Ta det lugnt i trafiken!!!!

Våra katter har alltid fått leva ett fritt liv ute med sorkjakt od. Visst livet är riskfyllt.
PL
Jepps, det är det för en utekatt eller en "utehund" (som ju finns i Grekland, Spanien, Frankrike). Och det är en bedömning man gör som djurägare tycker jag. Antingen får de gå ute fria med både de positiva eller negativa följder det kan ha eller så får de vara inne med de positiva eller negativa följder det kan ha. Eller hur?
 
I motsats till tex hunden är katten en art som aldrig blivit riktigt domesticerad. Jag säger inte att det är omöjligt att ge en innekatt ett vettigt liv. Men att ta bort de risker ett fritt liv innebär ger inte katten ett bättre liv utan är bara till för att ge ägaren bättre nattsömn.
Att vara djurägare är man av egoism skulle jag vilja påstå. Om man inte fick något ut av det själv skulle man inte ha djur. En del av oss ser hellre katten levande inomhus varje dag än löper risken att den blir överkörd eller misshandlad utomhus. Samma sak gäller folk som har fåglar, kaniner i bur eller andra djur i fångenskap. Dessutom tycker jag att katt i tätort ska vara inne av andra skäl och det är av hänsyn till andra människor. De som är allergiska eller har valt att INTE ha katt. De ska inte behöva få bajs i sina rabatter, katthår på sina utemöbler eller katter som slinker in i huset när dörren står öppen ut.

Tror du att alla vilda djur skulle må bättre om man skyddade dem från faror genom att stänga in dom.
OK jag bor på landet o har stallkatt men han vet var han bor o är väldigt social när han inte går sina rundor.
PL
Jag säger inte att jag skyddar mina katter mot faror BARA för deras skull. Jag gör det mycket för min egen skull men har också valt att skaffa katterna för min egen skull. Liksom jag inte heller skulle släppa ut min hund lös vind för våg så gör jag det inte med min katt, av i första hand egoistiska orsaker.
 
Vår katt håller sig huvudsakligen på vår mark, det blir många tusen balkonger.
Katten som ett i huvudsak vilt djur dom har anpassat sig till människan får bättre utlopp för sina naturliga behov om den får ströva omkring. En katt som bara får "jaga" inomhus blir nog kvar på kattungestadiet hela livet. Den kan säkert ha det bra ändå men jag anser att utekatten har det bättre.
PL
För att försäkra mig om att ha innekatter som "tål" det livet hyfsat bra så valde jag att skaffa raskatt (två stycken). Sen kom en bondis till något år senare. Dock verkade han ha liiite mera "ströv" i sig som yngre än raskatterna. Nu är både min sista cornish och min bondis 10+ o bondisen är en lat tjockis. Han skulle må bra av att springa av sig fläsket mer, men när han bodde på landet så var han den som rörde sig minst utomhus även fast han fick. :smirk:
 
*lånar knappen*

Innekatt/utekattfrågan är så laddad och jag har funderat på varför.

Jag tror att det är så här:

Oavsett hur man har sin katt så har man en ständig tagg av dåligt samvete. Har man utekatt vet man att katten riskerar en plågsam död på vägen eller bara försvinner. Har man innekatt kan man aldrig vara helt säker på att man stimulerar sin katt så mycket som en katt behöver stimuleras.

Det här dåliga samvetet gör att man lätt går i försvar så fort nån andas kritik mot ens sätt att hålla katten. Just för att man är lite orolig för katten tar man till storsläggan direkt vid minsta kritik.

Jag tycker att det är lite synd. Det vore bättre om vi kunde respektera varandras katthållning och i stället enas mot ansvarslös katthållning, oavsett om den är inomhus eller utomhus.

mandalaki
 
*lånar knappen*

Innekatt/utekattfrågan är så laddad och jag har funderat på varför.

Jag tror att det är så här:

Oavsett hur man har sin katt så har man en ständig tagg av dåligt samvete. Har man utekatt vet man att katten riskerar en plågsam död på vägen eller bara försvinner. Har man innekatt kan man aldrig vara helt säker på att man stimulerar sin katt så mycket som en katt behöver stimuleras.

