Skaffa en till katt

[vinkelina]

I februari blev vi tvungna att ta bort ena katten akut. Kvar blev min kisse som fyller 15 i år, hon har aldrig varit ensamkatt (överlevt tre andra katter nu) steriliserad honkatt som varit innekatt i 8 år, numera går hon ett varv runt huset när vindarna och månen är i rätt fas. Inspekterar ägorna så att säga

Verkar fungera helt ok för henne att vara ensamkatt, om hon än nattetid verkar lite ensam för försöker väcka upp mig hela tiden.

Problemet är att hon inte alls gillar barn och vi har två små på 3 år och 2 år. Den som dog var mera tolerant med barn och brydde sig inte så mycket om deras lite hårda försök att klappa och gosa (vi uppmanar och försöker visa hur man gör snällt, men de är små barn)

Frågan är, vi funderar fram och tillbaka på om de skulle vara vettigt att skaffa en äldre, kastrerad hankatt som skulle vara lite mer barnvänlig. Eller kan de bli för mycket stress för min gamla katt. Vi skaffade en ungkatt på 6 månader när hon var runt 9 år (den blev tyvärr påkörd 18 månader senare) och det gick väl okej. Hon tolererade honom men var ingen lekdam.

Vi har stort hus på 200m2 och finns bra ställen för henne att gå undan. Men man ser att hon inte riktigt trivs när barnen är nära.

 

[TinyWiny]

Det kan bli hur bra som helst men också katastrof. Det är omöjligt att veta på förhand.
Vad gäller barnvänligheten, tänker du att den nya katten isåfall ska ta fokus från den gamla i barnens ögon eller hur menar du? Så små barn ska aldrig vara ensamma med djur överhuvudtaget hur barnvänliga de än är så jag hade i första hand sett till att din gamla katt varken känner behov av eller behöver vara i närheten av barnen iallafall tills barnen är stora nog att förstå att de ska låta katten vara ifred. Kanske kan grindar som katten lätt slinker igenom på strategiska ställen hjälpa och att katten inte har matskål och annat där barnen vanligtvis är. Att djur inte finns till för människans höga nöjes skull behöver man lära sig som liten, det är inget som kommer med automatik och jag ser hellre att djuren inte är helt barnvänliga och att barnen lär sig respektera dem än att barnen lär sig att de kan göra hur som helst med djuren.

 

[vinkelina]

Det kan bli hur bra som helst men också katastrof. Det är omöjligt att veta på förhand.
Vad gäller barnvänligheten, tänker du att den nya katten isåfall ska ta fokus från den gamla i barnens ögon eller hur menar du? Så små barn ska aldrig vara ensamma med djur överhuvudtaget hur barnvänliga de än är så jag hade i första hand sett till att din gamla katt varken känner behov av eller behöver vara i närheten av barnen iallafall tills barnen är stora nog att förstå att de ska låta katten vara ifred. Kanske kan grindar som katten lätt slinker igenom på strategiska ställen hjälpa och att katten inte har matskål och annat där barnen vanligtvis är. Att djur inte finns till för människans höga nöjes skull behöver man lära sig som liten, det är inget som kommer med automatik och jag ser hellre att djuren inte är helt barnvänliga och att barnen lär sig respektera dem än att barnen lär sig att de kan göra hur som helst med djuren.

Hon kan krypa undan på flertal ställen i bostaden och gå i från, finns barngrindar, höga bänkar, och text bastun eller hallen. Mat och vatten finns uppe på en bänk

Söker en katt som barnen i alla fall skulle kunna klappa och gosa med, gärna från en barnfamilj men som måste omplaceras. Den gamla hade inget emot att tex barnen låg brevid och myste med den. Hon som är kvar för nu tyvärr en massa oönskad kel och de får inte ens klappa henne. Märks på barnen att de saknar en katt att mysa med (vi har även en kanin, men den är inte heller barnvänlig och åt den får de bara ge morot eller gnagpinnar, alltså inte röra eller mata)

