Strikt hundägaransvar?

Du menar för jämkning då, eller?

Jag förstår inte vad man ska bevisa/motbevisa när det handlar om just strikt ansvar?

Detta räknas väl som ur ett trafiksammanhang?

Då tror jag fortfarande att bilisten räknas ha störst ansvar och får stå för sina skador här, hundägaren har strikt ansvar ja (högst troligt inte fullt applicerbart ändå) och får därmed stå för sin hunds skador/kan inte kräva bilföraren på ersättning i någon form...dvs att båda blir vållande och får stå för sina egna skador..så tror jag att det blir bedömt
 
Senast ändrad:
De skador hundägaren blir ansvarig för täcks av ansvarsdelen i hemförsäkringen. Att hundägaren är vållande (helt eller delvis) genom att hunden sprang lös är vi väl överens om, där finns ett styrkt vållande. Finns det en hemförsäkring är det enligt exjobbet jag länkade till praxis att bilföraren får full ersättning om det inte kan styrkas att bilföraren var medvållande, då reduceras ersättningen i motsvarande grad.

Bilförare har också strikt ansvar, alltså kan hundägaren ha rätt till ersättning från trafikförsäkringen. Enligt tabellen i exjobbet kan det, om bara hundägaren är styrkt vållade trots det röra sig om rätt till ersättning för upp till 1/3.
 
Någon får gärna rätta mig om jag har fel, men vad jag utläser så är det båda som har ett strikt ansvar oavsett vem som man tycker gjort fel eller hur olyckan kunnat ske och att det är vanligast att det jämkas m att båda då står för sina egna skador iom att båda är vållande/ansvariga

Skulle vara intressant å höra försäkringsboalgens syn på det hela iaf.
 
Senast ändrad:
Och jag tror att hundägarens ansvarsförsäkring får betala skadorna på bilen och bilägarens trafikförsäkring skadorna på hunden, förutom det en ev hundförsäkring tar. Sedan kan ersättningen reduceras om man anses medvållande, men grunden är att båda har rätt till ersättning.

Sedan blev jag väldigt osäker, men finns det självrisker i trafik- och ansvarsförsäkringar för privatpersoner?
 
Jag hörde om en hund som va lös. Den sprang i vägen, en bil körde på hunden. Bilföraren körde hunden och ägaren till vetrinär. Hunden dog, hundägaren fick betala skadorna på bilen
 
Vår hund hoppade upp ur diket rätt in i sidan på grannens bil. Dåvarande makens drulleförsäkring täckte bilens skador helt.
Hunden klarade sig oskadd tack o lov.
 
Låt försäkringsbolagen diskutera detta inbördes.

Jag tror att det kommer att bli såhär: Hundägaren får betala bilens skador och bilägaren/föraren får betala hundens skador. Detta oavsett hur det har gått till. Hundägaren har strikt ansvar för vad hunden hittar på, trots det så får inte bilägaren köra på hunden.
 
Citat ur Jägarförbundets tidning
Du ansvarar för din hund - i alla lägen!
(2010) Många jägare är också hundägare. Hundägarens ansvar för sin hund kallar man för strikt i lagens mening. Men vad menas med det i praktiken?

Strikt hundägaransvar har förmodligen de flesta hört talas om, men vad det egentligen innebär kan vara lite oklart för en del. Grundregeln i lagen anger att hundägaren, eller innehavaren, ska ersätta de skador som en hund orsakar, oavsett om man vållat skadan eller inte. Man är alltså skadeståndsskyldig oavsett om man gjort fel eller inte. Det är detta som menas med strikt ansvar.

En grundförutsättning är dock att hunden måste ha orsakat skadan. I ett fall när en älg, som jagades av en älghund, blev påkörd och skadade en bil krävde bilägaren ersättning från hundägaren. Bilägaren fick dock ingen ersättning då domstolarna ansåg att hunden inte bestämmer var älgen springer och hunden ansågs därför inte ha orsakat skadan på bilen. Bilägaren fick alltså förlita sig på sin egen försäkring. Hade däremot hunden blivit påkörd och orsakat skador på bilen så hade hundägaren haft ett ansvar för att ersätta skadan.

