Stöd och hjälp med hushållet vid NPF

Det finns tyvärr inte pengar till städhjälp, annars hade en sådan redan anlitats. Personen lever på sjukersättning och har barn.
Om man har kostnader pga funktionsnedsättning kan man ansöka om merkostnadsersättning hos försäkringskassan. Jag hade aldrig haft råd med hemtjänst om jag inte hade fått ersättning för det från försäkringskassan. Jag betalade 2300 kr i månaden för hemtjänsten. Det hade aldrig gått på en sjukersättning. Merkostnadsersättning kan man få för vanlig städhjälp också liksom för hemtjänst och alla kostnader man har pga funktionsnedsättningen räknas in. Det kan vara att man behöver egen tvättmaskin, har högre slitage på kläder eller annat som beror på funktionsnedsättningen.
 
Vad säger boendestödspersonal och handläggare?
Sker det inga samtal alls om vad och hur saker ska göras (behov, metoder, utvärdering osv.)

Har personen så svårt att själv ligga på om sina behov att hen borde ha personligt ombud eller annan hjälp med det? Ev. god man om det riskerar bli problem med att räkningar /annat viktigt inte sköts i tid, som också kunde företräda mot kommunen?
Inte mycket, de gör liksom inget på eget bevåg. Det finns ju ett socialtstöd runt personen och just nu verkar de förvänta sig att de anhöriga ska hålla ihop det hela. Personen är högintelligent och kan för den oinsatte verkar fullt funktionell. Problemet är att det finns väldigt lite ork och låga exekutiva funktioner. Dessutom finns det en del kroppsliga problem som skulle må bra av träning/motion men det blir heller inte av även om ambitionerna finns. Det är ju rätt typiskt för ADHD men ändå är det som att vården inte greppar det där.
 
Inte mycket, de gör liksom inget på eget bevåg. Det finns ju ett socialtstöd runt personen och just nu verkar de förvänta sig att de anhöriga ska hålla ihop det hela. Personen är högintelligent och kan för den oinsatte verkar fullt funktionell. Problemet är att det finns väldigt lite ork och låga exekutiva funktioner. Dessutom finns det en del kroppsliga problem som skulle må bra av träning/motion men det blir heller inte av även om ambitionerna finns. Det är ju rätt typiskt för ADHD men ändå är det som att vården inte greppar det där.
En del kommuner är rent ut sagt askass på kombinationen intelligent och NPF. Dåliga på bara NPF och sedan helt lost med att även de metoderna behöver modifieras pga. högintelligent. :cry:

Går det att ligga på om att få tillgång till habilitering från Regionen. Som sedan kan ge mer specifika behovsbeskrivningar vidare och putta på kommunen? Det borde gå att hänvisa till att utvecklingspotential finns, men är kraftigt beroende av (rätt!) stöd för att få fram den.

Försök få ett Personligt ombud som kan hålla ihop och ligga på de olika aktörerna.

Klagar anhöriga tillräckligt ofta om hur hjälpen inte har fungerat? (aptrist, men nödvändigt, när de går in och buffrar så konsekvenserna inte syns) Gärna skriftlig och konkret sammanställning.
 
En del kommuner är rent ut sagt askass på kombinationen intelligent och NPF. Dåliga på bara NPF och sedan helt lost med att även de metoderna behöver modifieras pga. högintelligent. :cry:

Går det att ligga på om att få tillgång till habilitering från Regionen. Som sedan kan ge mer specifika behovsbeskrivningar vidare och putta på kommunen? Det borde gå att hänvisa till att utvecklingspotential finns, men är kraftigt beroende av (rätt!) stöd för att få fram den.

Försök få ett Personligt ombud som kan hålla ihop och ligga på de olika aktörerna.

Klagar anhöriga tillräckligt ofta om hur hjälpen inte har fungerat? (aptrist, men nödvändigt, när de går in och buffrar så konsekvenserna inte syns) Gärna skriftlig och konkret sammanställning.
Nej det är ju en vuxen hen förväntas söka hjälp själv. Anhöriga har ju ingen ingång i den vuxens vård.
 
Inte mycket, de gör liksom inget på eget bevåg. Det finns ju ett socialtstöd runt personen och just nu verkar de förvänta sig att de anhöriga ska hålla ihop det hela. Personen är högintelligent och kan för den oinsatte verkar fullt funktionell. Problemet är att det finns väldigt lite ork och låga exekutiva funktioner. Dessutom finns det en del kroppsliga problem som skulle må bra av träning/motion men det blir heller inte av även om ambitionerna finns. Det är ju rätt typiskt för ADHD men ändå är det som att vården inte greppar det där.
Det här sociala stödet är ett aber. Såklart jättebra att människor runt en människa vill hjälpa men det utnyttjar tyvärr många biståndshandläggare (såklart många gånger efter påtryckningar uppifrån). Det gäller inte bara vid npf utan alltid när en människa inte klarar sin adl själv. Där gäller det att helt enkelt kräva att den relation man har med en människa ska få vara just den relationen. Att man som vän/anhörig ska kunna få vara just vän/anhörig och inte vara en hjälpare. Det gäller att stå på sig där och säga nej när biståndshandläggaren frågar om man inte borde kunna hjälpa utan att kräva den hjälp man har rätt till ifrån kommunen. Vänner/anhöriga får gärna sätta guldkanter på tillvaron men ska inte göra annat än man normalt sett gör för en frisk vän/anhörig. Det finns otaliga exempel där människor efter påtryckningar från biståndshandläggare har tagit på sig mer än de i längden mäktar med också går de i väggen och den som behöver hjälp blir mer och mer ensam och misären kan träda in. Så ska det inte vara. Det är kommunens ansvar att ge människor den hjälp de behöver men anhöriga/vänner kan behöva hjälpa till att kriga om hen som behöver hjälp inte orkar/kan göra det själv.
 
Nej det är ju en vuxen hen förväntas söka hjälp själv. Anhöriga har ju ingen ingång i den vuxens vård.
En vuxen kan välja att ta hjälp av vem man vill i sina myndighetskontakter. Min pappa ringer alla telefonsamtal till vården åt mig. Men det förutsätter ju att personen vill att det ageras i frågan.

När det gäller kommunen kan anhöriga ge ganska mycket input om situation och behov. Det är ju väldigt vanligt när det rör halvirriga tant Agda att man talar mer med dottern än henne själv. Förutsatt att personen ger tillstånd till det och undertecknar ansökningsblanketten själv. Och ensidigt inlämnad information kommer in i ärendena även om kommunen inte har någon aktiv interaktion med de anhöriga.

Vill hen att det ageras för att få fram bättre hjälp om hen inte kan ligga på om dessa saker på egen hand?
Personligt ombud finns för att stödja de som inte kan göra dessa saker tillräckligt bra på egen hand. Kan vara en fråga om integritet att inte vilja ha anhöriga till det plus att de har kunskap och erfarenhet av de aktuella myndigheterna.
 
En vuxen kan välja att ta hjälp av vem man vill i sina myndighetskontakter. Min pappa ringer alla telefonsamtal till vården åt mig. Men det förutsätter ju att personen vill att det ageras i frågan.

När det gäller kommunen kan anhöriga ge ganska mycket input om situation och behov. Det är ju väldigt vanligt när det rör halvirriga tant Agda att man talar mer med dottern än henne själv. Förutsatt att personen ger tillstånd till det och undertecknar ansökningsblanketten själv. Och ensidigt inlämnad information kommer in i ärendena även om kommunen inte har någon aktiv interaktion med de anhöriga.

Vill hen att det ageras för att få fram bättre hjälp om hen inte kan ligga på om dessa saker på egen hand?
Personligt ombud finns för att stödja de som inte kan göra dessa saker tillräckligt bra på egen hand. Kan vara en fråga om integritet att inte vilja ha anhöriga till det plus att de har kunskap och erfarenhet av de aktuella myndigheterna.
Hen har nog tillräckligt med integritet för att inte vilja att man lägger sig allt förmycket. Men samtidigt så orkar hen inte söka upp information om vilka insatser som personen skulle kunna få som stöd och hjälp, utan blir i stället handfallen och får ångest och depression. Tänker att hen ska "skärpa sig", men det är ju inte det som är problemet. Jag tycker kommunen är svårt (trots att jag jobbar där själv) det är liksom självgående team utan arbetsledare/chef så vi har ingen tydlig kontaktperson utom möjligen biståndshandläggaren men hen hanterar ju på något sätt bara beslut angående om personen ska få hjäp inte hur.
 
Hen har nog tillräckligt med integritet för att inte vilja att man lägger sig allt förmycket. Men samtidigt så orkar hen inte söka upp information om vilka insatser som personen skulle kunna få som stöd och hjälp, utan blir i stället handfallen och får ångest och depression. Tänker att hen ska "skärpa sig", men det är ju inte det som är problemet. Jag tycker kommunen är svårt (trots att jag jobbar där själv) det är liksom självgående team utan arbetsledare/chef så vi har ingen tydlig kontaktperson utom möjligen biståndshandläggaren men hen hanterar ju på något sätt bara beslut angående om personen ska få hjäp inte hur.
Kolla med kuratorn på neuropsykiatriska enheten. Denne här har hjälp mig med att ansöka om boendestöd, utökad förskoletid och andra myndighetskontakter.
 
