bara hon såg pisken), och där har skygglappar hjälpt så att jag kan hålla i pisken och fått henne att förstå att den kan betyda annat än fyllt ös i travartrav.

Det med draglinorna förståd jag inte. Det stämmer att svängeln ska vicka och linorna vara sträckta. Men när man bromsar så ska linorna slacka en aning, annars är nog bakselen för tajt spänd? Och så ska du se till att det är tillräckligt avstånd mellan häst och svängel. Annars får du justera längden på linor och skaklar.

Vi vill naturligtvis se BILDER på ponnyn

 

[Tacitus]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

BILDER på ponnyn

Det här är Tacitus förvirrade sambo som missat att byta inloggning. Men han blir säkert också glad för shettisbilder

*loggar ut innan jag råkar skriva ännu mer i fel namn*

 

[TantEster]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Jag testar att lägga in en bild. Har aldrig ens testat förr, så wi får wäl se wad resultatet blir...

Jomentitta, där är dom ju! Till wänster den wita skenkula och till höger nyförwärwet!

Skenkulan fick också prowa wagnen igår... I stallgången, rörde inte en min!

Men återigen - är det ok med 11-12 kg i skaklarna? Jag har flyttat fram hjulen till främsta hålet och skjutit tillbaka sitsen. Det är ändå den wikten?

 

[TantEster]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Nu när jag kommit på hur man lägger in bilder måste jag ju bara...

Kolla här! Tala om att skenet (hahahaha) kan bedra - ser denna söta, wänliga, wäna, ljuwliga lilla warelse ut som att han nyligen försökt döda sin kusk?

 

[Egonson]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Joho du ser väl hornen där mellan öronen?

Jag förstår verkligen att du är rädd, men som sagt, det gäller att utmana sig själv Jag är också rädd, både rida och köra sen min gamla häst gick omkull i båda situationerna.. Ridrädd var jag förr också men det kom tyvärr tillbaka vid dessa händelser.
Ingen skadade sig och hästen var en riktig ängel men ändock var det en hemsk upplevelse som tyvärr sitter kvar inom mig.

Men man får jobba på det och låta det ta sin tid. Vill man verkligen och orkar jobba på så kommer det så småningom!

 

[Fia-Lina]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Jag har inte så mycket råd att komma med, men vill tala om hur mycket jag beundrar dig som inte ger upp utan fortsätter med körningen trots din rädsla.

Har du fått tag i en häst som du vet är lugn o trygg, så våga lita på den och ta en bit i taget! Skritta om du känner dig osäker på att trava, och gör det ända tills du är så trött på det att du bara måste få trava en bit

Lycka till!
Lotta

 

[TantEster]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Uppdatering!

I´m back! Idag har jag kört själw för första gången. Och trawat!! Det kändes helt ok. Tom när grannen smällde igen en bildörr och lillskiten pinnade på några steg.. Då tänkte jag bara; "jaja, kunde jag få stopp på skenkulan ska jag nog kunna få stopp på dig..."

Annars war det HEMSKT de första gångerna och sambon har tills nu gått bredwid med ett långt grimskaft. Det har känts ungefär som att sitta högst upp i en bergochdalbana, "shit shit, nu blir det åka aw".

Bakselen fungerar bra, han bryr sig inte alls. Och draglinorna har inte heller warit något problem. Det enda jag funderar på nu är skygglapparna.. Jag har dem fortfarande på, men jag känner kanske att jag inte får samma effekt aw spöet - han ser ju inte den hjälpen som tänkt. Har inte spelat så stor roll hittills, men om jag ska börja köra igen så ... Ska testa skygglappslöst i tömkörning och se hur han reagerar.

Wagnen är underbar! Har testat en massa warianter för att få rätt wikt i skaklarna och är inte riktigt nöjd än. Ska testa att ta fler hål i selen så att jag fästena hamnar lite högre (tack för tipset Anna!).

Och så, inspirerad aw söta Pegasus och Joystick Diablo, funderar jag på att så småningom testa att tömköra swart och wit i par. Så att skenkulan får jobba lite han med!

Tack alla som peppar förresten!

 

[a_c72]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Härligt att du är på väg tillbaka!!!

Tyvärr får du räkna med att åka på den känslomässiga berg och dalbanan ett tag. MEN.. för varje tur i vagnen som du kan sitta och ANDAS och "överleva" små hinder kommer ett självförtroende att byggas på.

Håller tummar och tår för er..

Å mitt blivande par Joystick Diablo och Pegasus. Ja de är söta som socker! Å hur bra det än gick i onsdags så kommer JAG inte våga att tömköra de själv i par än. Vill ha trygga Rolf bredvid mig då och vara i ett ridhus så jag bara kan släppa allt om jag får panik... Samtidigt som jag verkligen VILL köra de i par i sommar och göra en uppvisning på shetland nords utställning i Sikeå till hösten..Så Skitxofreni till följd av ett antal otäcka resor med häst och vagn kan nog läggas till mina övriga diagnoser..


Anna-Carin

 

[schelin_j]

Sv: Tack å hej del 2 - ÅTERKOMSTEN!

Jag tror att jag blev lite kär i skenkulan... och jag som inte ens gillar vita hästar egentligen

Gud så söt!!!

Den andre var jättefin han också förstås. Men den vite hade något speciellt...och speciell har han ju förstås visat sig vara!