Även bilägaren har ansvar
Det som komplicerar bilden är att även bilföraren har ett i princip strikt ansvar för de skador som bilen orsakar.

Hur gör man då? Egentligen ska hundägaren ersätta skadorna på bilen och bilföraren ersätta hundägaren för skadorna på hunden. Här kan det bli lite komplicerat när man ska få ut ersättning, beroende på olika typer av försäkringar och självrisker som gäller för dem. Respektive ansvarsförsäkring kan naturligtvis tas i anspråk, men även till exempel bilens vagnskadeförsäkring eller hundens veterinärvårdsförsäkring.

Om två hundar slåss
Vad som gäller när två hundar hamnar i slagsmål och skadas kan man också undra över – här har ju båda hundägarna ett strikt ansvar. Om bara en hund skadas är det enkelt, då ska den icke skadade hundens ägare ersätta den andre. Detta gäller alltså även om det var den hund som skadades som först gick till angrepp. Här har vi ett tydligt exempel på vad som menas med strikt ansvar.

Om båda hundarna skadas gäller att den hundägare vars hund skadat den andra hunden får ersätta de skadorna och vice versa. Respektive hundägares ansvarsförsäkring, genom hemförsäkring eller jägarförsäkring, ska då kunna tas i anspråk i första hand. Ägaren till den hund som skadats kan även i detta fall nyttja sin egen veterinärvårdsförsäkring. Döda och skada tamdjur Våra kära hundar kan tyvärr hitta på annat ofog och till exempel döda höns eller skada andra tamdjur som katter eller får. I dessa lägen gäller också det strikta ansvaret, och förhoppningsvis har man en ansvarsförsäkring som kan träda in och ta största smällen när man ska kompensera ägaren till de döda eller skadade tamdjuren. Och det spelar ingen roll om det är inne på din egen tomt eller inte, ansvaret är ändå ditt.

Om man under jakt råkar ut för att hunden ”byter” från ett vilt djur till ett tamdjur täcks det av jägarförsäkringen – under förutsättning att det gällt laglig jakt.

Det här med lösa hundar
Under tiden 1 mars–20 augusti får hundar inte springa lösa i marker där det finns vilt. Inget allmänt koppeltvång gäller, men hunden ska vara under förarens kontroll, antingen genom koppel eller på ett sådant avstånd att föraren kan övervaka och alltid kalla in hunden. Under övrig tid på året gäller att hundar ska förhindras att driva eller förfölja vilt. I princip kan man säga att kopplet, antingen fysiskt eller mentalt, kan vara lite längre, men under inga omständigheter får alltså hunden driva eller förfölja vilt.

Brott mot dessa regler kan medföra böter för ägaren förutom den skyldighet att ersätta eventuella skador hunden då skulle orsaka.

Hunden får naturligtvis driva eller förfölja vilt vid tillåten jakt eller jaktträning enligt de regler som gäller för detta. Om en hund trots allt springer lös där det finns vilt har jakträttshavaren, eller någon som företräder denne, rätt att ta hand om hunden.

I sådana fall ska hundägaren eller polisen underrättas.

Om hundägaren inte är känd eller inte hör av sig efter en viss tid får jakträttshavaren behålla hunden. Hunden kan också överlämnas till polisen som får fatta beslut om vad som ska ske med den.

Kan inte hunden tas om hand så får polisen avliva hunden om det är angeläget ur viltvårdssynpunkt och det även är försvarligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Detta får alltså inte jakträttshavaren eller någon annan göra. Som hundägare måste man också vara medveten om att ägare samt vårdare av lantbruksdjur under vissa förutsättningar har rätt att döda hundar om det är nödvändigt för att förhindra skada bland lantbruksdjuren. Det räcker egentligen att hunden är lös på ett område där lantbruksdjuren finns och att den inte låter sig infångas.
 
Men hur tänker försäkringsbolagen när de menar att man ska kunna stanna i alla lägen? Det betyder att det är 30 km/h på motorvägen nattetid eller? En hund kan ju komma springande då med...
 
Jag har träffat många påkörda djur inom mitt yrke och aldrig någonsin har bilägaren behövt betala en endaste krona för hundens skador. Strikt ägaransvar betyder just det, oavsett om den blir påkörd av en bil eller cykel eller skoter.
 
