Ja, det blir dyrare, men den kostnaden avspeglar endast den faktiska kostnaden - kalhyggesvirke kan endast vara billigt eftersom att miljön, klimatet, och skogsbrukets framtid betalar istället. Priser måste höjas så att de återspeglar priset av miljöförstöringen som kalhyggesbruk innebär, i min mening. Jag tror att en sådan förändring i pris kan, med hjälp av omprioriteringar från statens sida och en bredare förändring i synen på skog (i.e. trädplantage), fungera utan att skogsbruket för den delen går under eller blir olönsamt.
Det är väldigt konstigt för mig att en bransch som ändå lever på långsiktighet har så svårt att ta till sig den forskning som visar att om det forsätter som det gör just nu så kommer inte skogsbruket att existera i någon lönsam form inom bara några decennier, på grund av just klimatkrisen och bristande biologisk mångfald. Extremväder och skadedjur kommer att göra sådan enorm inverkan på tillväxten i trädplantagen och därmed också lönsamheten för skogsbruket, att det inte kommer gå. Redan nu går trädplantager av gran längre söder ut i Europa, och av tall i Nordamerika, under på grund av skadedjur som endast kan spridas till den utsträckning de nu gör på grund av monokulturer och klimatförändringar.
Intressant läsning är EUs skogsbruksrapporter och klimatrapporter. De lägger tydligt fram att vad som behövs är en blandskog med blandad ålder, utan utdikningar för att motstå torka, skogsbrand, och skadedjur. Nya rön visar också att den skog som är absolut bäst på att lagra koldioxid är den äldsta skogen, där ekosystemet är väl fungerande och så opåverkat som möjligt. Träden slutar inte lagra ny koldioxid när de är färdigväxta, utan hela ekosystemet blir en kolsänka. Det borde i min mening avspeglas i skogspolitiken - men redan idag finns det föreningar som jobbar på att bevara och göra äldre skogar/ekosystem lönsamma i någon form.
Jag förstår att det blir en ekonomisk svårighet i själva omställningen till hyggesfritt, eftersom om en lever enbart eller till största delen av sin skog blir det inte samma inkomster som planerat utan mindre summor utspritt över tid, särskilt om en har relativt unga trädplantage. Däremot behöver det inte vara färdigvuxna plantage för att börja omställningen rent biologiskt/praktiskt. Skogen behöver ej heller vara fullskiktad från början. Någonstans måste en ju börja, och om en har en enformig granplantage så får en börja där. Det går (jag gör det själv, just nu, med granplantage som är ca 30 och ca 50 år). Genom att gå över till mångbruk där skogen inte endast tillhandahåller virke utan även andra produkter kan göra omställningen till hyggesfritt mer ekonomiskt hållbart, men vad jag, och många andra, verkligen önskar är att lagstiftningen skall ändras så att den verkligen gynnar de mer klimat- och miljömässiga alternativen. Just nu är det krångligt med bidrag och liknande för t.ex. skogsbetesmark, mat- och foderutvinning, textilutvinning från massaved, friluftsinkomster och så vidare.
Marktyper spelar roll, men alla marktyper kan stötta någon form av träd, utom de riktiga torvmyrarna. Jag har både torrmark och våtmark själv, och jag är rent ut sagt förbannad på de idioter som före mig dikat ut våtmarken för att plantera gran. Granen växer ju inte bra där ändå, och utdikade våtmarker släpper ut mer koldioxid än de tar upp, även med träd växande där. Nu håller jag på att sätta igen dikena och plantera vattenälskande trädslag istället.
Skog är underbart, själavårdande, och en fantastisk resurs som sträcker sig långt bortom virke och pappersmassa. Skogen är våra lungor och våra hjärtan, våra själar och grunden till liv och mångfald i största delen av Sverige. Den skövling vi utsatt våra egna skogar för är lika illa som det amazonas nu går igenom, men vi har fortfarande chansen att göra gott. Jag önskar dig all lycka och kan inte annat än uppmuntra dig till att se bortom de stora skogsbolagens kortsiktiga intressen, och tänka långsiktigt för både din egen ekonomi och vår världs framtid.