Kolla med kuratorn på neuropsykiatriska enheten. Denne här har hjälp mig med att ansöka om boendestöd, utökad förskoletid och andra myndighetskontakter.
Undrar just var man hittar den.... Personen har som sagt kontakt med öppenpsykiatrin, men har en sköterska där och de känns inte så engagerade. Personen tog kontakt med hen för att få en samtalskontakt vilken hen fick, men sedan slutade samtalskontakten och någon ny gick inte att få.
 
Vuxenhabilitering? Jag skulle själv aldrig vända mig till vanliga öppenpsyk för hjälp med såna här problem, eftersom kompetensen oftast inte finns.
Jag tror det kan variera mellan regionerna hur man fördelar vad som hanteras inom habilitering resp. psykiatri.
Kan bero på i vilken mån psykiatrin har mer specialiserade mottagningar, eller på en liten ort om de råkar ha bra personal osv.
 
Undrar just var man hittar den.... Personen har som sagt kontakt med öppenpsykiatrin, men har en sköterska där och de känns inte så engagerade. Personen tog kontakt med hen för att få en samtalskontakt vilken hen fick, men sedan slutade samtalskontakten och någon ny gick inte att få.
Hen är alltså inte knuten till neuropsykiatriska enheten för vuxna? Det var där jag diagnostiserades och det är dem som skriver ut centralstimulerande medicin.
 
Hmm, när jag var väldigt dålig både fysiskt och psykiskt tog boendestöden över i flera månader, över ett halvår, och städade allt enligt mina riktlinjer och hjälpte mig med att tvätta, bar allt till och från och hjälpte till att hänga tvätten och gick vi och handlade bar dom hem allt eftersom jag inte klarade det själv. Jag fick sitta i soffan och titta på när dom städade, kände mig lat men visste att jag inte skulle klara det.

Går det att prata med boendstödet om att iaf få testa ett tag med mer hjälp och se hur det fungerar? Se om det går med mer hjälp? Vet att ni vill ha en permanent hjälp men det är i alla bättre än inget. Eller är mitt fall väldigt ovanligt? Att dom gör så mycket? Kanske är jätte svårt/omöjligt att övertala dom? Jag ansökte aldrig om det utan det var vården och boendestödet som bestämde det.

Sista omgången med boendestöd hade jag inte samma problem så vi gick mest och handlade och pratade, gav inget alls mer än stress.
 
Hmm, när jag var väldigt dålig både fysiskt och psykiskt tog boendestöden över i flera månader, över ett halvår, och städade allt enligt mina riktlinjer och hjälpte mig med att tvätta, bar allt till och från och hjälpte till att hänga tvätten och gick vi och handlade bar dom hem allt eftersom jag inte klarade det själv. Jag fick sitta i soffan och titta på när dom städade, kände mig lat men visste att jag inte skulle klara det.

Går det att prata med boendstödet om att iaf få testa ett tag med mer hjälp och se hur det fungerar? Se om det går med mer hjälp? Vet att ni vill ha en permanent hjälp men det är i alla bättre än inget. Eller är mitt fall väldigt ovanligt? Att dom gör så mycket? Kanske är jätte svårt/omöjligt att övertala dom? Jag ansökte aldrig om det utan det var vården och boendestödet som bestämde det.

Sista omgången med boendestöd hade jag inte samma problem så vi gick mest och handlade och pratade, gav inget alls mer än stress.
Jag vet inte, det har varit svårt att få den hjälp vi har idag. Dvs 15 minuter 2 ggr i veckan där en person sitter i soffan och tittar på personen när hen äter frukost och tar sina mediciner. Det var sagt att de även skulle se till att hen duschade och skötte sin hygien de dagarna, men av någon anledning har det inte blivit så. Ett tag blev ett av de där 15 minuters besöken senare på dagen så att personen fick en puff att betala sina räkningar i tid vid det tillfället, men det har också slutat. Jag antar att det är biståndshandläggaren som man ska prata med först om man vill ha ökat bistånd via boendestödet. Det fanns ju även en arbetsterapeut som lämnade den där tavlan, men vad hen tagit vägen vet jag inte heller.
 