Inte för att det spelar någon roll i TS:s fall, men när min omplacering var ny och jag släppte ut honom på tomten medan jag kädde mig för att gå ut med honom lyckades han smita ut och upp på vägen där han blev påkörd. Bilföraren stannade och hunden stack till skogs.

Efter två timmars förtvivlat letande fann jag honom nedanför stacketet hemma, helt tyst, inga ansatser att varseig komma till mig eller springa iväg, följde med mig utan ljud till bilen och raka spåret till veterinär där han undersöktes grundligt. Inga allvarligare skador, ett par småsår att hålla koll på då ett satt vid en led men hade inte punkterat.

Jag tog på mig fulla skulden till det inträffade, skickade in mina papper och betalade skadorna på bilen, men till min stora förvåning fick jag förutom ersättning för veterinärvård av mitt eget bolag även från bilägarens! Jag anser ju fortfarande att det var helt och hållet enbart mitt fel att hundrackan blev påkörd men jag är väldigt tacksam att det var den kille som körde på honom och att han var så lugn efteråt. Han hade haft all rätt i världen att skälla på mig men vi växlade telnr, han berättade vad som hänt, hade inte kört för fort och hörde av sig efteråt för att höra hur det hade gått. :bow:
 
Det blir ju följden av att även "motorfordon" har strikt ansvar och måste vara trafikförsäkrade, och att det i trafikförsäkringen finns praxis för ersättning för påkörd hund! Trafikförsäkringen täcker skador på folk och saker ÄVEN om föraren inte varit vållande. Det som skiljer olyckor med hundar från andra olyckor är inte vilken ersättning hundägaren har rätt till från bilföraren, utan att även bilföraren har rätt till ersättning, utan att hundägaren haft uppsåt eller varit försumlig.
 
Det bästa är att vända sig till polisen.
Tyvärr är strikt hundägaransvar inte alltid oså strikt. En stor kastrerad hanhund på 1,5år var lös med sin ägare sprang fram och hoppade upp och tog en liten hund ur famnen på ägaren och skakade om den tills den bröt ryggen. Polisen anser att inger brott har begåtts och försäkringsbolagen får sköta det själva. De ringde upp ägaren till hunden som dödade och ägaren sa att det var en engångshändelse samt att det är ett normalt beetende och sen gjorde inte polisen mer där heller. Tyvärr var det inte första Gången den gjort utfall men folk har inte vågat anmäla.
hoppas det går på hundägarens försäkring eller hemförsäkring!!
 
Jo strickt ägaransvar gäller. Alltid.
Men
En av mina grannars hund blev påkörd, och avlivad pga skador.
Hunden sprang ut på vägen efter en katt.
Hundägarens försäkringsbolag betalade inte ut något till någon.
Bilägarens försäkringsbolag betalade ut hunden försäkrade livsvärde, hunden var en blandras + belopp extra för försäkringsbolagen bedömde hundens livsvärde som högre.
Kommer inte ihåg hur mycket. Var 4 år sedan.
 
Men hur tänker försäkringsbolagen när de menar att man ska kunna stanna i alla lägen? Det betyder att det är 30 km/h på motorvägen nattetid eller? En hund kan ju komma springande då med...

Att om du inte kunde stanna är du vållande. Det är naturligtvis omöjligt att alltid kunna stanna, men när man då inte kunde det så är man vållande trafikmässigt sätt. Så när ett rådjur hoppar ut framför din bil, så är du vållande till den olyckan. (Dock är försäkringsbolaget snälla vid viltolyckor, låg självrisk, sänker inte bonus etc - helt enkelt för det är omöjligt skydda sig).

Om du kör 50 km/h på en 70 km/h väg och efter en sväng står en havererad husvagn, du hinner inte stanna utan kör in i husvagnen - du är vållande till skadan och får som huvudregel ersätta skadorna på husvagnen.

