Sömnhjälp...

[Guldaskig]

Vid typ 8 månader vägrade sonen sova utan mig alt pappan så antingen fick han somna i soffan eller så bäddade jag ner mig med en bra bok i sängen. Varför stöka liksom.

Håller helt med, vi vill inte heller stöka. Problemet är bara att hon inte kan sitta stilla i soffan och somna, det är fullt ös medvetslös som gäller. Finns inte på kartan att hon skulle somna av sig själv i soffan. Hon vet inte hur man välkomnar sömnen utan behöver hjälp med det

 

[vemsomhelst123]

Då förstår jag. Nej ut och leka gör vi inte här heller. Barn är ju väldigt olika precis som vi vuxna, var glad över att ni har ett barn som är bra på att sova Hur gammal är ert barn?

Hon är 8 månader nu, vi började med detta i julas så när hon var 4-5 månader, och det var som sagt för att hon då började vakna när vi la henne sovandes, innan dess sövde vi oftast med sele. Det är ju på ett sätt nån slags 5-minuters metoden light, fast vi inte lämnar förrän hon sover och tar upp vid gråt (men inte vid ”gnäll”) men precis som du skriver så är vi glada att hon sover bra. En dålig natt är när hon vaknar 6.30 och då har sovit nonstop sen 20. Så jag kan inte tycka vi har något problem som vi ”löst” utan mer tur.

 

[Guldaskig]

Hon är 8 månader nu, vi började med detta i julas så när hon var 4-5 månader, och det var som sagt för att hon då började vakna när vi la henne sovandes, innan dess sövde vi oftast med sele. Det är ju på ett sätt nån slags 5-minuters metoden light, fast vi inte lämnar förrän hon sover och tar upp vid gråt (men inte vid ”gnäll”) men precis som du skriver så är vi glada att hon sover bra. En dålig natt är när hon vaknar 6.30 och då har sovit nonstop sen 20. Så jag kan inte tycka vi har något problem som vi ”löst” utan mer tur.

Nej då går det nog inte riktigt att jämföra Vår är nio månader så jämngamla, det var vid 3-4 månader som vår också började krångla med sömnen och sen dess har det liksom inte blivit bättre.

Men hör och häpna, inatt fick hon välling vid 23.00 och vaggades om och sov sen till 06.45 Törs dock inte hoppas på något men varje framsteg är bra och varje timmes sömn är guld.

 

[vemsomhelst123]

Nej då går det nog inte riktigt att jämföra Vår är nio månader så jämngamla, det var vid 3-4 månader som vår också började krångla med sömnen och sen dess har det liksom inte blivit bättre.

Men hör och häpna, inatt fick hon välling vid 23.00 och vaggades om och sov sen till 06.45 Törs dock inte hoppas på något men varje framsteg är bra och varje timmes sömn är guld.

Jag har märkt att förändringar tar några dagar, vi byter FL varje månad och den som är ledig bestämmer läggtid eftersom den andre är borta en del (iaf innan Corona ) och när vi börjar lägga senare tar det några dagar innan hon vaknar senare och tvärtom så sover hon längre trots tidigare läggning i början när vi justerar åt det hållet! Så hoppas det håller i sig för er nu!

 

[rosapantern]

Otaliga är väl de trådar där användare ber om hjälp angående bebisars sömn. Här är en till...

Vår 8-månaders är så svår att lägga. Jag ammar henne innan läggdags och på natten samsover vi. Jag förstår att hon inte vill ligga ensam i sin säng på kvällen och sova men hon måste ju! Jag kan och vill inte gå och lägga mig 18-19 varje kväll Hon tycker inte om välling och hon vägrar napp. Ersättning funkar inte heller. Om hon somnar tar det max en timme så vaknar hon igen.

Storasyster var också svårsövd som bebis men där blev räddningen välling. Nu vet jag inte vad mer vi ska testa för vi har provat allt. När hon var mindre var det hur enkelt som helst och för bara någon månad sedan var det också lätt. Känner mig så trött på att lägga barn

Följer tråden i hopp om bra tips vår 10 månaders somnar enbart med mig jämte, i vår säng. Går inte att flytta när han somnat heller, så vi samsover. Inga problem att sova ihop på natten, men nu har det varit en period när han vaknar så fort jag lämnar rummet, och han vill sova kl 19.. så det brukar bli att jag rusar ut när han sover som bäst för att slänga i mig en macka och borsta tänderna, sen får jag lägga mig supertidigt. Skickar jag in pappan blir han helt förkrossad och gråter tills han knappt får luft.
Hoppas att det ger sig snart, jag är kvällsmänniska och mår inte bra av att gå till sängs så tidigt, och vi väntar tillökning och vill gärna få till en bra lösning innan dess.
Även innan han vaknade så mycket på kvällarna så var det en stress att inte kunna släppa babyvakten med blicken, för han kryper snabbt ur sängen om han vaknar.

 

[Guldaskig]

Följer tråden i hopp om bra tips vår 10 månaders somnar enbart med mig jämte, i vår säng. Går inte att flytta när han somnat heller, så vi samsover. Inga problem att sova ihop på natten, men nu har det varit en period när han vaknar så fort jag lämnar rummet, och han vill sova kl 19.. så det brukar bli att jag rusar ut när han sover som bäst för att slänga i mig en macka och borsta tänderna, sen får jag lägga mig supertidigt. Skickar jag in pappan blir han helt förkrossad och gråter tills han knappt får luft.
Hoppas att det ger sig snart, jag är kvällsmänniska och mår inte bra av att gå till sängs så tidigt, och vi väntar tillökning och vill gärna få till en bra lösning innan dess.
Även innan han vaknade så mycket på kvällarna så var det en stress att inte kunna släppa babyvakten med blicken, för han kryper snabbt ur sängen om han vaknar.

Känner igen det där. Att gå och lägga sig kl 19 är tidigt även för en trött förälder. Hoppas ni kommer på en lösning snart! Det går inte att klä en vetekudde med nån av dina tröjor för lite falsk trygghet?

Här har vi haft ytterligare en bra natt. Välling vid midnatt och sen vaknade hon av att hunden kom in i rummet kl 06 imorse Blir att ställa för någon form av grind så inte hunden kan gå in dit. Känns dock för tidigt för att tro att detta är en trend. Fåtöljen för sittande sömn med bebis på magen finns fortfarande kvar ifall det skulle behövas

 

[vemsomhelst123]

Följer tråden i hopp om bra tips vår 10 månaders somnar enbart med mig jämte, i vår säng. Går inte att flytta när han somnat heller, så vi samsover. Inga problem att sova ihop på natten, men nu har det varit en period när han vaknar så fort jag lämnar rummet, och han vill sova kl 19.. så det brukar bli att jag rusar ut när han sover som bäst för att slänga i mig en macka och borsta tänderna, sen får jag lägga mig supertidigt. Skickar jag in pappan blir han helt förkrossad och gråter tills han knappt får luft.
Hoppas att det ger sig snart, jag är kvällsmänniska och mår inte bra av att gå till sängs så tidigt, och vi väntar tillökning och vill gärna få till en bra lösning innan dess.
Även innan han vaknade så mycket på kvällarna så var det en stress att inte kunna släppa babyvakten med blicken, för han kryper snabbt ur sängen om han vaknar.

Jag vill aldrig ge råd till andra ang sömn eftersom vi har det så lyxigt, men vad händer om du inte är hemma vid läggning?

 

[Guldaskig]

Jag vill aldrig ge råd till andra ang sömn eftersom vi har det så lyxigt, men vad händer om du inte är hemma vid läggning?

Du gör det så ödmjukt så då tycker jag att det är mer än okej

 

[rosapantern]

Känner igen det där. Att gå och lägga sig kl 19 är tidigt även för en trött förälder. Hoppas ni kommer på en lösning snart! Det går inte att klä en vetekudde med nån av dina tröjor för lite falsk trygghet?

Här har vi haft ytterligare en bra natt. Välling vid midnatt och sen vaknade hon av att hunden kom in i rummet kl 06 imorse Blir att ställa för någon form av grind så inte hunden kan gå in dit. Känns dock för tidigt för att tro att detta är en trend. Fåtöljen för sittande sömn med bebis på magen finns fortfarande kvar ifall det skulle behövas

Det funkar tyvärr inte, han vaknar och sätter sig upp och tittar/känner efter mig, och börjar gråta om jag inte är där

Jag vill aldrig ge råd till andra ang sömn eftersom vi har det så lyxigt, men vad händer om du inte är hemma vid läggning?

Ingen fara! Vi hade det lyxigt fram till för några månader sen, då sov han hela nätter i egen säng, nattades på ett par minuter

När jag inte är hemma är det gallskrik tills han somnar, och vaknar och är superledsen i omgångar. Brukar somna helt av utmattning till slut. Och jag tycker det är så fruktansvärt jobbigt att veta att han är så ledsen utan mig, så det är säkert mitt fel också att jag inte låter honom natta mer. Svår balansgång!

 

[vemsomhelst123]

Det funkar tyvärr inte, han vaknar och sätter sig upp och tittar/känner efter mig, och börjar gråta om jag inte är där



Ingen fara! Vi hade det lyxigt fram till för några månader sen, då sov han hela nätter i egen säng, nattades på ett par minuter

När jag inte är hemma är det gallskrik tills han somnar, och vaknar och är superledsen i omgångar. Brukar somna helt av utmattning till slut. Och jag tycker det är så fruktansvärt jobbigt att veta att han är så ledsen utan mig, så det är säkert mitt fel också att jag inte låter honom natta mer. Svår balansgång!

Det är ju inte ditt fel, men du måste ju oxå få slappna av nån gång. Orkar din sambo kanske han kan ta det några kvällar?

 

[rosapantern]

Det är ju inte ditt fel, men du måste ju oxå få slappna av nån gång. Orkar din sambo kanske han kan ta det några kvällar?

Han sover redan dåligt pga andra problem som han väntar på hjälp för, så vill inte lägga över det på honom just nu. Men han har tagit semester en månad innan nästa bebis kommer, och då tänker jag att han ska ta i stort sett varenda nattning, och ha honom dagtid så hoppas jag det ska funka. Det konstiga är att de sover ihop dagtid på helgerna utan problem men kvällarna är omöjliga

 

[lil-sis]

Jag har följt barnets tider ”hela tiden” och fått lägga mig tidigt i perioder. Då lyssnar jag på ljudbok.

Lite i taget släpper hans behov av fysisk närhet och nu vill han somna med sällskap men kan sedan lämnas ett par timmar.

Mitt uppe i det kändes det som att han aldrig skulle sova utan kroppskontakt men nu känns det helt hanterligt och jag har redan glömt hur jobbigt det var i perioder.

Min långdragna poäng är att ”this too shall pass” och orkar man följa barnets behov tror jag alla får sova mest

 

[Guldaskig]

Jag har följt barnets tider ”hela tiden” och fått lägga mig tidigt i perioder. Då lyssnar jag på ljudbok.

Lite i taget släpper hans behov av fysisk närhet och nu vill han somna med sällskap men kan sedan lämnas ett par timmar.

Mitt uppe i det kändes det som att han aldrig skulle sova utan kroppskontakt men nu känns det helt hanterligt och jag har redan glömt hur jobbigt det var i perioder.

Min långdragna poäng är att ”this too shall pass” och orkar man följa barnets behov tror jag alla får sova mest

Klokt inlägg och något en behöver påminnas om när en är mitt inne i det

 

[vemsomhelst123]

Han sover redan dåligt pga andra problem som han väntar på hjälp för, så vill inte lägga över det på honom just nu. Men han har tagit semester en månad innan nästa bebis kommer, och då tänker jag att han ska ta i stort sett varenda nattning, och ha honom dagtid så hoppas jag det ska funka. Det konstiga är att de sover ihop dagtid på helgerna utan problem men kvällarna är omöjliga

Ja vi har ju förutom lyxen att barnet sover lyxen att styra vår tid extremt mycket, vi har dåligt med helger på gott och ont men oxå dåligt med vardagar , dvs någon kan nästan alltid få sova till 10 om det behövs. Jag tänker att det går över och att ni måste göra vad som funkar bäst för er, men att det kanske är värt det om du får vila ibland, typ 1-2 dagar i veckan så ni inte båda kraschar. Barn far inte illa av att gråta sig till sömns någon enstaka gång så länge de får närhet, även om det känns förjävligt. De mår bättre av att ha välmående föräldrar.

 

[rosapantern]

Jag har följt barnets tider ”hela tiden” och fått lägga mig tidigt i perioder. Då lyssnar jag på ljudbok.

Lite i taget släpper hans behov av fysisk närhet och nu vill han somna med sällskap men kan sedan lämnas ett par timmar.

Mitt uppe i det kändes det som att han aldrig skulle sova utan kroppskontakt men nu känns det helt hanterligt och jag har redan glömt hur jobbigt det var i perioder.

Min långdragna poäng är att ”this too shall pass” och orkar man följa barnets behov tror jag alla får sova mest

Jag tror också på att följa barnets behov inte optimalt för min kropp bara just nu att ligga still så länge

Ja vi har ju förutom lyxen att barnet sover lyxen att styra vår tid extremt mycket, vi har dåligt med helger på gott och ont men oxå dåligt med vardagar , dvs någon kan nästan alltid få sova till 10 om det behövs. Jag tänker att det går över och att ni måste göra vad som funkar bäst för er, men att det kanske är värt det om du får vila ibland, typ 1-2 dagar i veckan så ni inte båda kraschar. Barn far inte illa av att gråta sig till sömns någon enstaka gång så länge de får närhet, även om det känns förjävligt. De mår bättre av att ha välmående föräldrar.

Det låter ju kanonskönt
Ja det är ju sant, vi testade igår igen att pappa skulle natta men det blev en bebis som grät tills han började hosta och klökas typ, så jag gick in och tog över. Sen sov han sämsta natten på flera månader 6 dagar kvar av detta utvecklingssprånget, hoppas det blir något bättre sen

Jag tror jag stressar över det pga folk som påpekar att vi samsover, att han inte somnar själv osv, samtidigt som vi kommer ha en liten till i sommar. Men det hjälper ju inte att stressa över kommande sömnbrist heller

 

[vemsomhelst123]

Jag tror också på att följa barnets behov inte optimalt för min kropp bara just nu att ligga still så länge



Det låter ju kanonskönt
Ja det är ju sant, vi testade igår igen att pappa skulle natta men det blev en bebis som grät tills han började hosta och klökas typ, så jag gick in och tog över. Sen sov han sämsta natten på flera månader 6 dagar kvar av detta utvecklingssprånget, hoppas det blir något bättre sen

Jag tror jag stressar över det pga folk som påpekar att vi samsover, att han inte somnar själv osv, samtidigt som vi kommer ha en liten till i sommar. Men det hjälper ju inte att stressa över kommande sömnbrist heller

Jag tycker det låter skönt att samsova. Det har vi aldrig kunnat (jag har försökt ibland när jag är ensam) men hon sover bäst i eget rum stressa inte, läs mkt böcker och lyssna på bra poddar. Få 15-åringar beter sig så, brukar jag tänka med annat.

 

[Guldaskig]

Jag tror också på att följa barnets behov inte optimalt för min kropp bara just nu att ligga still så länge



Det låter ju kanonskönt
Ja det är ju sant, vi testade igår igen att pappa skulle natta men det blev en bebis som grät tills han började hosta och klökas typ, så jag gick in och tog över. Sen sov han sämsta natten på flera månader 6 dagar kvar av detta utvecklingssprånget, hoppas det blir något bättre sen

Jag tror jag stressar över det pga folk som påpekar att vi samsover, att han inte somnar själv osv, samtidigt som vi kommer ha en liten till i sommar. Men det hjälper ju inte att stressa över kommande sömnbrist heller

Förstår att det känns lite stressigt om ni väntar en till men mycket kan hända fram tills dess.

Vårt bästa life hack för bebis är att ha dem i famnen och studsa på en pilatesboll när de ska sova, har funkat kanon för båda våra. Så slipper en gå runt med dem och få ont i ryggen Sen ska en ju lyckas lägga ner dem också.. När vi kom på att bebis ville sova på mage så blev livet oerhört mycket enklare.

 

[rosapantern]

Jag tycker det låter skönt att samsova. Det har vi aldrig kunnat (jag har försökt ibland när jag är ensam) men hon sover bäst i eget rum stressa inte, läs mkt böcker och lyssna på bra poddar. Få 15-åringar beter sig så, brukar jag tänka med annat.

Jag tycker det är jättemysigt❣ jag har lika svårt att sova utan honom tätt intill, som han har utan mig..
Bra tips!

Förstår att det känns lite stressigt om ni väntar en till men mycket kan hända fram tills dess.

Vårt bästa life hack för bebis är att ha dem i famnen och studsa på en pilatesboll när de ska sova, har funkat kanon för båda våra. Så slipper en gå runt med dem och få ont i ryggen Sen ska en ju lyckas lägga ner dem också.. När vi kom på att bebis ville sova på mage så blev livet oerhört mycket enklare.

Absolut.
Ja här funkade det med att gunga i kontorsstol när han va mini. Dock somnar han aldrig i famnen längre, och nattningen är inga problem när jag gör det, bara uppvaken däremellan tills jag vill lägga mig här är magläge favoriten också!

 

[Guldaskig]

Jag tycker det är jättemysigt❣ jag har lika svårt att sova utan honom tätt intill, som han har utan mig..
Bra tips!



Absolut.
Ja här funkade det med att gunga i kontorsstol när han va mini. Dock somnar han aldrig i famnen längre, och nattningen är inga problem när jag gör det, bara uppvaken däremellan tills jag vill lägga mig här är magläge favoriten också!

Skönt att läggningen inte är några problem Samsovning är verkligen mysigt! Vår äldsta dotter är 2,5 och kommer upp varje natt och vill ha sällskap. Vi köpte en 120 säng till henne för att vi ska kunna ligga bredvid, det har varit bra nu när vi fick ett till barn. Längtar tills vi kan köpa en enorm dubbelsäng att ha i vårt sovrum och så kan alla sova där istället