Stöd på bettet

[Silfver]

Jag undrar hur pass mycket kontakt man ska ha med hästens mun?

Upplever att det är vanligt att hamna antingen bakom bettet (kontakten försvinner helt) eller att hästen lägger sig på bettet och blir framtung. Senaste gångerna har jag hittat lite mer av ett mellanläge som min ridlärare pratar om men tycker det är jättesvårt att avgöra hur lite eller mycket stöd man ska sträva efter. Jag vet att kontakten ska vara lätt och mjuk, men vad är detta i praktiken? Ska man nära på inte känna någon vikt alls i tygeln?

Observera att jag på grund utav min ridnivå fokuserar på kontakten snarare än form då det senare är för tidigt. Mitt mål just nu är bara att ha en bra kontakt och att hästen går i ett neutralt läge och inte över eller under bettet.

 

[Magiana]

För mig är det tygelns vikt plus lite till. Det där varierar lite.

Jag har haft rätt mycket problem med detta, men när jag lärde mig hitta min bålstabilitet, så kunde jag också börja slappna av i axlarna och då kom kontakten av sig själv.

 

[Sirap]

Jag undrar hur pass mycket kontakt man ska ha med hästens mun?

Upplever att det är vanligt att hamna antingen bakom bettet (kontakten försvinner helt) eller att hästen lägger sig på bettet och blir framtung. Senaste gångerna har jag hittat lite mer av ett mellanläge som min ridlärare pratar om men tycker det är jättesvårt att avgöra hur lite eller mycket stöd man ska sträva efter. Jag vet att kontakten ska vara lätt och mjuk, men vad är detta i praktiken? Ska man nära på inte känna någon vikt alls i tygeln?
Din ridlärare borde kunna se när det är rätt. Det syns om hästen "knäpper av" eller går och hänger i bettet. Fråga. Jättesvårt att svara på hur det ska kännas. Varierar en del mellan olika hästar också.

 

[tuaphua]

Jag undrar hur pass mycket kontakt man ska ha med hästens mun?

Upplever att det är vanligt att hamna antingen bakom bettet (kontakten försvinner helt) eller att hästen lägger sig på bettet och blir framtung. Senaste gångerna har jag hittat lite mer av ett mellanläge som min ridlärare pratar om men tycker det är jättesvårt att avgöra hur lite eller mycket stöd man ska sträva efter. Jag vet att kontakten ska vara lätt och mjuk, men vad är detta i praktiken? Ska man nära på inte känna någon vikt alls i tygeln?

Observera att jag på grund utav min ridnivå fokuserar på kontakten snarare än form då det senare är för tidigt. Mitt mål just nu är bara att ha en bra kontakt och att hästen går i ett neutralt läge och inte över eller under bettet.

Stöd tycker jag är ett lite svårt och missvisande ord. Stöd låter som att någon behöver hjälp a la rullator eller stödhjul. Det är inte fråga om sånt fysiskt stöd. Därför tycker jag kontakt är ett väldigt mycket mer passande ord. Som också gör att man accosierar annorlunda, vilket påverkar ens ridning positivt.

Det är lite en smaksak hur mkt kontakt man vill ha. Jag vill bara ha just sträckt tygel och utbildar hästar till just den kontakt jag vill ha. Man vill att de ska söka sig fram till handen. Jag vill att de gör det och inte sen mer än det. Men korrekt kontakt kommer sig av att hästen arbetar i en korrekt form. Då kommer man kunna känna bakbenen i handen och ha en känsla av att hästen söker sig fram till handen men inte förbi den.
Den känslan beror på att hästen är lösgjord och i balans. Då lägger de sig inte i handen för att hålla balansen.
En häst använder halsen att balansera sig om de inte dels är utbildade att balansera sig genom att svikta i bakkärran eller om de rids så att de inte sviktar bak. Då kommer de spänna halsen och ryttaren uppleva hästen som styv, tung, avknäppt etc.

Om man än inte rider hästen i korrekt form anser jag att man mest bör fokusera på att lära sig hålla en jämn och lätt kontakt med hästens mun. Kontakten kan inte bli helt korrekt förrän hästen är i balans och lösgjord.

Generellt så brukar man säga att det man har för mycket i handen har man för lite i bakben, dvs håller du får hårt blockerar man bakdelen från att arbeta korrekt.
Så lätt kontakt är att föredra för att tillåta hästen börja bära sig.

 

[Karoliten]

Ja lätt kontakt är behagligt, dock lär vi våra fullblod att ta ordentligt stöd.När vi korta upp tyglarna ska de "ta tag i bettet", och öka , jobba på. Det är kul att kunna rida i olika kontakt

 

[Silfver]

Stöd tycker jag är ett lite svårt och missvisande ord. Stöd låter som att någon behöver hjälp a la rullator eller stödhjul. Det är inte fråga om sånt fysiskt stöd. Därför tycker jag kontakt är ett väldigt mycket mer passande ord. Som också gör att man accosierar annorlunda, vilket påverkar ens ridning positivt.

Det är lite en smaksak hur mkt kontakt man vill ha. Jag vill bara ha just sträckt tygel och utbildar hästar till just den kontakt jag vill ha. Man vill att de ska söka sig fram till handen. Jag vill att de gör det och inte sen mer än det. Men korrekt kontakt kommer sig av att hästen arbetar i en korrekt form. Då kommer man kunna känna bakbenen i handen och ha en känsla av att hästen söker sig fram till handen men inte förbi den.
Den känslan beror på att hästen är lösgjord och i balans. Då lägger de sig inte i handen för att hålla balansen.
En häst använder halsen att balansera sig om de inte dels är utbildade att balansera sig genom att svikta i bakkärran eller om de rids så att de inte sviktar bak. Då kommer de spänna halsen och ryttaren uppleva hästen som styv, tung, avknäppt etc.

Om man än inte rider hästen i korrekt form anser jag att man mest bör fokusera på att lära sig hålla en jämn och lätt kontakt med hästens mun. Kontakten kan inte bli helt korrekt förrän hästen är i balans och lösgjord.

Generellt så brukar man säga att det man har för mycket i handen har man för lite i bakben, dvs håller du får hårt blockerar man bakdelen från att arbeta korrekt.
Så lätt kontakt är att föredra för att tillåta hästen börja bära sig.

Vilket bra inlägg, tack precis det senare som jag fokuserar på just nu, en lätt kontakt som inte stör hästen.. För även om jag inte är redo att ställa krav på form ännu kan jag väl försöka hitta ett bra utgångsläge med kontakten eller blir det för svårt utan det första?

 

[JohannaB]

Jag brukar tänka att jag och hästen håller varandra i handen. Vi känner varandra hela tiden, och kan kommunicera med varandra (viktigt att det går åt båda håll) men drar eller sliter inte i varandra. Heller släpper vi inte handen utan härligt nykära hand i hand genom ridpasset är min tanke

 

[Buck]

Jag siktar på ett mellanting mellan glappande tygeln och inverkan på bettet. Har innan antingen haft glappande tygeln eller ridit med handbromsen i, och det där mellanläget där hästen är fram mot bettet och man har kontakt med hästen utan att det blir tungt/trögt eller att hästen hamnar på bogarna eller springer på framåt osv. det är svårt ibland, men är så självklart när man väl hittat dit ^_^.

 

[Bison]

Det beror på vad jag gör.
Rider jag dressyr vill jag ha en mjuk, lätt men ändå stadig kontakt. Vill känna att jag har ett sug fram till handen.

När jag hoppar vill jag ha mer i handen, känna att hästen ligger på lite och vill framåt. Det får absolut inte bli tomt eller galppkontakt, hellre för mycket än för lite i handen.

Rider jag ut travar jag oftast på halvlång tygel utan stöd. Det fungerar bäst för oss då han är väldigt pigg, gärna ligger på för mycket och blir för snabb i takten om han känner minsta motstånd i handen. I galoppen har jag mer stöd, galopperar ofta i ganska högt tempo ute och vill känna att han tar i framåt med lång hals och sug framåt i handen.