tommygun94
Trådstartare
Sv: Ta sig an en "galning"? Jag är så vilsen, råd tack!!
Han har inte gjort sig förtjänt av slagen utan han har varit hos fel människor helt enkelt, hästhandlare, grymma travtränare under en kort tid osv.
Jag värderar varje ord i ditt svar och jag förstår precis vad du menar.
Ingen kommer förstå mig rätt när jag säger det jag väntar mig inte att någon ska hålla med, men för mig är erfarenhet och antal år mindre viktigt, vad som är viktigt är mentalitet, personlighet och synsätt.
Självklart är även erfarenhet viktigt, det förstår ju även jag, vem som helst kan inte ta sig an en svår häst och tro att det ska funka bara för att man har rätt tänk.
Men bara det faktum att hästen faktiskt går att arbeta med av mig, men inte av vuxna som tränat och sysslat med hästar i 20, 30, till och med 40 år säger mig att jag kan lyckas, trots att alla andra misslyckats, även om jag nu inte har lika många års eller antal hästars erfarenhet med mig.
Jag tänker inte ur min egen synvinkel, jag försöker tänka på hela situationen ur hästens synvinkel. Och eftersom han faktiskt är mycket lugnare, trevligare och mer lättarbetad när han är ensam med mig, så känner jag mig hoppfull att det faktiskt går att låta hästen leva ett par glada år och dö lycklig med mig.
Om det verkligen inte på något sätt går att få honom låta vet, hovslagare osv att hjälpa honom även efter träning och tålamod så fattar ju till och med jag att jag måste ta bort honom.
Men han ÄR värd chansen, jag ska hjälpa honom.
Och förövrigt så ja, jag har fyra hästar men jag bor på en stor gård med min familj som också arbetar med hästar så jag kommer ha allt stöd från dom när jag tar mig an den här hästen. Hjälp med dom andra hästarna när jag behöver alltså!
Han har inte gjort sig förtjänt av slagen utan han har varit hos fel människor helt enkelt, hästhandlare, grymma travtränare under en kort tid osv.
Jag värderar varje ord i ditt svar och jag förstår precis vad du menar.
Ingen kommer förstå mig rätt när jag säger det jag väntar mig inte att någon ska hålla med, men för mig är erfarenhet och antal år mindre viktigt, vad som är viktigt är mentalitet, personlighet och synsätt.
Självklart är även erfarenhet viktigt, det förstår ju även jag, vem som helst kan inte ta sig an en svår häst och tro att det ska funka bara för att man har rätt tänk.
Men bara det faktum att hästen faktiskt går att arbeta med av mig, men inte av vuxna som tränat och sysslat med hästar i 20, 30, till och med 40 år säger mig att jag kan lyckas, trots att alla andra misslyckats, även om jag nu inte har lika många års eller antal hästars erfarenhet med mig.
Jag tänker inte ur min egen synvinkel, jag försöker tänka på hela situationen ur hästens synvinkel. Och eftersom han faktiskt är mycket lugnare, trevligare och mer lättarbetad när han är ensam med mig, så känner jag mig hoppfull att det faktiskt går att låta hästen leva ett par glada år och dö lycklig med mig.
Om det verkligen inte på något sätt går att få honom låta vet, hovslagare osv att hjälpa honom även efter träning och tålamod så fattar ju till och med jag att jag måste ta bort honom.
Men han ÄR värd chansen, jag ska hjälpa honom.
Och förövrigt så ja, jag har fyra hästar men jag bor på en stor gård med min familj som också arbetar med hästar så jag kommer ha allt stöd från dom när jag tar mig an den här hästen. Hjälp med dom andra hästarna när jag behöver alltså!