Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

[RIA]

Nu är det så att vi hade möte på HAB i måndags med psykologen där, en från dagiset, dagisets rektor och Tims resurs. Vi pratade lite och det bestämdes att vi skulle börja inskolningen på eftermiddagen samma dag.

Sagt och gjort så skolades barnen då in i måndags och det förskrider ju nu tills dom är redo att vara där utan oss. Isabelle går i ett hus och Tim i ett annat så dom träffas inte alls förutom utomhus då dom har samma gård.

Nu är det så att jag och min man pratade med varandra om vi ska informera övriga föräldrar på dagiset om Tims diagnos. Vi frågade personalen vad dom tyckte och svaret var att dom har tystnadsplikt och vi bestämmer det själva.

Så jag vet inte hur vi ska göra. För ser man Tim på plats så ser man att han är udda och får vissa privileger (enligt andra då, måsten enligt oss föräldrar för en dräglig vardag för övriga på dagis) som övriga barn inte får, samt att han har en egen resurs. Det om något gör ju att man tror det är något med honom.
Å idag när vi skulle lämna dagis så började Tim som vanligt med att få ett utbrott och kastade sig på golvet å grät å skrek hysteriskt å sparkade omkring sig för att vi skulle gå. Han vill bo på dagis för han älskar stället
Å en annan förälder skulle hämta sitt barn och började prata med Tim å det känns helt weird att inte berätta att Tim inte kan prata, men samtidigt vill jag inte sätta honom i ett fack.

Så jag undrar helt enkelt om ni föräldrar som har barn på dagis skulle vilja veta om ett barn har en diagnos eller inte. Skulle det kännas bättre för er att ni visste?
Jag vill inte att någon annan förälder ska bli rädd att ha Tim på sitt barns dagis (för det kryllar av fördomar mot autism) men jag vill inte heller att dom ska tro att han är normal som alla andra, för det är han ju inte. Dom lär ju märka väldigt fort att han inte är som andra.

Hur skulle ni gjort?

 

[ako]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag hade gärna velat veta, inte inst för att kunna förklara för mitt barn att XX är annorlunda OM det kommer upp situationer då mitt barn tar upp det själv (man behöver ju inte kasta det i ansikte på barnen heller), samt att det oftast är bra att köra med öppna kort, så blir det inte så mycket snack. Vet man att ett barn har en funktionsnedsättning så har man ju koll på läget, vet man det inte kanske det börjar snackas om "att han är konstig på något vis". Förstår du hur jag menar?

Lycka till med inskolningen!

 

[TinyWiny]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Min första reaktion är nej, det är information jag egentligen inte behöver men när jag funderade lite så är nog svaret ja. Jag kan som förälder bemöta ditt barn bättre och jag kan förklara för mitt eget barn om jag vet.
Har de något bra informationsblad från hab som du kan lämna på dagis så att föräldrar kan läsa? Annars kanske du kan skriva ihop en liten text om hur just Tim är?

När jag jobbade med handikappridning hade vi en tjej där som hade autism, vi fick inte veta och det blev så otroligt fel Vi fick ju inte heller fråga efter diagnoser i början och själva diagnosen är ju egentligen inte intressant, det intressanta är ju hur ska jag bemöta den här människan på bästa sätt?!

Lycka till med inskolningen nu! Jag är så glad för din skull att det äntligen blir verklighet.

 

[vindvissla]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag håller med TinyWiny, jag hade också velat veta. Och nyfiken som jag är hade jag nog blivit jätteglad om jag fått ett informationspapper om autism eller hur just Tim funkar och om det är något de andra föräldrarna kan göra för att underlätta.

Vad härligt att läsa att han tycker det är så skoj på dagis! Får du laddat batterierna lite?

 

[jerseyko]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag tycker man ser snabbt om något barn är annorlunda och jag tycker autism märks tydligt när min son försöker leka. Jag har inga fördommar och skulle gärna ta emot ett litet brev om Tim. För att lära känna honom lite bättre.

 

[millus]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Ett barn i mitt barns klass(f.ö min sons bästa kompis) har en diagnos. Barnets föräldrar valde att berätta om det öppet på ett föräldramöte. Mycket starkt gjort och till fördel för barnet. Vi fick välja själva om vi ville berätta vidare till våra barn och de flesta gjorde det. Inget barn har mig veterligen sagt något om diagnosen till barnet och när detta berättades så gick de i andra klass.

