Spööööken

Hyacinth

Trådstartare
Dottern (snart 3,5) ser spöken överallt sedan nån vecka, och vågar inte gå någonstans själv utan en spökkoll innan. Totalt utmattande. Spöket Laban är det läskigaste hon utsatts för, så "det är väl åldern". Tips på hur det hanteras utöver det vanliga "det finns inga spöken" mottages dock tacksamt. Eller ska man bara ignorera?
Risken kanske är att förstärka om vi pratar för mycket om det.
 
Sv: Spööööken

Dottern hamnade ju i en rejäl spökfas där det skulle kontrolleras monster etc, så av en händelse hamnade hon framför Scooby Doo och Mysterigänget, då såg hon att alla monster/spöken egentligen var utklädda människor och så var saken lite mindre stor och uppblåst.

Kanske inget supertips egentligen, jag tror alla barn går igenom spök- och monsterfas mer eller mindre.
 
Sv: Spööööken

Vi har också en 3,5 åring.
"Krokodilen" har bott bakom matbordet sedan han började prata. Spökena kom i somras. Drakar kommer och går. Det har även funnits en flicka som heter Ella men hon kommer inte så ofta.

Vi har hanterat alla låtsasgrejer på största allvar. Ser han dom så finns dom! Vi har sagt typ "Åh kommer det spöken och hälsar på? Är det ett snällt spöke eller ett elakt spöke?" Snälla spöken säger vi välkommen till och vad roligt att du ville hälsa på. Elaka spöken säger vi "stopp spöket! Du får gå härifrån om du inte är snäll". Vi har även berättat att vi vuxna har svårt att se spöken och därför svårt att säga till dom men vi hjälper gärna till om vi kan.

Krokodilen var väldigt elak i början men har blivit snällare eftersom. Ett tag fick krokodilen köttbullar och korv och mandariner. En annan period skyllde sonen sina hyss på krokodilen och då fick krokodilen en utskällning.

Jag googlade ganska intensivt när sonens låtas"kompisar" kom och fick då tips på att man skulle ta barnet på största allvar. Det är helt normalt och något som de flesta barn går igenom. Läste på någon sida att man kunde börja oroa sig om barnet hade fler än 9 namngivna "kompisar" :)

Mvh Miks
 
Sv: Spööööken

Vi har också en 3,5 åring.
"Krokodilen" har bott bakom matbordet sedan han började prata. Spökena kom i somras. Drakar kommer och går. Det har även funnits en flicka som heter Ella men hon kommer inte så ofta.

Vi har hanterat alla låtsasgrejer på största allvar. Ser han dom så finns dom! Vi har sagt typ "Åh kommer det spöken och hälsar på? Är det ett snällt spöke eller ett elakt spöke?" Snälla spöken säger vi välkommen till och vad roligt att du ville hälsa på. Elaka spöken säger vi "stopp spöket! Du får gå härifrån om du inte är snäll". Vi har även berättat att vi vuxna har svårt att se spöken och därför svårt att säga till dom men vi hjälper gärna till om vi kan.

Krokodilen var väldigt elak i början men har blivit snällare eftersom. Ett tag fick krokodilen köttbullar och korv och mandariner. En annan period skyllde sonen sina hyss på krokodilen och då fick krokodilen en utskällning.

Jag googlade ganska intensivt när sonens låtas"kompisar" kom och fick då tips på att man skulle ta barnet på största allvar. Det är helt normalt och något som de flesta barn går igenom. Läste på någon sida att man kunde börja oroa sig om barnet hade fler än 9 namngivna "kompisar" :)

Mvh Miks

:bow::bow::bow:
Vilket underbart sätt att hantera det hela på. Jag tror att du har gjort helt rätt :laugh:
 
Sv: Spööööken

Vi har sagt till M att spökena bara äter lingonsylt och inte är farliga. Och eftersom vi inte har någon lingonsylt hemma så kommer de inte till oss :D
 
Sv: Spööööken

Jag har en son i samma ålder och med samma spökerier. Jag har kört på samma stil som miks och bekräftat honom i spökeriet.

Det enda som bekymrar mig lite är att han ibland nämner ett "spöke" som både min man och jag har sett. Kanske dags att ringa Det Okända?
 
Sv: Spööööken

I ett avsnitt av Supernanny gick de igenom hela huset med en magisk trolleristav och magiskt glitter som skrämde iväg spökena genom ytterdörren.
 
