Släktforskning

[Karfitsa]

[/QUOTE]

Jag trodde att det var samma sorts skröna i min släkt, och har aldrig förstått varför det skulle vara eftertraktat att ha valloner i släkten.
Och då visar det sig att en relativt stor gren av släkten faktiskt arbetade på järnbruk i generationer, och i grunden var valloner

Men jag har ofta tänkt, hur det oändligt många gånger under historien hängt på en hårsmån, att folk överlevde svält, krig, förlossningar, och alla möjliga livsöden, och faktiskt kunde föra sina gener vidare.

"Mina" smeder jobbade också på järnbruk, men den äldste som jag hittat hette Anders och var född på 1720-talet. Hans far hette Olof, så mkt vet jag, sen finns ingen mer dokumentation. Så visst finns en liten chans att en liten vallon kom på 1600-talet, men några spår av t ex vallonklingande namn finns inte.

 

[bettysmatte]

Jag trodde att det var samma sorts skröna i min släkt, och har aldrig förstått varför det skulle vara eftertraktat att ha valloner i släkten.
Och då visar det sig att en relativt stor gren av släkten faktiskt arbetade på järnbruk i generationer, och i grunden var valloner

Men jag har ofta tänkt, hur det oändligt många gånger under historien hängt på en hårsmån, att folk överlevde svält, krig, förlossningar, och alla möjliga livsöden, och faktiskt kunde föra sina gener vidare.

Jag tänker ofta på 1800-tals-kvinnorna som ofta födde 5-10 barn med 1-2 års mellanrum. I hemmet (som säkerligen inte alltid var jätterent), och med bara en barnmorska att tillgå. Hur många av dem hade inte förlossningsskador, till exempel ? En och en annan hittar man ju som dog i barnsäng, men de flesta överlevde ju tack och lov. Tufft liv!!

 

[Görel]

Jag trodde att det var samma sorts skröna i min släkt, och har aldrig förstått varför det skulle vara eftertraktat att ha valloner i släkten.
Och då visar det sig att en relativt stor gren av släkten faktiskt arbetade på järnbruk i generationer, och i grunden var valloner

Men jag har ofta tänkt, hur det oändligt många gånger under historien hängt på en hårsmån, att folk överlevde svält, krig, förlossningar, och alla möjliga livsöden, och faktiskt kunde föra sina gener vidare.

Så har jag också tänkt. särskilt efter att jag sett dokumentärer om pesten och andra farsoter. Eller spanska sjukan, min morfars far förlorade sin 24-årige bror i den. Själv dog han en månad innan 100-årsdagen.

I min släkt finns det flera som är födda utom äktenskapet, vilket också känns som en större slump än de som föddes inom äktenskapet. Pappas föräldrar fick inte gifta sig för de kom från olika samhällsklasser, både mormors far och morfars farfar var söner till prästen och hushållerskan. Där hoppas jag att kvinnorna hade något att säga till om huruvida de ville vara i relationen eller inte.

 

[Tuvstarr]

Jag tänker ofta på 1800-tals-kvinnorna som ofta födde 5-10 barn med 1-2 års mellanrum. I hemmet (som säkerligen inte alltid var jätterent), och med bara en barnmorska att tillgå. Hur många av dem hade inte förlossningsskador, till exempel ? En och en annan hittar man ju som dog i barnsäng, men de flesta överlevde ju tack och lov. Tufft liv!!

Det som förvånat mig vad gäller barnaskaror, är att några familjer visserligen hade sisådär ett dussin barn. Men oväntat många hade bara 1-2, som jag hittat i varje fall. Och många mammor var oväntat gamla, 35-42 var inget ovanligt.

 

[WhoIsItAgain]

Hur gör ni när en person har två.olika namn registrerade?

Har en som i kyrkoböckerna har namnen Hilma Vilhelmina men i folkbokföringen står dom Irma
VIlhelmina. Allt annat stämmer med födelsedatum, föräldrar osv. Jag tänker att det kanske inte gjordes skriftlig anmälning till kyrkoböckerna i slutet på 1880 talet men kanske när.den datoriserade folkbokföringen dök upp?

Jag menar man kan ju höra fel på Irma och Hilma.

 

[Karfitsa]

Hur gör ni när en person har två.olika namn registrerade?

Har en som i kyrkoböckerna har namnen Hilma Vilhelmina men i folkbokföringen står dom Irma
VIlhelmina. Allt annat stämmer med födelsedatum, föräldrar osv. Jag tänker att det kanske inte gjordes skriftlig anmälning till kyrkoböckerna i slutet på 1880 talet men kanske när.den datoriserade folkbokföringen dök upp?

Jag menar man kan ju höra fel på Irma och Hilma.

En del präster verkar faktiskt ha varit onyktra/förvirrade/senila/slarviga när de har skrivit i kyrkboken.... en präst fick väldigt konstig handstil och ritade mysko saker. Helt oläsligt. När det gäller namn har jag bl a sett en släkting kallas omväxlande Maria Catharina/Maria Christina/Maja Cajsa.

Denna kvinna var f ö soldathustru och födde 12 barn, första gången var hon 24 år och det sista barnet födde hon vid 48 års ålder. Alla överlevde till vuxen ålder, den siste dog vid 18 års ålder. Maja Cajsa själv levde tills hon var 80 år. Puh!

 

[bettysmatte]

Hur gör ni när en person har två.olika namn registrerade?

Har en som i kyrkoböckerna har namnen Hilma Vilhelmina men i folkbokföringen står dom Irma
VIlhelmina. Allt annat stämmer med födelsedatum, föräldrar osv. Jag tänker att det kanske inte gjordes skriftlig anmälning till kyrkoböckerna i slutet på 1880 talet men kanske när.den datoriserade folkbokföringen dök upp?

Jag menar man kan ju höra fel på Irma och Hilma.

Det är rätt många gånger som man ser namn ändras från en husförhörslängd till en annan. Jag har t.ex. följt en Cajsa/Kajsa/Carin/Catharina som ibland kallades Johansdotter och ibland Johansson. I födelseboken hette hon Cajsa Johansdotter. Jag har också fått till mig att vissa namn faktiskt betraktades som ett och samma namn.

 

[Luff]

Det är rätt många gånger som man ser namn ändras från en husförhörslängd till en annan. Jag har t.ex. följt en Cajsa/Kajsa/Carin/Catharina som ibland kallades Johansdotter och ibland Johansson. I födelseboken hette hon Cajsa Johansdotter. Jag har också fått till mig att vissa namn faktiskt betraktades som ett och samma namn.

En del präster verkar faktiskt ha varit onyktra/förvirrade/senila/slarviga när de har skrivit i kyrkboken.... en präst fick väldigt konstig handstil och ritade mysko saker. Helt oläsligt. När det gäller namn har jag bl a sett en släkting kallas omväxlande Maria Catharina/Maria Christina/Maja Cajsa.

Denna kvinna var f ö soldathustru och födde 12 barn, första gången var hon 24 år och det sista barnet födde hon vid 48 års ålder. Alla överlevde till vuxen ålder, den siste dog vid 18 års ålder. Maja Cajsa själv levde tills hon var 80 år. Puh!

De flesta hade ju ingen aning om vad prästen skrivit i böckerna. Få kunde inte ens läsa själva. Och om någon sa att deras barn skulle heta Maja så skrev prästen Maria om han tyckte det lät bättre. Det är ju också lajbans när många börjar byta bort sina patronymikon och från att ha hetat Johansson helt plötsligt kallar sig Nyberg.

 

[Luff]

Det här är en gammal karta över socknar i Skaraborg. Där har jag satt nålar i de socknar där jag haft anor. En färg för morrmor, en för farmor ochven för farfar. Morfar är från Sörmland så han fick inte vara med. Lite kul att visualisera släkten.

 

[Brie]

Hittat en del med olika stavning, tex en Djerf eller Järf, Maria eller Maja. Jag har en och annan som bär sin mors namn också. Tex Greta Gretasdotter Klockare, född 1860.

Ett öde jag funderar över är Ulrica, född 1793, som hade ett oäkta barn och efter 30 års ålder gifte sig med 14 år yngre Lars Olof. Min teori är att hon sågs som traktens sköka och fick gifta sig med byns stolpskott, men min far — föga känd som romantiker, vägrade den teorin och hävdar att de nog blev stormande kära trots åldersskillnaden

 

[Tuvstarr]

En del präster verkar faktiskt ha varit onyktra/förvirrade/senila/slarviga när de har skrivit i kyrkboken.... en präst fick väldigt konstig handstil och ritade mysko saker. Helt oläsligt. När det gäller namn har jag bl a sett en släkting kallas omväxlande Maria Catharina/Maria Christina/Maja Cajsa.

Denna kvinna var f ö soldathustru och födde 12 barn, första gången var hon 24 år och det sista barnet födde hon vid 48 års ålder. Alla överlevde till vuxen ålder, den siste dog vid 18 års ålder. Maja Cajsa själv levde tills hon var 80 år. Puh!

Och så är det en enorm skillnad på hurudan handstil prästerna hade. Eller skrivarna vid domstolar. Det mesta lite svårtytt med kluddig bläckpenna. Men så hittade jag, senast jag gav mig tid att rota lite, dokument som var skrivna med helt fantastiskt både vacker och läslig handstil, och helt utan bläckplumpar, kladd och vikta hörn. Då blir man lite extra glad.

 

[bettysmatte]

Hittat en del med olika stavning, tex en Djerf eller Järf, Maria eller Maja. Jag har en och annan som bär sin mors namn också. Tex Greta Gretasdotter Klockare, född 1860.

Ett öde jag funderar över är Ulrica, född 1793, som hade ett oäkta barn och efter 30 års ålder gifte sig med 14 år yngre Lars Olof. Min teori är att hon sågs som traktens sköka och fick gifta sig med byns stolpskott, men min far — föga känd som romantiker, vägrade den teorin och hävdar att de nog blev stormande kära trots åldersskillnaden

Kul att höra att det finns fler än jag som fantiserar ihop historier kring personerna man hittar !

 

[Tuvstarr]

Kul att höra att det finns fler än jag som fantiserar ihop historier kring personerna man hittar !

Jag fantiserar om att skriva en historisk roman om dem
Men det lär få vänta, det gör man inte på en ledig kvart här och var...

 

[Fetaost]

Jag har länge tänkt ta tag i det, efter att ha forskat på häststammar i årtionden, så den här tråden är bra inspiration.

Under Hitlers regim gifte sig en av min mormors bröder med en tysk kvinna, och var då tvungen att visa stamtavla i åtminstone fem led för att visa att han inte hade något judiskt påbrå. Den har vi en kopia av så jag är nyfiken på att kolla vilka dessa personer egentligen var.

Min farmor och pappa var väldigt mörkhåriga men blåögda, och i den del av Sverige som hon stammade från var det tal om att en spansk sjöman ska ha strandat och gett upphov till många med det utseendet i trakten. Min syster tog ett dna-släkttest förra året och blev lite undrande när det inte stod att hon stammade alls från Spanien. Jag rotade vidare i ryktet om den spanske sjömannen och det verkar vara en myt, egentligen är vi släkt med det som då kallades tattare eller resandefolk. Jag funderar på att titta närmare på den sidan av släkten först.

Min pappa tjötade jämt om vårt vallonska påbrå. Eftersom pappa var så mörk och hade ett otroligt piggment så kändes det mycket troligt att vi hadde rötter söderöver.
Nu vet jag att det finns inte en gnutta valloner i oss. På farfars sida är vi Finnar i grunden. Men då får man gå till 1400-talet. På Farmors sida är vi urstockholmare. Inte ens en Norrman eller Dansk gick att hitta.
Dessa myter som går i släkterna alltså

 

[Luff]

Hittat en del med olika stavning, tex en Djerf eller Järf, Maria eller Maja. Jag har en och annan som bär sin mors namn också. Tex Greta Gretasdotter Klockare, född 1860.

Ett öde jag funderar över är Ulrica, född 1793, som hade ett oäkta barn och efter 30 års ålder gifte sig med 14 år yngre Lars Olof. Min teori är att hon sågs som traktens sköka och fick gifta sig med byns stolpskott, men min far — föga känd som romantiker, vägrade den teorin och hävdar att de nog blev stormande kära trots åldersskillnaden

Du borde ju kunna se i husförhörslängderna om hon var lösaktig eller hade något annat som gjorde att hon var svår att få gift. Även Lars Olof borde det finnas noteringar om. Nu vill ju jag veta vad dom var för några. 30 år var inte ovanligt att vara när en gifte sig. En sparade så länge en kunde för att få ihop en slant till ett hem.

 

[Tuvstarr]

Min pappa tjötade jämt om vårt vallonska påbrå. Eftersom pappa var så mörk och hade ett otroligt piggment så kändes det mycket troligt att vi hadde rötter söderöver.
Nu vet jag att det finns inte en gnutta valloner i oss. På farfars sida är vi Finnar i grunden. Men då får man gå till 1400-talet. På Farmors sida är vi urstockholmare. Inte ens en Norrman eller Dansk gick att hitta.
Dessa myter som går i släkterna alltså

Men varför just valloner? Varför vill man vara det? Nu talar ju namnen för att det faktiskt kan stämma i mitt fall. Men inte i just den släktgrenen som mormor visst menade var valloner.... Men det "blodet" är ju enormt utspätt genom århundradena.

Jag har hittat en släktgren som härstammade från en tysk soldat från 30 åriga kriget. Det finns ovanligt mycket material om just den släkten och "deras" by. Varför skryter man inte med det, och förfaderns bedrifter?
Nåja, mycket av det de tog sig för är kanske inget att skryta med

 

[Fetaost]

Men varför just valloner? Varför vill man vara det? Nu talar ju namnen för att det faktiskt kan stämma i mitt fall. Men inte i just den släktgrenen som mormor visst menade var valloner.... Men det "blodet" är ju enormt utspätt genom århundradena.

Jag har hittat en släktgren som härstammade från en tysk soldat från 30 åriga kriget. Det finns ovanligt mycket material om just den släkten och "deras" by. Varför skryter man inte med det, och förfaderns bedrifter?
Nåja, mycket av det de tog sig för är kanske inget att skryta med

De var mycket skickliga hantverkare och det var även min far. Tror det handlade om någon form av stolhet inför sitt yrke.

 

[bettysmatte]

Jag fantiserar om att skriva en historisk roman om dem
Men det lär få vänta, det gör man inte på en ledig kvart här och var...

Haha... Du med? Ja, jag är ju halvvägs på min tredje roman nu...

 

[bettysmatte]

Du borde ju kunna se i husförhörslängderna om hon var lösaktig eller hade något annat som gjorde att hon var svår att få gift. Även Lars Olof borde det finnas noteringar om. Nu vill ju jag veta vad dom var för några. 30 år var inte ovanligt att vara när en gifte sig. En sparade så länge en kunde för att få ihop en slant till ett hem.

Det är väl inte alltid det står så mycket tyvärr. Drömmen är ju en präst som var frikostig med sina anteckningar, men så är det ju rätt sällan, tycker jag. I alla fall där jag letar.

 

[Karfitsa]

Jag drömmer också om den där historiska romanen.... så intressant. Om du vill @bettysmatte , kan du pm:a vad dina böcker heter? Vore kul att läsa!