Jag tycker det är bättre med öppenhet, än de spekulationer som med all säkerhet kommer att uppstå!

 

[Snurrfian]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

På sonens förskola är det flera barn med extra behov av en eller annan andledning och i vissa fall har föräldrarna valt att inte säga något och i vissa fall har det varit öppna föräldramöten där föräldrarna har berätta om sina barn, hur de fungerar och varför det görs vissa saker. Och för mig som förälder till ett annat barn så är det jättebra att veta om så jag kan bemöta mitt barn när det kommer med frågor. Tex hade vi ett tag ett barn med autism som visserligen hade ett språk men inte så mycket och slog runt omkring sig när h*n inte fick fram det den ville. Hade jag inte vetat om problemet så hade jag kanske blivit upprörd över att få höra mitt barns version av det hela, men nu kunde jag förklara för mitt barn varför det andra barnet reagerade på det sättet. Och det gjorde det även lättare att bemöta det andra barnet i kapprummet eller inne på avdelningen när jag lämnade och hämtade.
Så ja viss information till övriga föräldrar tycker jag är bra!

 

[taccotad]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Det borde väl vara en fördel att de andra får veta hur läget är. Hellre det än en massa spekulationer, skitsnack, missförstånd osv.

Nu är detta inte riktigt samma sak men när jag i sexan fick skolios och korsett så valde jag att tillsammans med skolsköterskan berätta för de klasserna jag hade gympa ihop med, visa korsetten och förklara varför jag hade den. Så visste dom vad det var och sen var det bra med det.

Jag tror helt klart att man vinner på att berätta!

 

[Petruska]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag tror att det bästa för både dig och Tim är om alla får reda på att det finns en "riktig" anledning till att han är så pass udda. Att det inte handlar om att du inte uppfostrar honom ordentligt.

Detaljer om diagnosen och så - det vet jag inte. För mig hade det varit bättre att få en liten "bruksanvisning" för hur jag bäst kan relatera till Tim och lite hjälp så att jag kunde förklara för mitt eget barn.

När min son gick på dagis fanns det en kille med downs, men det var ju lättare eftersom det syns. Föräldrarna såg ju direkt, och då var det ju lättare att förklara för barnen själv.

 

[Snovind]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag hade också gärna vetat, då slipper du att "vi" andra föräldrar funderar och spekulerar. För det gör man ju gärna när det är något man märker är lite annorlunda.

På sonens förskola är där en kille som har extra resurs. Man märker ingenting på honom när man bara hämtar/lämnar. Vi har fått ett blad om att XXX har extraresursen DDD därför att XXX behöver det för ......... Vill ni veta mer så kan ni prata med XXXs föräldrar.

Det gör att man funderar på varför det behövs extraresurs, men eftersom vi inte direkt känner familjen så vill man ju iallafall inte fråga.

 

[athena]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag är lite i samma situation, mitt barn är dock 10 år och vi har hittills bestämt att inte gå ut med massa info. De föräldrar jag umgås med vet såklart.

Vi har resonerat med skolan om detta, och deras hållning är att ALLA barn ska respekteras och accepteras precis som de är, det ska inte spela nån roll om det finns en diagnos eller inte. Det finns många barn som är i gränslandet och för dem blir det nog extra svårt.

Det är inte alltid en fördel med att berätta. För mig överväger nackdelarna än så länge, kanske hade jag resonerat annorlunda om barnet vore yngre. I den ålder mitt barn är så tror jag det finns en risk att det vänds emot honom.

 

[mimmipigg]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Vi har resonerat med skolan om detta, och deras hållning är att ALLA barn ska respekteras och accepteras precis som de är, det ska inte spela nån roll om det finns en diagnos eller inte. Det finns många barn som är i gränslandet och för dem blir det nog extra svårt.
Det är inte alltid en fördel med att berätta. För mig överväger nackdelarna än så länge, kanske hade jag resonerat annorlunda om barnet vore yngre. I den ålder mitt barn är så tror jag det finns en risk att det vänds emot honom.