Sv: Spööööken

Min äldsta son gillar inte när det är mörkt. Han fick en liten vante som hans mormor har stickat till honom när han var bebis (hans älskade mormor dog väldigt oväntat för snart ett år sedan). Vi har förklarat för honom att den är stickad med så otroligt mycket kärlek att den skyddar mot alla spöken. Det riktigt magiska med den är att kärleken som är instickad i den är så stark att det räcker att man tänker på den så fungerar spökskyddet (detta i fall den skulle komma bort).
 
Sv: Spööööken

Dottern hamnade ju i en rejäl spökfas där det skulle kontrolleras monster etc, så av en händelse hamnade hon framför Scooby Doo och Mysterigänget, då såg hon att alla monster/spöken egentligen var utklädda människor och så var saken lite mindre stor och uppblåst.

Kanske inget supertips egentligen, jag tror alla barn går igenom spök- och monsterfas mer eller mindre.

Ha skulle just berätta att dottern lärt sig att spöken/monster ej finns via scooby doo! :rofl:
 
Sv: Spööööken

Ha skulle just berätta att dottern lärt sig att spöken/monster ej finns via scooby doo! :rofl:

Haha nähä vad kul :D

Ja då kanske Scooby Doo är en bra idé trots allt. Nu mer rättar hon sig själv när hon stissar upp sig över spöken/monster.

- Nä dom finns ju inte på riktigt, å mamma du har ju haft en Scooby Doo till och meeee. (jag hade en gul Grand Danois, så vi har en bild på honom ).
 
Sv: Spööööken

Ja C säger: neeej de är inte riktiga det är bara gubbar som klätt ut sig (alt har mask) :D Ibland gömmer hon sig bakom en kudde men om jag frågar om jag ska byta kanal så tittar hon och säger ovanstående :p
 
Sv: Spööööken

Ha skulle just berätta att dottern lärt sig att spöken/monster ej finns via scooby doo! :rofl:

Jag var tveksam till Scooby Doo, men det är favoriten för 5åringen nu (har väl fått titta på det i ca 6 mån). Han säger ibland att spöken finns, men då brukar jag säga att på Scooby Doo har han ju sett att det alltid är utklädda människor. - Jaa, men EN gång var det ett riktigt monster! säger han då. :D

Generellt kan jag ju dock säga att Scooby Doo-tittandet definitivt inte ökat rädslan hos vår grabb. Det är nog snarare så att spökrädslan bara lagt sig av sig själv. Kanske liiite hjälp av Scooby...?:p

Vi har sagt "det finns inga spöken", men heller inte framhärdat i det när han sagt att de faktiskt finns. Vi har följt honom ut i hallen, in på toan och överallt dit han inte vågat gå själv i långa perioder. Vi testade att göra en "skrämma-spöket"-teckning som sitter i toalettfönstret så att den ska skrämma spöken som vill titta in där. Fungerade ett tag. Det har varit oerhört jobbigt långa perioder, men nu, det sista halvåret eller så så har det lagt sig; nu är det sällan spökprat.

Vi har ibland tröttnat och sagt "du klarade ju gå på toan själv imorse, varför inte nu?" och dylikt, men märkt att det inte alls gett någon effekt. Så jag tror det bästa ändå är: följa med, "skydda" och bara vänta ut det hela.
 
Sv: Spööööken

Årets julkalender har också snälla spöken, den finn på svtplay att se. Min snart tre år gamla flicka tycker mycket om spöken sedan hon såg den. Något avsnitt var lite läskkigt, men det gick bra med en förälder nära.
 
Sv: Spööööken

När min yngste son var liten var han också jätterädd för spöken. Jag frågade vart han såg dom och han berättade att de gömde sig bakom dörrarna i hallen på övervåningen. Vi hade en stor hall där med fem dörrar in till olika rum och dörrarna stod alltid öppna. Jag frågade om han hade nån idé på hur vi skulle kunna få bort dom och han sa att om det redan stod ett spöke bakom varje dörr så skulle de ju inte vilja vara där.

Så han fick hitta på spöknamn (det blev spöket Skräck, spöket Fasa, spöket Läskig, spöket Hemsk och Bengt Lindberg???) och så skrev jag namnen på papper som han fick tejpa upp bakom dörrarna, och voila, så kom det inte dit några spöken mer. Tror han var ungefär i 3-4-årsåldern då.
 

Liknande trådar

Hundträning Jag har upptäckt att min hund, som inte alls är en vaktig ras, har börjat bete sig lite vaktigt mot/för mig. Han vaktar mig mot barnen... 3 4 5
Svar
89
· Visningar
14 003
T
Körning Jag har precis börjat tömköra min shettis åring, bara helt opretentiöst, rakt fram längs skogsvägar. Har promenerat honom innan men...
Svar
16
· Visningar
1 355
Senast: ryssen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp