Strul vid måltider

[Freyja_bus]

Hej!

Jag har en väldigt liten bestämd ung dam på 1,5 år här hemma. Det har hänt otroligt mycket med henne på sista tiden, och hon utvecklar ständigt sitt språk, sin vilja och sin fantasi. Enligt BVC är hon väldigt tidig för sin ålder då hon t ex både pratar mycket och leker "rollekar" på ett sätt som tydligen inte är vanligt för barn i hennes ålder. Jag vet inte om det spelar någon roll för mitt problem som jag snart ska presentera, men det kanske är så att hon också kan vara inne i någon slags tidig "trotsperiod"?

Problemet: My har en vanlig IKEA matstol (ni vet den vita, billiga i plast) och har sen en tid tillbaka bestämt vägrat att sitta i den när hon ska äta. Hon vill sitta i kökssoffan eller på en vanlig stol precis som alla andra. Jag förstår att hon vill det, hon ser ju att vi andra gör det, och vill väl göra likadant. Men problemet är att det oftast inte slutar där. Om vi sätter henne i kökssoffan vill hon snart sitta på stolen i stället och tvärtom. "Sitta däääär" säger hon och pekar och får ett hysteriskt utbrott när hon inte får som hon vill. Det blir också så att hon äter mycket mindre själv, eftersom hon är alldeles för upptagen med att snurra runt på stolen, gå omkring i soffan, pilla i fönstret och egentligen göra allt annat än att koncentrera sig på att äta...

Till en början lät vi henne sitta på stolarna och flyttade henne även ibland när hon ville sitta någon annanstans, men sen någon vecka tillbaka har vi bestämt att vi tillsammans bestämmer var hon ska sitta när måltiden börjar, och sen är det enbart där som maten serveras. Hon får lite utbrott då och då under måltiden eftersom hon inte får flytta på sig, eller inte får rita, eller inte får pilla med dockan (eller något annant som hon spontant kan komma på att hon vill göra just precis nu), men vi väntar ut dem och försöker avleda med något annat. Jag tycker dock att det blir lite tråkigt och jobbigt att varje matstund ska vara så laddad... och vi får verkligen anstränga oss för att försöka avleda allt som möjligtvis skulle kunna bli en konflikt, för att försöka få lite matro. Det stör mig också lite att hon behöver bli matad mer (tidigare åt hon jättebra själv), just eftersom hon inte kan koncentrera sig så bra på att äta.

Hon står mycket på stolen/kökssoffan och ber man henne sätta sig ner så gör hon det i 2 sekunder och sen står hon upp igen. Vi kan ju inte tvinga henne att sitta, så vad gör man? Om hon mot förmodan skulle sitta i sin egen matstol så märker jag att hon gärna vill sätta sig på knä, och när det inte går så bra i stolen blir hon naturligtvis arg. Vi letar just nu efter en begagnad tripptrapp och hoppas att problemet kanske löser sig lite med det (ny egen stol, ny plats vid bordet kanske), men jag är ändå tveksam...

Någon som har/har haft samma "problem" och kan berätta hur ni gjorde för att lösa situationen? Är det bara att vara envis och vänta ut och låta tiden och utvecklingen ha sin gång?

Jag känner mig inte direkt stressad över det hela, utan undrar bara om någon kanske har något tips att bidra med så att det inte blir så jobbigt för My med matsituationen...För det är det det egentligen handlar om; att göra matstunden trevlig och positiv för henne.

//Julia

 

[turbofling]

Sv: Strul vid måltider

Jag känner igen det där precis, Emilia är likadan. Jag tror vara tjejer är ganska lika (även om My verkar prata mer än Emilia).

Vi later E göra lite som hon vill vid matbordet, vet inte om det är rätt men vill inte ha konflikter runt maten.

 

[mino]

Sv: Strul vid måltider

Precis så har mina barn också varit i den åldern, de blir helt förstörda när de inte får som de vill. Det är nånstans där som föräldraskapet börjar ställa andra krav på föräldrarna än de rent praktiska och man får börja vara ledare, inte bara servicepersonal. Det är jobbigare än vad man tror att vara ledare för det innebär att man måste bestämma sig för vad man vill och vad som är viktigt. För min del är principen att jag alltid ska ha ett skäl till varför jag leder mina barn åt ett visst håll. I det fallet du beskriver så skulle jag tycka att det var vettigt att alla sitter ner vid matbordet för att det inte ska bli så stökigt. Då är det bara att sätta ner henne när hon ställer sig upp och tala om för henne att vid matbordet sitter man ner och detta kan man få fortsätta med ett tag men det kommer att gå över (och kanske förflytta sig till nåt annat). Andra saker kan hon kanske få bestämma, tex att hon vill sitta på en viss stol, om det inte är en stol som ni är rädda om. (Personligen gillar jag inte alls tripptrapp och skulle avråda från att köpa den. Den är stor och klumpig och är svår att hålla ren, hellre i så fall en ikeastol i trä.) Men det gör förmodligen ingen som helst skillnad med stolen just nu utan hon är i en fas då hon börjar utforska världen och du måste börja leda den. Inte alls ovänligt eller för att "sätta henne på plats", utan det innebär att du måste tänka till om vad du anser viktigt och hur du vill ha det i ditt hem. ÄR det okej att hoppa i soffan? Är det okej att gå ut utan skor? Allt det där måste du veta besked om, du leder truppen och talar om när nåt särskilt gäller i en viss situation.

 

[turbofling]

Sv: Strul vid måltider

Later som jag och Freyja har en tuff tid framför oss.
Det är pa ett sätt roligt när dom börjar visa tydligt vad dom vill och inte vill, samtidigt som det är väldigt svart att veta vart man ska dra gränsen för vad som är ok.

 

[mino]

Sv: Strul vid måltider

Ja man måste ju ha lite koll på sig själv och vad man tycker. Jag som tex inte gillar att städa försöker sätta gränser så att det inte ska bli så stökigt. Jag vill inte att vi äter i soffan tex. Jag vill inte heller att nån i familjen ska slåss. Det är viktigt för mig att få sova ordentligt så då är det bättre att barnen kommer och sover i vår säng än att jag (eller mannen) ska behöva gå upp på nätterna. Jag tycker att den som lagar maten får bestämma vad som ska lagas och den som äter får bestämma hur mycket som ska ätas. Och så där håller det på... Men det är ju ofta som man inte vet riktigt vad man tycker och då brukar jag oftast testa och se om det funkar eller inte. Jag tycker inte att man behöver oroa sig för att man som förälder ändrar sig om vad som gäller. Det blir mycket lättare att genomdriva det man vill när man har testat och inte tyckte att det funkade, då vet man att det finns ett vettigt skäl bakom. Och sen får man ibland bita ihop tänderna och trycka ner sin beskäftiga sida när barnen gör något som man kanske inte tycker var så jättebra men som man egentligen inte behöver bestämma över. Dottern som är 4 klippte sig själv för ett tag sen. Det var ju inte så att jag jublade men det är ju hennes hår och det får hon bestämma över i viss mån. Men från och med nu besämmer jag över min sax.

 

[Ajda]

Sv: Strul vid måltider

Tuva var ungefär sådär i våras när hon var ca 1,5.
Hon skulle upp på bordet och sitta och balta i alla byttor och ta själv om och om igen utan att äta något.
Vi proppsade på att hon skulle sitta och äta och hon slutade vara sådär efter ett tag. Men det höll nog i sig nån månad iallafall.
Man ville inte äta eftersom måltiderna var så tråkiga, bara fulla med trots och gap :P