Y
Yvvi
Behöver lite hjälp fårn er bukare.
Ska försöka hålla mig korfattat
Min häst är e. Landlord- miami springs. alltså 50 % fullblod, född 2003. vet inte om det är detta som är grundanledningen till problemet.
Jag red in henne i juli förra året, hoppad en klubbhoppning i september och strax efter det började hon bli het, istadig och elt galen. Tog ut veterinären och helt riktigt fanns där två vargtänder som sattt illa. Hon vågar inte ta ut dem så får invänta en kille som är specialist på tänder, inte heller vågade han dra ut democh fick vänta ytterligare på tid hos kliniken. bröja rida henne igen och hon lugnar sig och utvecklars i galoppen. Men börjar bli stressad i slutet på maj igen och jag låter henne vila i sex veckor( reds ca 3 ggr i veckan i skogen). sätter igång henne igen men hon börjar bli sitadig och fruktansvärd.
stallkompisen har en equiterapeut ute och denne tittar på min häst och utbrister: Hon har ont i munnen! Och mycket riktigt har det växt ut en tand till!?! Det ska ju inte ens gå! Åker till kliniken och tar bort den. Ber equiterapeuten komma starx efter det för att kolla om hon har några spänningar i ryggen och det hade hon ju. Vi lägger på sadeln och den ligger som jag trodde helt perfekt. MEN, hon tar av den och "bänder" den och bommen var knäckt eller har å många sprickor så att varje gång jag suttit ner har de kanterna tryckt i ryggen på henne... Stackars häst!
Nu är ny sadel köpt och jag börjat rida igen. Det är bara att börja om från början igen i ridningen. I traven är hon underbar, rund och fin med mycket eftergift. Känslig och lösgjord. små detaljer i traven men så himla lite. Dock är galoppen helt kass, blir som en helt annan häst, hon kastar med huvudet, rusar och trillar isär och stessar och benen flyger åt helv''''.
Det jag tyckt funkat bäst med henne innan, är att fatta galopp, galoppera något steg, sen bryta av till skritt, skritta några steg, sen fatta galopp igen och så vidare. Men de tränare jag pratat med säger att jag bör rida henne på fyrkanten och låta henne hitta sin balans själv men jag tycketr det blir värre.
Ska ringa till V, almgren nu i veckan och be henne provrida och se vad hon säger. Är det någon som varit i samma situation? Hur bar ni er åt? Hur finner ni motivation när allt bara går åt fel håll ghela tiden??
Ska försöka hålla mig korfattat
Min häst är e. Landlord- miami springs. alltså 50 % fullblod, född 2003. vet inte om det är detta som är grundanledningen till problemet.
Jag red in henne i juli förra året, hoppad en klubbhoppning i september och strax efter det började hon bli het, istadig och elt galen. Tog ut veterinären och helt riktigt fanns där två vargtänder som sattt illa. Hon vågar inte ta ut dem så får invänta en kille som är specialist på tänder, inte heller vågade han dra ut democh fick vänta ytterligare på tid hos kliniken. bröja rida henne igen och hon lugnar sig och utvecklars i galoppen. Men börjar bli stressad i slutet på maj igen och jag låter henne vila i sex veckor( reds ca 3 ggr i veckan i skogen). sätter igång henne igen men hon börjar bli sitadig och fruktansvärd.
stallkompisen har en equiterapeut ute och denne tittar på min häst och utbrister: Hon har ont i munnen! Och mycket riktigt har det växt ut en tand till!?! Det ska ju inte ens gå! Åker till kliniken och tar bort den. Ber equiterapeuten komma starx efter det för att kolla om hon har några spänningar i ryggen och det hade hon ju. Vi lägger på sadeln och den ligger som jag trodde helt perfekt. MEN, hon tar av den och "bänder" den och bommen var knäckt eller har å många sprickor så att varje gång jag suttit ner har de kanterna tryckt i ryggen på henne... Stackars häst!
Nu är ny sadel köpt och jag börjat rida igen. Det är bara att börja om från början igen i ridningen. I traven är hon underbar, rund och fin med mycket eftergift. Känslig och lösgjord. små detaljer i traven men så himla lite. Dock är galoppen helt kass, blir som en helt annan häst, hon kastar med huvudet, rusar och trillar isär och stessar och benen flyger åt helv''''.
Det jag tyckt funkat bäst med henne innan, är att fatta galopp, galoppera något steg, sen bryta av till skritt, skritta några steg, sen fatta galopp igen och så vidare. Men de tränare jag pratat med säger att jag bör rida henne på fyrkanten och låta henne hitta sin balans själv men jag tycketr det blir värre.
Ska ringa till V, almgren nu i veckan och be henne provrida och se vad hon säger. Är det någon som varit i samma situation? Hur bar ni er åt? Hur finner ni motivation när allt bara går åt fel håll ghela tiden??