Jag håller med om att det är smidigare om man är ungefär lika långa, är mannen mycket längre blir det nackspärrsvarning när man ska pussas ![Big Grin :D :D]()
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag håller med om att det är smidigare om man är ungefär lika långa, är mannen mycket längre blir det nackspärrsvarning när man ska pussas![]()
La märke till att många i den där "utseende på din partner"-tråden föredrog långa män, gärna 185-190 cm eller så. Blev då lite nyfiken: Skulle du som kvinna kunna tänka dig att dejta en kortare man, och du som man tänka dig en längre kvinna? Varför eller varför inte?
Jag har inga problem med att killen är kortare än mig, faktiskt. Vilket verkar vara en rätt ovanlig åsikt hon tjejer i allmänhet och tjejer i typ min längd i synnerhet. Jag är 162 cm. Nu går jag allra mest på insidan och det står över utsidan alla gånger, men om jag måste säga någonting om längden på partner så föredrar jag snarare folk som är rätt jämnlånga med mig - det känns mer "ergonomiskt" då. Så om jag måste välja partner med längden som måttstock, väljer jag en helst en som är 150-175 cm - dvs. max dryga decimetern kortare/längre. För egen del tycker jag att en kille på typ 185-190 cm skulle vara betydligt jobbigare ur den aspekten, jag skulle ju ha kronisk nackspärr...
Lite OT men varför utgår du bara från heteronormen?Finns säkert många som vill ha en partner av samma kön som de själva, som har önskemål om partnerns längd.
On topic: Jag vill helst ha en partner som är ca 1 dm längre än mig, det känns lagom. Längre än så tycker jag inte är så attraktivt, och är han mer än någon cm kortare än mig känner jag mig stor och klumpig.
Men det är bara ytan, skulle jag träffa en fantastisk kille skulle jag väl skita i om han var 170 eller 190 också![]()
La märke till att många i den där "utseende på din partner"-tråden föredrog långa män, gärna 185-190 cm eller så. Blev då lite nyfiken: Skulle du som kvinna kunna tänka dig att dejta en kortare man, och du som man tänka dig en längre kvinna? Varför eller varför inte?
Jag har inga problem med att killen är kortare än mig, faktiskt. Vilket verkar vara en rätt ovanlig åsikt hon tjejer i allmänhet och tjejer i typ min längd i synnerhet. Jag är 162 cm. Nu går jag allra mest på insidan och det står över utsidan alla gånger, men om jag måste säga någonting om längden på partner så föredrar jag snarare folk som är rätt jämnlånga med mig - det känns mer "ergonomiskt" då. Så om jag måste välja partner med längden som måttstock, väljer jag en helst en som är 150-175 cm - dvs. max dryga decimetern kortare/längre. För egen del tycker jag att en kille på typ 185-190 cm skulle vara betydligt jobbigare ur den aspekten, jag skulle ju ha kronisk nackspärr...
Enligt passet är min pojkvän 179 och jag tror nästan på allvar att polisen mätt fel för hans känns inte alls 15 cm längre än mig.De flesta män jag kommer i kontakt med är längre än mig, men rent teoretiskt struntar jag i hur lång den andra är.. Det är också lite lustigt, för den man jag träffat en hel del senaste tiden är lika lång som han jag fick kontakt med på Tinder. Den sistnämnda upplevde jag dock som mycket(!) kortare...
De män jag träffat som faktiskt varit ungefär lika långa som mig eller kortare, de har haft komplex pga det eller annat som gjort dem oattraktiva.
Någon annan han före migTänkte inte ens i de banorna, satt och skrev tråden bara sådär i farten. *skäms*![]()
![]()