Intressant blir det vid kökrockar. En bil kör på dig bakifrån = den bilen är vållande till skadorna i bakänden på din bil, eftersom den inte han stanna. Av kollisionen åker din bil in i bilen framför - den skadan är du vållande till eftersom du körde på den andra bilen. Således får din försäkring betala skadorna på den andra bilen, och skadorna i fronten på din bil får du stå för själv eller via din helförsäkring. (Sen om den som körde på dig varit väldigt vårdslöst kan man flytta över allt ansvar på denne, men en normal kökrock blir som ovan. Surt nog)
 
Det bästa är att vända sig till polisen.
Tyvärr är strikt hundägaransvar inte alltid oså strikt. En stor kastrerad hanhund på 1,5år var lös med sin ägare sprang fram och hoppade upp och tog en liten hund ur famnen på ägaren och skakade om den tills den bröt ryggen. Polisen anser att inger brott har begåtts och försäkringsbolagen får sköta det själva. De ringde upp ägaren till hunden som dödade och ägaren sa att det var en engångshändelse samt att det är ett normalt beetende och sen gjorde inte polisen mer där heller. Tyvärr var det inte första Gången den gjort utfall men folk har inte vågat anmäla.
hoppas det går på hundägarens försäkring eller hemförsäkring!!

Fast skilj på brott och att ådra sig skadeståndsansvar.

Ägaren till den stora hunden är skyldig enligt lag att ersätta den lilla hunden. Punkt. Utan undantag. Normalt sköts sånt där mellan respektive försäkringsbolag när försäkring finns. Men skadeståndsansvaret försvinner inte.

Men som sagt, brott är inte samma sak som att bli skadeståndsskyldig. Så att inget brott kunde styrkas innebär inte att det inte är strikt hundägaransvar för skadorna.
 
När min första hund flyttade hem till mig så ringde jag försäkringsbolaget för att höra vad som gäller om han skulle komma lös och orsaka en trafikolycka eller något annat. Detta var -97 men jag tror inte att reglerna har ändrats. Enligt försäkringsbolaget är det min hemförsäkrings ansvarsförsäkring som går in och täcker skador på bilen/bilarna eller annat som hunden kan ha åsamkat skada på och hundens försäkring som går in och täcker eventuella skador på hunden.

@Andorra
Enligt mitt försäkringsbolag ska alltså din son få ersättning för bilen genom hundägarens hemförsäkring. Eftersom strikt hundägaransvar gäller så anses hunden vållande. Kontakta därför hundägaren och be om försäkringsuppgifterna för hemförsäkringen och håll tummarna för att de har en hemförsäkring. Det kan ju vara omtänksamt att på samma gång fråga hur det gick med hunden.
 
Problemet är väl att personen vägrar ersättning...

Då får man ju precis som i andra skadeståndsärenden stämma personen. Det kan dock vara väsentligt att först kolla upp om det finns någon betalningsförmåga - för annars är det tyvärr lönlöst. Jag lade ner flera tusenlappar på att försöka få ersättning från en hundägare när min förra hund blev illa biten. Planen var att stämma honom eftersom han vägrade ersätta skadan, men det fick jag lägga ner då personen nolltaxerade och dessutom hade enorma skulder hos kronofogden. Det hade bara kostat mig mer än det smakade - och då hade jag ändå veterinärräkningar på över 40 000 kr.
 
Problemet är väl att personen vägrar ersättning...

Jag trodde det var försäkringsbolaget som vägrar ersätta? :confused:

Vilket ju är förståeligt iom halvförsäkringen. Hundägaren är ju ansvarig oavsett, man får bara inte hjälp av försäkringsbolaget att reda i det (försäkringsbolaget behöver inte betala ut något så de har inget intresse av att driva hem något). Kan man inte komma överens om ersättning (vilket förmodligen är svårt då det är lite komplicerat med att båda har strikt ansvar) får man driva det till tingsrätt (väl?) själv. Det kan bli rätt dyrt jämfört med vad man får in till slut (gissar rakt av att det blir någon form av jämkning, förmodligen enligt vad som är praxis mellan försäkringsbolag...) och lär ta en hel del tid och energi. Det avgör man ju själv om det är värt eller ej, men just att försäkringsbolaget säger nej är inte detsamma som att man inte kan få ersättning.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Vår Lizzie som jag skrivit om tidigare när hon blev biten av en lösspringande hund, har i eftermiddag hastigt lämnat sin sörjande flock...
Svar
9
· Visningar
1 383
Senast: svart arabhingst
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp