Sv: Spinoff på Axels tråd - dressyrhäst på Gym - ang varierad ridning!
Sen är det så himla individuellt från häst till häst. Beskrev i ett tidigare inlägg en valack som verkligen blev trygg när matte tog riktigt bestämt kommando "in mellan hand och skänkel" med ibland ganska tuffa tag. Det fick honom att slappna av och "lämna över" till mig på bara ngn månad efter att jag tagit tag i problemet.
Strax efter att jag löst problemet på denna häst fick jag en häst på tillridning som hade ung samma problem, explosiv och tittig. Provade naturligt nog samma koncept på honom, men det funkade inte alls. Han gick bara mer i baklås när han kände sig instängd. Efter någon månad när jag lärt känna hästen började jag lägga ihop ett och ett. Hästen hade allmänt lite tendens till cellskräck, fick lätt panik i trånga utrymmen som stalldörrar, på väg ut ur transporten osv. Han behövde känna att han hade gott om plats.
Tog med mig denna insikt till ridningen och när han började varva upp tog jag ett djupt andetag, och LÄTTAde helt på handen, dvs slack tygel. Inte så kul till en början eftersom hästen verkligen flög i luften. Tvingade mig själv att vara kall och att alltid lätta helt på handen när han körde igång. Och se på fasen, efter någon vecka var hästen helt annorlunda. Eftersom jag inte "spädde på" hans panik med att stänga in honom mellan hjälperna så hade han alltid en möjlighet att "fly". Denna häst blev kolugn efter en månad, alltså på TOTALT motsatt sätt som jag hade hanterat den andra hästen.
Inte så konstigt att man aldrig blir fullärd i ridning!
Håller helt med, det beror på individen som sagt. dessutom känner jag igen exakt det du beskriver runt de olika typerna av individer.
Min nuvarande var lite tittig när jag fick honom som 4 åring. (Han är 6 år numera). Kunde spänna sig och bli rädd och rent av backa om han såg ngt konstigt ute.
På honom använde jag omvänd psykologi då jag snabbt fick koll på att ju mer jag reagerade på hans spändhet, desto spändare blev han. dvs uppmärksammade jag hans reaktion så spädde jag på hans "anledning" att vara spänd. I början när han Backade och jag gick på honom så ledde det bara till att han panik backade än värre.
så metoden jag snabbt fick switcha till var istället att när han blev spänd blev jag avslappnad och ignorant mot det han såg. Jag brukar likna det vid att vissla inombords.. för det var så det gick till i princip. Hästen tittade, och jag "tittade åt andra hållet", satt avslappnat, tog inte i tygeln eller rörde mig i sadeln i någon ny bemärkelse mot vad jag gjort innan han tittade. Backade han, så upphörde jag med hjälperna - helt. han upptäckte då att han var helt ensam om att backa/reagera - och stannade förvånat.
det tog inte ens 3 veckor tror jag att få bort reaktionerna i princip helt. sen dess har jag ALDRIG haft några problem. Han är världens coolaste, tittar eller hoppar ALDRIG utomhus, för ngt. Han kan vrida ett öra mot en konstig postlåda eller en målad randig sten, - men han vrider örat för att kolla om jag visslar inombords mest
Gör jag det, så är allt lugnt, han gör ingen fysisk reaktion alls, utan går lugnt och sansat förbi, vilken gångart det än är. Han är himla trevlig!