Jag beklagar verkligen! Man orkar för att man måste skulle jag säga, det finns ju inget annat att göra och när man väl fattat beslutet blir stegen dit liksom oundvikliga. Inte lätta på något sätt! Men oundvikliga. Så skönt att han mår bra och är glad och pigg fortfarande! Jag hoppas det får fortsätta så för er ett tag till. Det är helt fruktansvärt att de måste lämna oss...