Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

[Björk]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

man tvingar inte in nån i någon kristen gemenskap bara för man döper..
jag är döpt och har knappt ens vart i en kyrka i hela mitt liv förutom på skolavslutningar..och ingen har direkt sett mej som kristen heller..inte ens mina föräldrar har sett mej som de.

nja, själva dopet innebär ju (numera) medlemsskap i kyrkan. Och själva dopet innebär ju att man blir medlem i Guds församling. Så; tvingad och tvingad ... man blir i vart fall medlem i något utan att kunna besluta om det själv.

Själv anser jag att det vore ytterst underligt om någon som inte är medlem själv skulle döpa sitt barn. Och jag tycker också det är lite underligt att döpa sitt barn utan att ha någon som helst tro. Dopet ÄR faktiskt en kristen handling och ritual. Däremot tycker jag inte alls det är konstigt om någon som har en tro döper sitt barn! Då förstår jag att det känns som ett självklart och naturligt val.

 

[Skydark]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Människor gör ju så mycket annat med barnen som dom inte kan bestämma över. Vi ger dom ett namn. Vem har sagt att dom vill ha det namnet hela livet?

 

[Uddatyp]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

mamma är ju kristen och därför är ja ju döpt men hon har aldrig sett mej som kristen och de spelar ingen roll för henne heller, hon gjorde ju de för att hon tyckte väl de va viktigt antar jag och inte för att jag skulle bli kristen precis som hon.

vill man gå ur kyrkan sen är de ju bara att göra de när man vill..de är ju inte så svårt..
alla som är medlemar i kyrkan är ju inte kristna heller utan vill bara hjälpa till..så man behöver ju inte ha en tro för de.

men e ju klart om man inte har nåt med kyrkan överhuvetaget att göra så är de väl konstigt att man döper..skulle ja få barn nångång så skulle ja antagligen döpa också..även ifall jag inte är någon superkristen eller har någon direkt tro.

 

[Björk]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Människor gör ju så mycket annat med barnen som dom inte kan bestämma över. Vi ger dom ett namn. Vem har sagt att dom vill ha det namnet hela livet?

Javisst! Därför anser jag det helt okej att döpa sitt barn.

Men det är för mig obegripligt om någon som (liksom jag) själv är odöpt och inte med i kyrkan väljer att döpa sitt barn. Det vore ju lika konstigt som att jag anslöt mitt barn till tex IOGT-NTO som medlem när den var spädbarn utan att vara medlem eller helnykterist själv. Eller att jag skrev in dem i den muslimska församlingen på orten utan att vara muslim själv.

(Och det är även smått obegripligt för mig att man väljer att döpa sitt barn utan att ha någon som helst tro. Jag vet folk som inte tror mer än mig (men de är dock medlemmar i kyrkan) och döper sina barn eller gifter sig i kyrkan. Jag kommer aldrig att förstå det.)

 

[Björk]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

vill man gå ur kyrkan sen är de ju bara att göra de när man vill..de är ju inte så svårt..
alla som är medlemar i kyrkan är ju inte kristna heller utan vill bara hjälpa till..så man behöver ju inte ha en tro för de.

men e ju klart om man inte har nåt med kyrkan överhuvetaget att göra så är de väl konstigt att man döper..skulle ja få barn nångång så skulle ja antagligen döpa också..även ifall jag inte är någon superkristen eller har någon direkt tro.

Jorå, jag vet. Förr blev man ju dock tvångsansluten till kyrkan vare sig man var döpt eller ej. Som när jag föddes tex. Jag anser att det är mycket bättre nu; nu får man själv göra ett aktivt ställningstagande som förälder ifall ens barn ska tillhöra kyrkan eller ej.

Jaja, du får väl döpa om du vill. Men jag tycker det är underligt att i så fall fundera på att gå ur kyrkan som medlem...

 

[scarlettlady]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Utan att mena någonting illa, varför tycker du att den är viktig?

För mig är ceremonin ett sätt att välkomna barnet in i den kristna gemenskapen, och även ett sätt att presentera barnet för sin släkt. De är inte för mig ett sätt att rena barnet från synd, eftersom det för mig är orimligt att ett barn kan ha begått en syndfull handling. Senare, i femtonårsåldern bestämmer mitt barn om hon vill tillhöra kyrkan genom att antingen konfirmera sig eller låta bli.

Jag tycker att ceremonin är viktig, och jag vet att jag inte är ensam. Men jag blir inte stött av att andra fullständigt skiter i den, men tt nedvärdera något som andra tycker är fint och viktigt tycker jag är att nedvärdera sig själv.

 

[Allimac76]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

För mig är ceremonin ett sätt att välkomna barnet in i den kristna gemenskapen, och även ett sätt att presentera barnet för sin släkt. De är inte för mig ett sätt att rena barnet från synd, eftersom det för mig är orimligt att ett barn kan ha begått en syndfull handling. Senare, i femtonårsåldern bestämmer mitt barn om hon vill tillhöra kyrkan genom att antingen konfirmera sig eller låta bli.

Jag tycker att ceremonin är viktig, och jag vet att jag inte är ensam. Men jag blir inte stött av att andra fullständigt skiter i den, men tt nedvärdera något som andra tycker är fint och viktigt tycker jag är att nedvärdera sig själv.

Nej, jag tycker inte heller att man ska nedvärdera det.
Tack för ditt svar, intressant att få veta hur andra resonerar kring detta. Tycker att det är en intressant fråga eftersom så många försvarar dop med att man bestämmer en massa annat också. Precis som om dopet inte vore viktigare och innebar mer än så.

 

[bananabambi]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Men en tro är ju inte svart eller vit. Det går inte att jämföra mellan nykterist eller inte.

Jag tror kanske inte som alla andra, även om min tro är baserad på kristendomen. Men vem säger att jag måste tro på allt som står i bibeln, eller allt som den kristna tron säger?

Och bara för att jag tror på mitt egna sätt, är det då inte en riktig eller äkta tro? Ska jag då inte få döpa mina barn enligt dig?

 

[Björk]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Men en tro är ju inte svart eller vit. Det går inte att jämföra mellan nykterist eller inte.

Jag tror kanske inte som alla andra, även om min tro är baserad på kristendomen. Men vem säger att jag måste tro på allt som står i bibeln, eller allt som den kristna tron säger?

Och bara för att jag tror på mitt egna sätt, är det då inte en riktig eller äkta tro? Ska jag då inte få döpa mina barn enligt dig?

Nej, du har absolut tolkningsföreträdet! Om du anser att din tro är tillräckligt stark och viktig för att döpa dina barn så gör du naturligtvis helt rätt. Även i mina ögon. Att din tro är tillräcklig för dig för att döpa räcker för mig.

Det handlar inte om att jag tycker att människor "ska" vara i kyrkan x antal gånger per år, vara bokstavstrogna eller dylikt. Det handlar om att jag inte förstår dem som säger sig inte tro (på något alls) som ändå döper sina barn. Som bara ser det som en tradition.

Samma personer som tex gärna gifter sig i kyrkan men vill "tona ner Gudssnacket". Och sen blir irriterade eller besvikna på en präst som faktiskt vill nämna Gud i ceremonin.

Även dessa får naturligtvis göra som de vill. Men när/om de berättar för mig att "vi ville få lite mindre gudssnack, men ändå snackade prästen om Gud" - DÅ frågar jag dem varför de valde att gifta sig i kyrkan. Jag tycker det är en ganska relevant fråga i sådana lägen. De flesta svarar att de faktiskt inte vet riktigt; de tycker bara att de ville ha en kyrka för att lokalen är fin och en präst för att "det hör till". För mig är det obegripligt.

(jag har ju för övrigt flera gånger skrivit att det som framförallt är underligt är väl om en icke-troende som inte är medlem i Sv Kyrkan väljer att döpa sitt barn. Det är ju lika konstigt som att man skulle skriva in barnet som medlem i Jehovas vittnen, Pingstkyrkan, den muslimska församlingen eller dylikt. Eller plötsligt betala in en medlemsavgift för barnet i den lokala bandyklubben trots att man själv inte är medlem eller intresserad. När barnet däremot blir större och SJÄLV uttrycker en vilja att spela bandy (eller bli muslim); DÅ kan ju steget att betala medlemsavgifter vara helt naturligt).

 

[bananabambi]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Jag minns en tråd som handlade om dop, och TS tyckte att det blev så mycket "Gud-snack" under ceremonin. Och där har du ju helt rätt, varför döper man då sitt barn?

Kanske skulle man tänka ett steg längre, för hur förklarar man för barnen att de är välkomnade in i en församling och med en tro man inte själv håller med om?

Jag förstår din poäng

Jag har också varit med om att folk vill ha en anpassad cenemoni, både vid vigsel och dop.

Men det måste vara svårt för prästen att välkomna ett barn in i församlingen, som brukligt, om det är med "vissa undantag".

Det är svårt att ha ett mellanting, just i själva ceremonin. Sedan tycker jag man kan få välja vad man ska tro på och inte, men att be prästen bortse från en del saker tror jag blir fel.

 

[mallotten]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

jehovas vittne knackade på min dörr igår och sa ungefär samma sak, men de är så söta (just det här paret som brukar komma hit) att jag alltid lyssnar på vad de säger och tar snällt emot Vakttornet...

Kan inte ha varit jehovas vittnen dom döper inte sina barn, å dom refererar inte till jesus.... är uppväxt me vittnen......

 

[mallotten]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Jag är hemskt ledsen. Du gav på dig fel religion. Hade ditt utalande exempelvis gällt Jehovas vittnen så hade det varit fullt akseptabelt att kalla deras religion för en sekt. Men ge dig för tusan inte på svenska kyrkan den är ju Helig

//diartistakasha som är trött på bukes inkonsekvens och partiskhet.

Slå upp ordet sekt så ser du att svenska kyrkan oxå går under den kategorin

 

[Björk]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Kanske skulle man tänka ett steg längre, för hur förklarar man för barnen att de är välkomnade in i en församling och med en tro man inte själv håller med om?

Ja, det är just det där jag har känt är lite ... knepigt.

Men det måste vara svårt för prästen att välkomna ett barn in i församlingen, som brukligt, om det är med "vissa undantag".

Det är svårt att ha ett mellanting, just i själva ceremonin. Sedan tycker jag man kan få välja vad man ska tro på och inte, men att be prästen bortse från en del saker tror jag blir fel.

*nickar instämmande* Jag som själv som sagt inte är troende tycker att det faktiskt är ganska respektlöst mot kyrkan som organisation, mot de andra medlemmarna och mot den Gud som kyrkan representerar. Jag har själv rätt stor respekt för andras tro; för tro generellt. Även om jag själv inte tror. Jag har lite svårt att förstå om/när kyrkan accepterar att folk ber prästen "tona ner gudssnacket". Jag tycker nog att kyrkan i första hand är en religiös organisation. Sen har ju kyrkans seder en stark tradition i detta land också sett ur ett historiskt perspektiv. Men det är inte traditioner som det handlar om; det är faktiskt kristendom.

Om man vill bevara traditioner utan att blanda in Gud så går det alldeles utmärkt! Då kan man välja att gifta sig (som ju också är en juridisk handling) borgerligt, ha en namnfest eller liknande för sina barn, fira jul "utan Gud" osv.

 

[diartistakasha]

Sv: Svenska kyrkan lyckas inte denna gång...

Det är möjligt. Grejen var ju att det var så många som reagerade mycket krafitigt över att just svenska kyrkan kallas för sekt och var upprörda över att det pratades nedverderande om den, men att i väldigt många trådar har det tidigare varit hård smutskastning på andra religioner. Och det är det inte många som reagerat över.