 

[TinyWiny]

Hon kan krypa undan på flertal ställen i bostaden och gå i från, finns barngrindar, höga bänkar, och text bastun eller hallen. Mat och vatten finns uppe på en bänk

Söker en katt som barnen i alla fall skulle kunna klappa och gosa med, gärna från en barnfamilj men som måste omplaceras. Den gamla hade inget emot att tex barnen låg brevid och myste med den. Hon som är kvar för nu tyvärr en massa oönskad kel och de får inte ens klappa henne. Märks på barnen att de saknar en katt att mysa med (vi har även en kanin, men den är inte heller barnvänlig och åt den får de bara ge morot eller gnagpinnar, alltså inte röra eller mata)

Men måste barnen klappa? Mina barn är uppvuxna med en mamma som "råkar" ta hand om hemlösingar nu och då. För dem har det aldrig varit självklart att få klappa och de katter de har kunnat klappa har de också varit enormt försiktiga, respektfulla och hänsynsfulla mot. De skygga katterna som inte var intresserade av deras sällskap lärde de sig utav att djur inte finns till för människans skull utan de har sitt alldeles egna värde ändå. Det ser jag som en väldigt värdefull kunskap.

Hur en ny katt skulle fungera med den gamla katten vet ju ingen. Det kan bli jättebra eller totalt kaos. Jag hade inte utsatt en såpass gammal katt för det. Inte när det är så uppenbart att hon trivs ensam.

 

[Raderad medlem 120709]

Låt den gamla katten få vara ensamkatt om hon trivs med det, totalt onödigt att utsätta henne för stressen med en ny katt i hemmet när hon ändå är till åren. Tråkigt för barnen att inte ha en gosig katt kanske, men så är djur inte heller till för deras nöje. Det lär snarare vara nyttigt för dem att lära sig att många djur inte uppskattar att man pillar på dem i tid och otid.

 

[mackan]

@vinkelina jag tycker de som svarat gett väldigt kloka reflektioner!
Jag ser lite att du blandar två saker - dvs din nuvarande katts bästa, och ny katt pga barnen. Jag tycker de två blir separata .

Det kan vara jättejobbigt och stressande för en gammal katt att en ny katt kommer in i hushållet .
Dina barn är små, så jag ser inte en legitim motivering där att en ny katt behövs för deras skull alls. Jag tycker ffa att @TinyWiny har illustrerat det väldigt sunt och jag instämmer med allt !

 

[Crossline]

Jag hade låtit damen vara ifred, från både barn och ny katt.

 

[athena_arabians]

Jag hade låtit damen vara ifred, från både barn och ny katt.

Instämmer helt och hållet här @vinkelina

Jag växte upp med en katt som INTE gick att gosa med. Hon var inte elak men hade hög integritet. En katt är ingen leksak för barn och det är bara bra att de lär sig att djur har också rätt att välja hur och om de vill bli berörda.

Min senaste katt blev överlycklig när hennes "syster" gick bort och mådde mycket bättre som ensamkatt. Jag hade inte provat med en ny katt eftersom den befintliga inte verkar ha problem att vara ensam.

 

[Crossline]

Instämmer helt och hållet här @vinkelina

Jag växte upp med en katt som INTE gick att gosa med. Hon var inte elak men hade hög integritet. En katt är ingen leksak för barn och det är bara bra att de lär sig att djur har också rätt att välja hur och om de vill bli berörda.

Min senaste katt blev överlycklig när hennes "syster" gick bort och mådde mycket bättre som ensamkatt. Jag hade inte provat med en ny katt eftersom den befintliga inte verkar ha problem att vara ensam.

Jag växte också upp med sådan katt. Hon lärde mig den hårda vägen, jag slutade snart att försöka att gosa med henne och fick beundra henne på avstånd istället. Inte fick jag en annan, gosigare katt, inte.