Stackars Sessan(stressad)

[fettso]

Sessan(13veckor)ligger och trycker under sängen,hon är inte van vid små barn.(Våra är 2 och 4)
Vi hämtade henne i Tordags när barnen var hos sin farmor,sedan fick hon och vi ta det lugnt här hemma utan barn i två dagar.
Hon och våran Perser hane har kommit jättebra överens,men sedan barnen kom hem igårkväll(Lördag)så håller hon sig gömd under sängen.

Hon hade inte ens vågat gå på lådan,nu i morse fick jag och maken rengöra henne i rumpan samt rengöra under sängen.
Men hon var ute i natt när barnen sov och busade och åt hoppas jag!
Barnen jagar henne inte eller så,dom har inte varit efter henne alls.
Dom har bara klappat henne när vi hållt i henne och bara fint.

Ska vi ge henne tid bara??Eller vad gör man??

 

[Haukur]

Sv: Stackars Sessan(stressad)

Ge henne tid och ge henne ett eget rum där barnen inte får vara.

Jag har haft lite samma problem då jag tog hem en vildkattunge, hon var ju rädd för alla och låg bara och tröck på dagarna men var framme och lekte på nätterna. Nu bryr hon sig knappt och är som dom andra katterna så tid är ofta det enda dom behöver.

Säg till barnen att ignorera henne, titta inte åt henne, prata inte med henne osv, och som sagt, om det är möjligt ha ett rum som är kissens eget så hon känner sig trygg där.

 

[Poppis]

Sv: Stackars Sessan(stressad)

Jag säger det samma; ge henne tid. Det kan ta veckor och ibland månader men det brukar vara värt det.... Ge henne ett eget rum och tillgång till mat, vatten, och kattlåda där så kommer hon fram när hon får tråkigt.

 

[Keanu]

Sv: Stackars Sessan(stressad)

När min pisse va liten o kom hem till oss så var han också lite rädd för barnen (3 o 6 år), inte riktigt så rädd som din, men i allafall. Jag tyckte att det var lite tråkigt för barnen att inte få leka med katten så jag hittade på att vi gjorde några leksaker som fungerade mycket bra: vi tog sånt där "halm" som man använder i blomster dekorationer o knöt ihop med påsk-fjädrar o annat som är attraktivt för katter (små papperslappar), dom här leksakerna kunde bara inte katten motstå så han kom fram från under soffan o lekte o barnen skrek som tokingar av lycka o på så vis fick dom kontakt. Jag märkte att man behövde hitta på ett sätt då katten kände sej fri att kunna springa iväg o inte vara hållen i. Men det dröjde inte länge förrän tilliten blev total o dom fick släpa runt honom i famnen som dom ville. Men man måste vara med hela tiden den första tiden så dom inte gör nåt dumt, för då är det nog svårt att få katten att lita på dom igen!