Min erfarenhet är att om barn får reda på varför kompisen är annorlunda och varför de gör på ett speciellt vis eller varför kompisen får göra andra saker än alla andra, accepterar de situationen fullt ut, ju tidigare desto bättre.
För barn är det lättare att acceptera det som är annorlunda om de får en vettig förklaring.
"Hemligheter" slår i regel tillbaka.

På förskolan skulle jag vara helt öppen, kanske medverka vid någon samling och samtala med dagiskompisarna och svara på alla frågor rakt av, givetvis beroende på ålder.
Till föräldrarna, ett föräldramöte där jag förklarar hur mitt barn fungerar och hur man ska bemöta mitt barn för att det ska fungera så bra som möjligt. Tala om varför reaktionerna blir som de blir.
Berätta hur de kan underlätta genom att svara på sina barns frågor.
Alternativet till ett föräldramöte är ett brev men där förlorar man i kommunikation.

Jag resonerar som så att dagis/skola är mitt barns "andra hem" och den "familjen" behöver veta hur de ska göra.

 

[athena]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

ju tidigare desto bättre.

Nu har vi bara bott här i ett knappt halvår, med andra ord så var sonen ganska "gammal" när han kom till skolan.

Det funkar oerhört mycket bättre än på förra skolan så än så länge ligger vi lågt.

 

[mino]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

På barnens dagis finns ett barn som är utvecklingsstört (han är 5-6 år och pratar inte, har blöjor, går dåligt och har diverse hjälpmedel). Jag tycker att det har hanterats väldigt fint eftersom ingen har gjort någon affär av det. Barnen accepterar denna kille som han är, ingen av dem verkar tycka att det är det minsta konstigt. Personligen tycker jag inte att man behöver förklara ett dugg om någon diagnos förrän det av någon anledning behövs. Signalen tycker jag ska vara att det är helt okej att vara lite "annorlunda", en del människor är det och så ser tillvaron ut. Man ska absolut inte dölja hans särskilda behov men det finns ingen anledning att ta i människor med silkesvantar, de får väl fråga om de eller barnen undrar.

 

[mino]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Men varför spekulerar du i barnets diagnos? Det är ju så himla vanligt nu för tiden att barn har diagnoser av olika slag. Personligen tycker jag att det på många sätt är en fördel bla eftersom det innebär en extra personalresurs som övriga barn också har glädje av.

 

[RIA]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Svarar alla...

Tack för era svar!

Vi har fått ytterligare info från en i personalen att en föräldrer undrade vad xxx (Tims resurs) gjorde där och det får dom ju inte berätta.

Personalen har frågat om vi inte kan ha någon kväll/dag med utbildning/info om autism för dom gillade inte att det bara är 1 person som får komma till HAB och få info. Men HAB har sagt att vill personalen ha mer stöd så ska deras specialpedagog komma dit och informera personalen om autism och få lite råd.

Så vi har valt att gå ut med det. Personalen sa vi kunde sätta upp en lapp på dagis med lite info men den idén gillar jag inte utan vi skickar personligen hem ett brev till dom via facket på dagis. Undrar någon sedan någon något så lämnar vi telenummer så får dom ringa eller om alla vill ha möte och träffas.

Vi vill inte göra någon big deal av det hela utan bara lite snabbt skicka ut info varför resursen är där och då berätta at hon är där för Tim och inte en ny i personalen för alla, varför Tim dricker saft till middagen när inga andra barn får (gissningsvis kommer ju barnen själva reagera på detta, men han dricker inget annat så det är tvunget och även godkänt av rektorn), varför han reagerar som han gör när något barn vill leka med honom, varför han inte pratar och varför han beter sog som han gör i kapprummet när vi ska gå.

Han är hysterisk när vi ska gå eftersom han vill stanna kvar, och det ser ut lite udda ut att han slänger sig och sparkar på golvet och rullar runt-varenda dag. Ibland gör ju alla barn så men detta händer varje gång och kommer fortsätta göra så tills han förstått att det är 5 timmar som gäller. Helt enkelt tills han får nya rutiner och det kommer ta ett bra tag.

Personalen har nog dessutom sagt till övriga barn att inte ta Tims leksaker när han leker med dom efter en incident första dagen på dagis. Å då undrar ju dom varför dom inte får leka med honom, å den frågan kommer ju barnens föräldrar få av sitt barn. Anledningen är att Tim tror att dom ska förstöra för honom och ta hans leksaker, och då blir han ledsen och blir arg för han förstår inte att dom bara vill leka. Vilket hände i måndags. Det resulterade i ett utbrott som varade i flera timmar...

det syntes idag att personalen inte haft ett autistiskt barn där förut (vilket dom också sagt) när alla kollade vad Tim sysslade med när vi kom ut för utelek idag. Tim drog nämligen båda händerna längst brädorna på båda husen för att känna på husen under sin upptäcktsfärd, för att sedan gå rakt in i en buske för att känna enebuskens barr mot sitt ansikte, och sedan springa runt runt runt för att ramla omkull å sen börja om igen och sedan springa därifrån med världens flin...Han ser väldigt udda ut utomhus men han har skoj

En av personalen undrade om vi hade avlösning hemma, så man kan ju gissa att dom tycker det verkar jobbigt med ett autistiskt barn

Ska sätta mig och fila lite på ett infoblad sen.

 

[YorkWann]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Ta upp det på föräldramöte, skulle kännas "konstigt" med en lapp i hallen. Andra har säkert följdfrågor, tex, hur de bäst ska bemöta er/honom vid utbrott i hallen tex.

 

[Cyllene]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag hade helt klart velat berätta för andra föräldrar. Det kanske tom kan vara så att någon har andra barn med diagnoser som kan vara med och stötta och peppa? Och framförallt som de flesta säger så ÄR han inte som alla andra och då kommer folk undra.

Kan ni inte få med er ngn från bup eller en specialpedagog fr skola som kan berätta på ett föräldrarmöte? Både om diagnosen i allmänhet (folk behöver veta) och sen framförallt om Tim? Det tror jag skulle kännas bra för er, för personalen och för de andra föräldrarna!

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag tycker det är jättefint av dig när du säger att du ska fila på ett infoblad . Både mot din son som förhoppningsvis blir bemött med större förståelse fr omgivningen och mot de andra föräldrarna så de också får en chans att förstå er.

Har ett par i min närhet som gör precis motsatsen med sitt barn. Vi vet att en diagnos finns men de vill inte berätta vad eller någonting om vad som sker/gäller angående den. De anser att det är privat och det är sant. Det tråkiga är att ingen förstår ju vad som händer eller hur man ska bemöta detta barn när det beter sig mycket annorlunda i vissa situationer. (händer ofta och mycket tydligt)

Som vän känner man sig helt handfallen i vissa situationer. Ex mamman lämnar rummet en kort stund varpå barnet springer fram och spottar och slår upprepade gånger på min sons kanin som sitter i sin bur. ( barnet är 4 år)Jag hade ingen aning om vad jag kunde eller fick göra eller om barnet ens förstod.

Jag hade blivit så glad om jag äntligen kunde förstå vad som händer och hur jag ska bemöta barnet när vi träffas. Vet heller inte vad jag ska svara mina barn när det frågar varför xxx gör si och så? eller varför xxx inte pratar?

Själv tror jag kunskap är nyckeln till förståelse och med förståelsen kommer ödmjukhet och empati.

Ett av mina barn har Epilepsi och jag valde att berätta redan då vi började misstänka att något var fel. Kändes då som mest naturligt att ta det från början ifall att så skulle vara fallet. Nu var det så och det känns tryggt att alla vet ifall han får ett anfall.( han får inte det typiska ep-anfallen) Förhoppningsvis så ska han lättare kunna förlika sig med det om han växer upp i en värld där han sjukdomm inte är något märkvärdigt.

Mvh Voff

 

[break_a_leg]

Sv: Skulle ni föräldrar vilja veta om diagnosen?

Jag är ju pedagog och har arbetat mycket med funktionshindrade barn/elever. Barnen med diagnoser beter sig ju oftast annorlunda och min erfarenhet är att man får större förståelse för barnet och funktionshindret om man som förälder är öppen med varför barnet är som det är.

Det behöver ju inte vara ni som föräldrar som berättar, be någon insatt person berätta om det känns jobbigt för er. Jag har själv varit "budbärare" ibland då föräldrar velat det.