Sv: Stort dominant sto--hjälp!!
Jätte långt inlägg men intressant, ang hästens psyke och agerande..
Vi hade en gång en travar valack som var mkt högrangad, han trodde nog att han var en ledarhingst som var tvungen att försvara sin vän som han gick med. Kom det till någon ny häst förvandlades han till en mardröm, oavsett den nya hästens rang eller kön gav han sig på dom och på något sätt psykade ut dom och fryste ut dom. Han fick därför mest gå hage mot hage med andra hästar och trivdes bra med det. Sedan när han blev äldre och pensionerad från travet tänkte vi att han skulle lugna ner sig så han fick gå med en av mina ponnyer som var mkt lågrangad, och de blev vänner, men det konstigaste var att när vi skulle indroducera en ny häst till flocken blev det helt omöjligt för min ponny blev som galen
och ville inte att någon häst skulle komma imellan han och "vår travare", denna ponny (kat C 18 år) hade tidigare gått med alla möjliga hästar och inte visat några tendenser till detta, men han gav sig på ett sto (D-ponny sto, helt ur kondition, så rädd att hon bara stod och kissade och skrek), jagade henne och sparkade och bet, tillock -med när hon låg ner fortsatta han genom att ställa sig på henne med framknäna och hugga mot henne.
Så vi fick så klart flytta om i hagen igen efter att vi räddat undan stoet, till saken hörde att travaren inte gjorde något försökte snarast skydda det nya stoet och springa imellan, men ponnyn var skogstokig.
Ett par år senare hade jag en ny ponny (min tävlingsponny katD Irl import, 14 år)som släpptes med travaren (som fortfarande hängde med) han accepterade den nya ponnyn och dom två gick tillsammans, den ponnyn kom från en ridskola och hade gått med alla möjliga olika hästar utan problem någonsin.
Så skulle min mamma låna en bruksnordsvensk sto över sommaren och köra med cowboy vagn (gammal rutinerad märr som gått med andra travare tidigare).
Hon var väldigt låg i rang och släpptes med "vår travare" och min tävlingsponny som varit så snäll mot andra hästar tidigare, hon visade direkt genom att vara underkastad och tugga. Men min ponny blev som galen blottade tänder och jagade henne tills hon var helt slut så rädd så rädd, men min ponny bara fortsatte anfalla med blint raseri, fast även hon gick omkull och låg och nästan hyperventilerade och skriade av skräck gick han på henne. Så fort hon försökte resa sig kastade han sig över henne bet tag i manken och nästan drog ner henne och detta kunde ske även i full galopp, hon var trots allt en riktig stor häst av brukstyp.
vi fick vara flera med piskor och linor för att lyckas rädda bruksnordsvensk stoet från ponnyn.
Travaren hade även denna gång försökt gå imellan genom att skära av ponnyns väg mot stoet, men hagen är så stor.
Jätte långt inlägg, men det säger lite om hur hästarna kan agera vid vissa situationer. Jag tror själv att travaren hade vissa egenskaper som gjorde honom till en ledare, han var även uppfödd på vår gård och en enorm personlighet och en stjärna på travet
. I början accepterade han inga andra hästar, men det var som när någon blev vän med honom blev dom som ler och långhalm och ponnyerna som gick med honom accepterade ingen annan. oavsett ålder, kön, rang. Dom blev som galna.
Och på något sätt så accepterade travaren efter sin pension då han gick ner i kondition vissa andra hästar, självklart hade dom fått lärt känna varandra i hagarna bredvid varandra först.
Och att man kunde tydligt se hur han försökte skydda stona mot ponnyerna då dom gick till anfall, som om han ville skydda sin flock,
Ska nämna att denna tävlingsponny fick sedan när travhästen gick bort gå med en ny ponny, och flera andra hästar. Han har efter det aldrig visat några liknande tendenser mot några andra hästar.
Men jag lovar det var verkligen mord i sinnet på båda mina ponnyer vid dessa två tillfällen och jag har aldrig varit med om något liknande.