Det här dåliga samvetet gör att man lätt går i försvar så fort nån andas kritik mot ens sätt att hålla katten. Just för att man är lite orolig för katten tar man till storsläggan direkt vid minsta kritik.

Jag tycker att det är lite synd. Det vore bättre om vi kunde respektera varandras katthållning och i stället enas mot ansvarslös katthållning, oavsett om den är inomhus eller utomhus.

mandalaki
Instämmer till FULLO!!! :bow:
 
Blir nog kvar på kattungestadiet... Ja det visar ju hur mycket man tror sig veta.

Det finns inga som helst belägg för att en utekatt skulle ha det bättre än en innekatt. Som yrkesförare hör jag alldeles för ofta om kollegor som fått gå ut och slå ihjäl katten dom har kört på, med mosad bakdel men ändå vid liv. Är det verkligen ett värdigt slut för en katt?

Dessutom är det inte svårt att se på en katt huruvida den trivs. Klarar den inte av innelivet, märks det tydligt och fort, du kan aldrig tvinga en katt till att orka med.

Jag är så trött på folk som påstår att utekatter har det bättre. En kunnig och ansvarsfull kattägare ser på katten om den trivs eller inte.
 
Blir nog kvar på kattungestadiet... Ja det visar ju hur mycket man tror sig veta.

Fast jag är inte säker på att det där är så fel. *hukar*

När jag skaffade katterna plöjde jag en del böcker och precis det där har jag läst. Jag minns inte vem som skrev det, men jag vet att de flesta böcker jag läste verkade vara seriösa och välunderbyggda.

Fast jag tror att det gäller utekatter också. Inte heller de behöver ju jaga sin mat (hoppas jag ;))

mandalaki
 
Fast jag tror att det gäller utekatter också. Inte heller de behöver ju jaga sin mat (hoppas jag ;))

mandalaki
Kom å tänka på en annan sak. Min cornishkisse älskade verkligen livet på landet; då han var ute mycket mer än under resten av sitt liv. MEN; han blev av någon underlig anledning som gammal kastrerad hankatt plötsligt en Okastrerads sådan! Trodde han själv i alla fall. Började med att markera revir med pisstråle ute på en buske såg jag. Sen plötsligt gör kattf-n ( :devil:) så inne på vardagsrumsgardinen! Den kissen skulle INTE varit trevlig att ha inomhus i längden.... men han la av sen när han blev innekatt igen. ;)
 
För övrigt så jagade han sorkar, ödlor, möss efter bara några veckors utevistelse (trots 9 år som innekatt fram tills dess). Så det där med jaktinstinkten sitter nog i, även om de är "kattungar" inomhus! :smirk:
 
Ja men böcker har absolut inte alltid rätt. Några böcker påstår t.ex att katten MÅSTE ha fri tillgång på torrfoder, att man inte ska portionera.
Jag har läst mycket knas i kattböcker, knas som är baserat på mycket vad författaren valt att tro på. Det framgår inte alltid att det finns flera teorier, men att allt är enbart teorier och ingen fakta.

Många böcker verkar påstå att honor steriliseras, medans hanar kastreras. Eller att honan mår bäst av en kull innan "sterilisering" osv. Böcker är skrivna efter vad man tror då, detta ändras ofta.

Sen kom jag på, vad betyder kattungebeteende? Att den leker och busar mycket? Det är allmänt känt att en innekatt ofta springer mer och drar race, är det det som är kattungebeteende? Detta beror ju på att den inte gör av med lika mycket energi och behöver rusa av sig det.

Jag kan ju jämföra mina katter.
Yoga, 4 år och innekatt
Fia, 7 år och utekatt

Fia är mycket lugnare inne, om det beror på utekattslivet eller att hon av naturen är lugnare vet jag inte.
Yoga drar sina race och leker och busar ofta.

Fia river på tapeter och möbler
Yoga kan iofs gå på möblerna, men har aldrig rivit på en tapet i hela sitt liv.

Fia är inte rumsren, har aldrig varit iofs, och är bättre när hon får gå ut, men vintertid väljer hon själv att inte gå ut och då är hon hemsk. Kissar på allt.
Yoga har ALDRIG kissat utanför, spelar ingen roll hur skitit det är i lådan, hon kissar alltid där.

