Jag skrev ett eget fodervärdsavtal, och dessa är PRECIS lika giltiga juridiskt som de färdiga. Men det gäller att man kan formulera dem rätt och kommer ihåg att få med alla saker.
Problemet med egna avtal är ofta alltför "vida" begrepp, som t ex "Fodervärden skall ringa hästägaren om hästen blir svårt skadad". Vad är svårt skadad? FV kanske har en åsikt att sålänge det inte är fara för hästens liv är den inte svårt skadad, medan hästägaren anser att allt som behöver veterinärvård är svårt skadad. Om den dylik formulering skulle gå till tvist är det ett ganska stort tolkningsutrymme. Det är bättre att skriva "FV ska kontakta hästägaren om hästen skadas eller insjuknar såpass att veterinär anlitas". Det är fortfarande en tolkningsfråga NÄR veterinär ska anlitas eller ej, men det råder ingen tvekan om när ägaren ska kontaktas. Nu var det där ett ganska ofarligt exempel men det kan bli lika fel på betydligt viktigare punkter.
Så det är SÄKRAST att använda färdiga kontrakt, men hemskrivna är lika giltiga, ett avtal är ett avtal oavsett. Men beroende på hur det skriva så kan det bli för otydligt och då får man i en tvist problem med att i t ex rätten avgöra vem som gjort rätt eller fel och då lämnas det ofta utan åtgärd.