Ungefär så blev det för mig när hindren blev större.
En tråkig ond cirkel med att hästen stannade för att jag blev passiv, jag blev passiv för att hästen stannade och sen var det igång. Fick höra av tränaren att det 'inte var mitt fel/jag gjorde allt rätt/han borde hoppat' osv osv.
Så vi tragglade, toktappade självförtroendet. Och...vi slutade hoppa...
Provade annan duktig tränare och han såg direkt på första träningen på första linjen vart felet låg, förklarade hur tusan jag behövde rida den här hästen och stöttade mig i den ridningen genom hela passet. Problemet försvann....
Jag
ångrar att jag inte provade andra tränare mycket mycket tidigare och inte litade på magkänslan att 'nåt måste jag ju göra fel i min ridning' utan lyssnade på tränare att 'hästen gör si och så och borde ha.....'
(Hästen var frisk kan tilläggas)
Prova annan tränare med andra infallsvinklar
Rannsaka sig själv och sin ridning
Sänk hindren
Skulle jag börjat med