Va lite stöd han har. Jag var i ungefär samma skick när jag först blev erbjuden boendestöd och då fick jag beviljat 3 timmar i veckan. (sen användes aldrig mer än 1 men det är en annan historia)
 
Jag vet inte, det har varit svårt att få den hjälp vi har idag. Dvs 15 minuter 2 ggr i veckan där en person sitter i soffan och tittar på personen när hen äter frukost och tar sina mediciner. Det var sagt att de även skulle se till att hen duschade och skötte sin hygien de dagarna, men av någon anledning har det inte blivit så. Ett tag blev ett av de där 15 minuters besöken senare på dagen så att personen fick en puff att betala sina räkningar i tid vid det tillfället, men det har också slutat. Jag antar att det är biståndshandläggaren som man ska prata med först om man vill ha ökat bistånd via boendestödet. Det fanns ju även en arbetsterapeut som lämnade den där tavlan, men vad hen tagit vägen vet jag inte heller.
Men jösses vilken dålig bedömning av stöd som gjorts hos er, sist nu hade jag 2 boendestödjare, 2 dagar i veckan och 2 timmar varje gång plus att jag kunde få ännu mer hjälp om jag ville. Bara att säga till.Och att jag fick maila, smsa eller ringa när jag ville. Tycker det är läge för er att prata med biståndshandläggaren. Låter ju helt skevt med hens situation.

Blev istället att jag backade. Orkar inte 2 timmar så bad om att bara ha 1timme, orkade inte göra allt vi hade planerat.Dom ville verkligen inte att jag skulle avsluta stödet och trodde inte jag skulle klara mig men jag gör det med vardagssaker nu och är så trött på att känna att andra till minsta lilja detalj styr mig efter alla år i vården. Det finns saker jag skulle behöva hjälp med men det är inte värt all ångest jag får av mänsklig närvaro. Tycker det är väldigt jobbigt.

Vissa av mina diagnoser tar enormt med energi så att ens vara i samma rum som en annan människa är jätte jobbigt och det blirtusen gånger värre om man ska vara social. Fick prova att vara utan och det gick bra så vi avslutade men lovade att om jag behöver hjälp igen så går det snabbt att komma igång igen.

Det var som att dom kastade boendestöd över mig.

Skulle önska att alla får chansen till det stöd som behövs. Även om ni nu inte får städhjälp så kan dom kanske vara kvar liiiite längre än 15 minuter.Göra dom sakerna som behövs som räkningar , pepp till dusch osv.
 
Men jösses vilken dålig bedömning av stöd som gjorts hos er, sist nu hade jag 2 boendestödjare, 2 dagar i veckan och 2 timmar varje gång plus att jag kunde få ännu mer hjälp om jag ville. Bara att säga till.Och att jag fick maila, smsa eller ringa när jag ville. Tycker det är läge för er att prata med biståndshandläggaren. Låter ju helt skevt med hens situation.

Blev istället att jag backade. Orkar inte 2 timmar så bad om att bara ha 1timme, orkade inte göra allt vi hade planerat.Dom ville verkligen inte att jag skulle avsluta stödet och trodde inte jag skulle klara mig men jag gör det med vardagssaker nu och är så trött på att känna att andra till minsta lilja detalj styr mig efter alla år i vården. Det finns saker jag skulle behöva hjälp med men det är inte värt all ångest jag får av mänsklig närvaro. Tycker det är väldigt jobbigt.

Vissa av mina diagnoser tar enormt med energi så att ens vara i samma rum som en annan människa är jätte jobbigt och det blirtusen gånger värre om man ska vara social. Fick prova att vara utan och det gick bra så vi avslutade men lovade att om jag behöver hjälp igen så går det snabbt att komma igång igen.

Det var som att dom kastade boendestöd över mig.

Skulle önska att alla får chansen till det stöd som behövs. Även om ni nu inte får städhjälp så kan dom kanske vara kvar liiiite längre än 15 minuter.Göra dom sakerna som behövs som räkningar , pepp till dusch osv.
Ja en del av problemet är ju att boendestödet behöver vara effektiva och personen inte klarar av att göra flera saker på rad. Hen behöver äta och ta sin medicin, vila lite någon timme, duscha, etc. Så det blir bara äta och ta medicin, det är förvisso bättre än inget för det hjälper att hålla dygnet på rätt håll.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man? Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Svar
9
· Visningar
296
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 617
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ När jag var ung tonåring, sisådär år 2000, fick man hem produktprover med infoblad i brevlådan. Ibland delades de ut i skolan också har...
Svar
13
· Visningar
985
Senast: Fille
·
Skola & Jobb Jag har varit anställd på mitt jobb i snart 4 år och har trivts varenda dag. Men nu har jag hamnat i ett läge där trivseln är borta. Det...
2
Svar
37
· Visningar
3 572
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp