Sv: slaktartankar
hugger en knapp
Jag känner många bönder som har/har haft slaktuppfödning. Vi kan ta en av dem. Han har inga känslor för sina djur, gullar inte med dem. Han kan stå och skämta och skratta med slaktbilsföraren när de lastar djuren. Djuren är inte hans kompisar, de är en del av hans levebröd. Men - djuren har det jättebra, stora utrymmen att vistas på, torra, rena bäddar, bra mat, välventilerade och ljusa lokaler. Anlitar bra transportör och ett bra slakteri. Varje gång han skickat iväg dem till slakt skrattar han hela vägen till banken
Jag vet en annan snubbe som har ett mindre antal djur på en något förfallen gård. Ekonomin är inte alltid den bästa och fodrets kvalitet ofta därefter. Veterinären är dyr och därför kontaktas denne väldigt sällan. Han har känslor för sina djur, även de som föds upp för slakt. Han gråter en skvätt varje gång slaktbilen hämtat. Han behöver pengarna men hade önskat att han inte gjorde det. Han börjar dessutom bli till åren och orkar inte riktigt ta hand om djuren ordentligt. Inte så rikligt med strö och inte alltid så rent. Men han är iallafall ledsen när de åker till slakt.
Nu är detta två ytterligheter, men jag vet vilka av dessa djur jag vill ha på min tallrik....
Jag blir så himla trött på "mänsklifierandet" av våra djur. Djuret fryser, vill in och sova på natten, vill leva o.s.v. Jag tror inte alls det är så. Jag tror att djuret vill ha mat, slippa stå i dålig luft och på en sur bädd (däremot tror jag den skiter i om det ligger några skitar kvar i boxen). Jag tror att djuret tycker det är mysigt med kel och gos från en människa men mysigare i en stor flock med sina artfränder.
Detta är lite jobbigt för oss människor för det stämmer inte överens med våra känslor. Därför inbillar vi oss att våra djur känner och tänker som vi gör. Det tycker jag är OK att inbilla sig så länge man längst inne ändå är medveten om hur det verkligen ligger till. Men när man övertäckar, har på box för många timmar, håller hästkrakar i livet "no matter what" o.s.v. då går det ut över djuret- det tycker jag inte är OK.
Jag tycker också att det är roligt att inbilla mig att mina djur har samma känslor som jag, det blir roligare då. Men det får jag ägna mig åt efter jag har täckt upp de behov som mitt djur faktiskt har.
Angående smileyn så tolkar jag den som de flesta här, att den inte har något som helst samband med själva slakten. Bara en smiley som brukar skrivas efter en fråga för att man hoppas på att få svar.