- Svar: 26
- Visningar: 2 640
Det kanske inte är så många som vill läsa om mig men ifall nån vill veta vad som händer så tänkte jag bara skriva lite om några o lika saker nu.
Och det första är att från nästa vecka så kommer jag börja att gå endel i skolan. Och som ni kanske vet så bor jag ju på ett hvb hem. Och det är en annan som också bor här som jag kommer gå i samma klass som. Fast iallafall i början så kommer jag bara vara i en liten grupp och hon är också i den iallafall den mesta tiden som jag kommer vara där i början så det är väldigt bra tycker jag. För då känner jag ju redan en iallafall.
Men ja jag är ganska så nervös för att börja skolan igen och det känns som ett jätte stort steg. Men i början så kommer det vara en personal med tills att det känns okej och så och jag kommer bara gå tre förmiddagar ibörjan plus idrott en eftermiddag. Så kommer ju inte gå så mycket.
Men jag är bara rädd för hur domandra är och att kanske alla kommer kolla jätte mycket på mig och tycka att jag är ful och äcklig och konstig och sånt. Eller ifall nån börjar fråga massa om mig och varför jag har massa ärr och sånt även fast jag kommer försöka att inte visa dom men ifall nån ser ändå.
Men ja förutom skolan så en annan sak som är ändrat är med terapin. För som jag har skrivit förut så skulle jag börja ha trauma terapi och då skulle jag berätta såmycket som möjligt om dom äckel sakerna som har hänt som är andledningen att jag har ptsd. Men det blev jätte mycket sämre bara att jag visste det och nästan detenda jag kunde tänka var att jag MÅSTE dö för jag inte klarar sån terapi. Men i måndags så var min kontakt person med och berättade lite hur det var för mig och DÅ lyssnade psykologen på henne även fast att hon sa samma saker som jag redan hade försökt förklara flera gånger.
Men ja då tyckte psykologen att det inte var den bästa vägen att jag skulle ha sån trauma terapi justnu iallafall utan att jag ska ha mera med känslo reglering och att jobba med und vikande som jag har och såna saker. Och att vi ska kanske ta pytte pytte små steg till att kunna prata om äckel sakerna för jag KAN inte bara prata om det. Utan att vi kan ha det som en liten del bara att jag ska komma närmare det så KANSKE jag kan prata om det i fram tiden och ha den delen av terapin då.
Men ja förutom det så vet jag inte såmycket vad jag ska skriva om. Utan detmesta är väl somvanligt bara. Eller det har varit sämre ett tag med maten men jag försöker väl iallafall att ändra det åt rätt håll nu. Och efter att det blev ändrat om terapin så är jag iallafall lite mera lugnare och inte att jag har panik helatiden. Så det är inte att jag vill dö exakt hela hela tiden nu utan det är mera som vågor som kommer ibland kan man säga.
Men jag kan ändå bara inte börja tänka förmycket på allt för då blir allt jätte jobbigt och jag bara hatar migsjälv och hur allting är. Och att jag skulle göra vadsomhelst mot att få åka bakåt i tiden till innan allt blev skit. Men det är ju o möjligt och allt som var bra förut kan jag aldrig känna igen men det bara är nåt som jag måste acceptera.
Nu vet jag inte vad jag ska skriva mera justnu. Men om nån har läst hit så bara tänkte jag fråga ifall nån har nåt tips på nån film eller nån serie som går att se gratis. Eller nånting att lyssna på som finns på spotify. Jag skulle iallafall upp skatta tips om sånt jätte mycket om nån vet nåt!
Och det första är att från nästa vecka så kommer jag börja att gå endel i skolan. Och som ni kanske vet så bor jag ju på ett hvb hem. Och det är en annan som också bor här som jag kommer gå i samma klass som. Fast iallafall i början så kommer jag bara vara i en liten grupp och hon är också i den iallafall den mesta tiden som jag kommer vara där i början så det är väldigt bra tycker jag. För då känner jag ju redan en iallafall.
Men ja jag är ganska så nervös för att börja skolan igen och det känns som ett jätte stort steg. Men i början så kommer det vara en personal med tills att det känns okej och så och jag kommer bara gå tre förmiddagar ibörjan plus idrott en eftermiddag. Så kommer ju inte gå så mycket.
Men jag är bara rädd för hur domandra är och att kanske alla kommer kolla jätte mycket på mig och tycka att jag är ful och äcklig och konstig och sånt. Eller ifall nån börjar fråga massa om mig och varför jag har massa ärr och sånt även fast jag kommer försöka att inte visa dom men ifall nån ser ändå.
Men ja förutom skolan så en annan sak som är ändrat är med terapin. För som jag har skrivit förut så skulle jag börja ha trauma terapi och då skulle jag berätta såmycket som möjligt om dom äckel sakerna som har hänt som är andledningen att jag har ptsd. Men det blev jätte mycket sämre bara att jag visste det och nästan detenda jag kunde tänka var att jag MÅSTE dö för jag inte klarar sån terapi. Men i måndags så var min kontakt person med och berättade lite hur det var för mig och DÅ lyssnade psykologen på henne även fast att hon sa samma saker som jag redan hade försökt förklara flera gånger.
Men ja då tyckte psykologen att det inte var den bästa vägen att jag skulle ha sån trauma terapi justnu iallafall utan att jag ska ha mera med känslo reglering och att jobba med und vikande som jag har och såna saker. Och att vi ska kanske ta pytte pytte små steg till att kunna prata om äckel sakerna för jag KAN inte bara prata om det. Utan att vi kan ha det som en liten del bara att jag ska komma närmare det så KANSKE jag kan prata om det i fram tiden och ha den delen av terapin då.
Men ja förutom det så vet jag inte såmycket vad jag ska skriva om. Utan detmesta är väl somvanligt bara. Eller det har varit sämre ett tag med maten men jag försöker väl iallafall att ändra det åt rätt håll nu. Och efter att det blev ändrat om terapin så är jag iallafall lite mera lugnare och inte att jag har panik helatiden. Så det är inte att jag vill dö exakt hela hela tiden nu utan det är mera som vågor som kommer ibland kan man säga.
Men jag kan ändå bara inte börja tänka förmycket på allt för då blir allt jätte jobbigt och jag bara hatar migsjälv och hur allting är. Och att jag skulle göra vadsomhelst mot att få åka bakåt i tiden till innan allt blev skit. Men det är ju o möjligt och allt som var bra förut kan jag aldrig känna igen men det bara är nåt som jag måste acceptera.
Nu vet jag inte vad jag ska skriva mera justnu. Men om nån har läst hit så bara tänkte jag fråga ifall nån har nåt tips på nån film eller nån serie som går att se gratis. Eller nånting att lyssna på som finns på spotify. Jag skulle iallafall upp skatta tips om sånt jätte mycket om nån vet nåt!