Om jag ska vara ärlig (förlåt Fia) så är Yogas sätt det jag skulle välja på en katt, inte Fias.

Och jag lovar att skulle jag släppa ut Yoga, så skulle hon dra direkt. Fia kommer när jag ropar och håller sig i närheten. Hade hon inte gjort detta, hade jag hellre avlivat än ha henne som utekatt.

Sen tror jag iofs att bondkatter där pappan kanske är vildkatt eller båda föräldrarna vilda, generellt kan vara svårare att hålla inne. Men en raskatt som i närmare 100 år avlats för enbart inneliv klarar det oftast galant. Jag vet många bondkatter som lever perfekta liv som innekatter, men lika många som inte kan det.
 
Det är klart att jag vet att man inte ska tro på allt som står i böcker. Men det jag väljer att lagra i minnet är alltid sånt som jag bedömt komma från en trovärdig källa från början. Det måste inte vara rätt då heller, det är jag helt medveten om.

Det där med att stanna på kattungestadiet har jag enbart tolkat som hur katten ser på sin människa. Den som förser katten med mat blir, ur kattens synvinkel, hans mamma. Min ena katt är totalt övertygad om att jag är hans mamma, att han är min åttakilos kattunge :crazy:. Jag ska mata honom, "tvätta" (klappa) honom, skälla på honom när han är dum och kolla honom i rumpan så att den är ren *urrk*

mandalaki
 
Sen tror jag iofs att bondkatter där pappan kanske är vildkatt eller båda föräldrarna vilda, generellt kan vara svårare att hålla inne. Men en raskatt som i närmare 100 år avlats för enbart inneliv klarar det oftast galant. Jag vet många bondkatter som lever perfekta liv som innekatter, men lika många som inte kan det.
Ja, det är väl ungefär som med hundar. En blandrashund/bondkatt är svårare att veta vad den har i bakgrunden. Hur var farmor/farfar eller mormor/morfar i temperamentet? Medan en raskatt har i generationer "renavlats" på vissa egenskaper och då har man en större säkerhet på att den funkar som innekatt än man kanske har för bondisen.
 
Ja men så är ju utekatter också. Det är väl därför man säger att man äger inte en katt, man ägs av en katt. Det är inte säkert han ser dig som en mamma utan som en ytterst korkad 2-bening som gör allt han ber dig om :devil: :devil:

Hoppas du förstår att det var ett skämt.

Men jag blir lika less varje gång jag hör om utekatter som inte får komma in pga att dom kan ha fästingar osv. Vet många som sommartid inte låter sina katter komma in alls, möjligtvis för att äta, och många av dom som får komma in, får inte sova i sängen/soffan eller nått för att dom kan bära in småkryp. Det tycker inte jag är ett värdigt liv för en katt. Fia känns igenom varje gång hon kommer in och hittills har jag aldrig fått nån fästing av henne, trots att jag säkert plockar av 20 st under hennes tid (hon klarar sig förvånansvärt bra från fästingar).
 
Det är inte säkert han ser dig som en mamma utan som en ytterst korkad 2-bening som gör allt han ber dig om :devil: :devil:

I det fallet har han helt rätt :D. Sitter jag vid datorn eller håller på med nåt och han kommer och förklarar att det är dags - då släpper jag vad jag har för händer, går med honom ut i köket, kelar länge vid matskålarna och stryker honom över ryggen medan han äter. Precis som han vill ha det :love:

Jag är en slav :love:!

mandalaki
 
samma här... katten har fri utevistelse och han har överlevt sju år som utekatt, visst det finns ingen garanti att han kommer överleva i sju år till och dö en naturlig död... nej inte alls. men han älskar att vara ute och blir tokig om han inte varit ute på länge. då tycker jag det är värdigare för honom att få leva ett kanske lite kortare liv som en lycklig utekatt än ett lite längre liv som olycklig innekatt.
 

Liknande trådar

Övr. Katt Läste en annan tråd här, där en användare fått vad den tror katten påkörd och för att inte förstöra den tråden, undrar jag i en egen hur...
2 3
Svar
50
· Visningar
7 345
Senast: Shark
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp