Energi
Trådstartare
Åh jag blir så trött på mig själv! Någon kanske kommer ihåg min tråd om problem med sömnen? Jag hade inte sovit på 4 dygn, fick ingen hjälp och jag bad om råd.
Har i alla fall varit på Unga Vuxna flera gånger nu, träffat både sjuksköterska och läkare, börjat medicinera för sömnproblem och bipolär sjukdom. Utöver det har jag ätstörningsproblematik och social fobi.
Jag är jättetacksam för all hjälp jag får där, jag trivs jättebra och de tar mig på allvar. Jag är motiverad till att ta tag i alla problem och jag ska få KBT.
Men, jag har en tid imorgon som jag har världens ångest för. Jag har kommit in i en period där jag känner mig så ful och äcklig och jag vill helst inte gå utanför dörren. Dessutom måste jag åka hela vägen till Uppsala själv, parkera bilen, gå över järnvägen där det kanske kommer ett tåg och jag måste stå i en klunga med människor och vänta på att få gå över, och förbi en busshållsplats där det alltid är massor folk. Dessutom har mottagningen flyttat och jag är rädd att gå fel. Sen måste jag sitta i väntrummet och sen träffa läkaren som kommer se hur ful och dum jag ser ut.
Missförstå mig rätt, jag vet att ingen kanske egentligen bryr sig och även om de gör det så är det ju ingen som säger något. Jag vet att det sitter i huvudet men just nu känns det som en gigantisk tröskel att ta sig över. Jag vill inte att någon ska se mig. Jag har försökt hela kvällen att få bort alla finnar och testat olika kläder och frisyrer för att kunna dölja mig själv så mycket som möjligt men det går inte.
Hur kommer jag över det här, i alla fall så att jag klarar av att gå på läkartiden imorgon? Det är dessutom någonting jag skäms jättemycket över och jag hatar att ta upp någon annans tid. (läs, avboka tiden så att läkaren måste göra om sitt schema på grund av att jag är knäpp)
Har i alla fall varit på Unga Vuxna flera gånger nu, träffat både sjuksköterska och läkare, börjat medicinera för sömnproblem och bipolär sjukdom. Utöver det har jag ätstörningsproblematik och social fobi.
Jag är jättetacksam för all hjälp jag får där, jag trivs jättebra och de tar mig på allvar. Jag är motiverad till att ta tag i alla problem och jag ska få KBT.
Men, jag har en tid imorgon som jag har världens ångest för. Jag har kommit in i en period där jag känner mig så ful och äcklig och jag vill helst inte gå utanför dörren. Dessutom måste jag åka hela vägen till Uppsala själv, parkera bilen, gå över järnvägen där det kanske kommer ett tåg och jag måste stå i en klunga med människor och vänta på att få gå över, och förbi en busshållsplats där det alltid är massor folk. Dessutom har mottagningen flyttat och jag är rädd att gå fel. Sen måste jag sitta i väntrummet och sen träffa läkaren som kommer se hur ful och dum jag ser ut.
Missförstå mig rätt, jag vet att ingen kanske egentligen bryr sig och även om de gör det så är det ju ingen som säger något. Jag vet att det sitter i huvudet men just nu känns det som en gigantisk tröskel att ta sig över. Jag vill inte att någon ska se mig. Jag har försökt hela kvällen att få bort alla finnar och testat olika kläder och frisyrer för att kunna dölja mig själv så mycket som möjligt men det går inte.
Hur kommer jag över det här, i alla fall så att jag klarar av att gå på läkartiden imorgon? Det är dessutom någonting jag skäms jättemycket över och jag hatar att ta upp någon annans tid. (läs, avboka tiden så att läkaren måste göra om sitt schema på grund av att jag är knäpp)
