Sommarföräldrar 2014

Förstår dig, det är verkligen sjukt jobbigt och frustrerande när de små är så ledsna :/
Men vill tipsa om att det finns videos på Youtube om amning i sjal, är verkligen guld värt om man lyckas få till :)
För vår del var en annan knytning än den klassiska trikåknytningen lösningen på att få till just amning i sjal, höll på att få mig ett nervöst sammanbrott på traseländet innan jag kom på att prova :)
Idag känns det så himla jobbigt, och jag skäms över det såååå mycket.

Vår fina, älskade, underbara unge som är så lugn och lätt. Jag "får" inte tycka att det är jobbigt, för han är ju inte särskilt jobbig.

Inatt hade han magknip och skrek sig hes och svettig. Dessutom ville han äta hela jäkla tiden och han bökade runt vid bröstet. Bet tag och drog ut bröstvårtan.
Han ligger på sidan när jag ligger ner och ammar, men inatt krånglade han runt. Jag var så jäkla trött och ledsen och orolig så jag tog tag i hans ben för att vända tillbaka honom. Tog i lite hårdare än det vanliga "bebismyset", alltså inte hårt, men bestämt liksom.

Det gråter jag fortfarande över. Känner mig så hopplöst satans värdelös som mamma.

Ingen annan än jag duger, han vill hänga vid bröstet hela tiden och kan inte sova själv. Har köpt en bärsjal men den kan jag inte amma i, dessutom blir det så varmt.

Förlåt för mitt gnäll
 
Förstår dig, det är verkligen sjukt jobbigt och frustrerande när de små är så ledsna :/
Men vill tipsa om att det finns videos på Youtube om amning i sjal, är verkligen guld värt om man lyckas få till :)
För vår del var en annan knytning än den klassiska trikåknytningen lösningen på att få till just amning i sjal, höll på att få mig ett nervöst sammanbrott på traseländet innan jag kom på att prova :)

Har kollat på youtube, men jag har så stora bröst att jag måste "hålla upp" dom när jag ammar. Tack för tipset ändå!
 
@Energi : Förstår att det är jobbigt ibland! Faktiskt är det så att öven jättesnälla och enkla barn är tokjobbiga allt som oftast. Och det är helt ok att erkänna att man tycker så.

Raphael har ett mycket större närhetsbehov än våra två första barn hade. Vi brukar säga att han egentligen borde ha varit första barnet: vill amma jättemycket och ligga i knäet med hela dagarna. Första barnet ville dricka en flaska var tredje till var fjärde timme och var helnöjd på en filt på golvet. Men det går ju över - det känns helt overkligt att min helgalna snart 16-månader gamla dotter var så här liten för bara lite mer än ett år sedan. Och nu susar hon omkring på bobbycar, gungar och hoppar trampolin istället för att ligga och mysa i någons knä...
 
Har kollat på youtube, men jag har så stora bröst att jag måste "hålla upp" dom när jag ammar. Tack för tipset ändå!
Det går inte att knyta längre ner när du ska amma då? Jag har också stora bröst, och när jag sjalammade så gjorde jag helt enkelt så att jag hade sportbh, och inte amningsbh, och knölade upp bröstet ur urrigningen på bhn. Då höll det sig själv på en bra höjd, och jag kunde lätt gå på stan och amma samtidigt som lillan åt.

/Smiter ut igen
 
Idag känns det så himla jobbigt, och jag skäms över det såååå mycket.

Vår fina, älskade, underbara unge som är så lugn och lätt. Jag "får" inte tycka att det är jobbigt, för han är ju inte särskilt jobbig.

Inatt hade han magknip och skrek sig hes och svettig. Dessutom ville han äta hela jäkla tiden och han bökade runt vid bröstet. Bet tag och drog ut bröstvårtan.
Han ligger på sidan när jag ligger ner och ammar, men inatt krånglade han runt. Jag var så jäkla trött och ledsen och orolig så jag tog tag i hans ben för att vända tillbaka honom. Tog i lite hårdare än det vanliga "bebismyset", alltså inte hårt, men bestämt liksom.

Det gråter jag fortfarande över. Känner mig så hopplöst satans värdelös som mamma.

Ingen annan än jag duger, han vill hänga vid bröstet hela tiden och kan inte sova själv. Har köpt en bärsjal men den kan jag inte amma i, dessutom blir det så varmt.

Förlåt för mitt gnäll
Du får gnälla hur mycket som helst och tycka det är hur jobbigt som helst! Det spelar väl ingen roll om han är mindre gnällig än någon annan, det är ju hur trött och sliten DU är som avgör vad som blir för mycket. Får du iaf slippa allt annat runtikring och bara koncentrera dig på lilla gnällspiken?
 
Här hemma är det amning och åter amning dagarna långa.
Säkert har hans behov ökat så vi håller på och ökar mängden, men det är himla tålamodskrävande att ständigt behöva ställa upp som mjölkbar.

Vidde sover bra, men ammar hela nätterna igenom. När han inte ammar håller alltid något annat mig vaken, så just nu är jag sådär härligt trött och sliten.
Har vaknat med huvudvärk senaste veckan.

Men mormor kommer idag och avlastar /hjälper :)
 
Troligtvis pga tröttheten, sov illa i natt. Störande när jag varit så pigg i flera dar. Nu har magen ballat ur lite också, jag hoppas verkligen att det är ett tecken på att det närmar sig :-)
 
Troligtvis pga tröttheten, sov illa i natt. Störande när jag varit så pigg i flera dar. Nu har magen ballat ur lite också, jag hoppas verkligen att det är ett tecken på att det närmar sig :-)

Tycker vi bestämmer att det är så helt enkelt :D
Nu får hon komma ut till rätt sida magen!
 
Aha, det är alltså dags att åka och köpa blondering! Det skulle behövas, har inte gjort något åt håret på evigheter.

Tänkte roa mig med att försöka att äntligen packa väskan och kanske skriva ett kort förlossningsbrev. Jag hade ju tänkt att bara vara kvar så länge jag måste, typ 6h eller nåt sånt så vad kan behövas? Ätbart till karln, vad sjutton tar man med sig?
 
@Madick : necessär (även om man inte stannar länge vill man gärna fräscha till sig lite...); ett ombyte; pengar-journal-mobil-kamera-laddare; kläder till bebisen; babyskydd. Lite snacks, jag hade nötter och russin och någon kexcholadhistoria.

Men då har vare sig jag eller mannen någonsin behövt något ur väskan under själva förlossningen.

Idag vände sig Raphael från mage till rygg för första gången. Tyst och försynt, han låg på en filt bredvid mig nu på kvällen och plötsligt hade han snurrat runt.
 
Du får locka henne med alla fina pojkar i hennes ålder som finns här ute ;)


kl
Själv mår jag lite sådär halvskit.
Fick ångestatack av något så jävla simpelt som att några bekanta kom en halvtimme för tidigt än beräknat, mitt i amningen och jag hade tänkt snabbstäda lite så man inte skulle skämmas ögonen ur sig. Jojo, sambon hade lämnat all disk och oplockat i köket (hans uppgift), bara lämnat Viddes kläder och blöjgrejor framme i soffan, och så fanns det lite saker framme efter dottern. I vårt lilla hus ser de sakerna tillsammans ut som ett bombnedslag.

Jag hoppas det bara är tröttheten som lockar fram ångesten och att det inte är en begynnande förlossningsdepression.
Liksom när övergår det från trött, dåligt tålamod och lite gråt då och då till att vara en depression ?
 
Inatt var iallafall första natten sen förlossningen som dottern sov inne i sin säng ända fram till sju.

Och Vidde somnade i spjälsängen och sov där kanske en timme, men sen ammade han var 60 och 90 minut natten igenom, sov med mig i sängen. Somnade sen igen i spjälsängen vid sextiden.
Så det går ju framåt, men lite för sakta, jag behöver sova :(
 
Funderar vidare.
Vidde är egentligen en snäll bebis.
Sover cirka 21-08 förutom hundra miljoner amningarna.
Vaken ca 08-11 , ammar ett par gånger.
Sover sen till ungefär 16 eftermiddagen med en eller två amning mellan.
Vaken ungefär till 21 igen med någon amning mellan.

Väldigt nöjd, vill gärna ligga och snutta efter amningarna, verkar inte hungrig och tar sällan och dricker ur båda tuttarna utan somnar efter att ha tömt en eller en och en halv.

Funderar över om ersättning skulle hjälpa honom att sova längre perioder under natten men när vi provat tidigare någon natt så ville han ha mjölk lika snabbt igen.
Kan det hjälpa om sambon får sova bredvid spjälsängen? Just nu står spjälsängen på min sida.
Om jag kanske sover lite mer "på spänn" när det är jag som har huvudansvaret?

Någon med snilleide?
 
Nu är det helg, se till att du får sova när Vidde sover. Släpp allt annat.

Jag fixar inte att släppa på alertheten även om ngn annan lovat att ta bebis, i så fall ska de vara helt utom hörhåll.
 
@DarkInNight : Var sover han på dagarna och hur är miljön runt om?

Raphael ammar ungefär varje timme dagtid, med en eller två längre sovstunder (=matpaus) emellan. Kvällarna är ofta lite jobbiga för honom, då ammar han ofta nästan konstant mellan 20 och 23-01. Sover i regel sedan till 04-06 ungefär, ammar och sover sedan till 07 och sedan börjar det om.

Han sover i en väldigt stojig miljö dagtid - dvs i vårt vardagsrum... Nattetid antingen bredvid mig eller i en babybay bredvid mig.

Jag tycker mest att det verkar stökigt att din sambo ska sova bredvid honom, då måste ni ju båda vakna och hysta omkring bebisen under natten.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp