Vi var inne på foderhäst, en till barnen och mig, som ett första steg när hästeriet skulle återupptas. Jag har haft flera egna hästar innan jag började plugga.Medryttarhäst är verkligen en god idé men jag har inte lyckats hitta någon faktiskt. Och foderhäst vet jag inte om jag är så sugen på heller. Dels verkar utbudet inte vara så bra här där jag bor och sen har jag sett myyyycket strul med foderhästar var gäller ansvarsbiten, kommunikationen mellan ägare och fodervärd, när skador uppkommer etc. Jag har haft sån jättetur tidigare med foderhästar och medryttarhästar som haft vettiga och kloka ägare. Många av dem har jag ju känt på ett eller annat sätt genom att ha varit i "hästsvängen" där jag bodde då en längre tid, på nuvarande orten har jag inte samma kontakter.
För fyra år sedan var det alltså dags igen, men ingen lämplig foderhäst fanns att tillgå, däremot "sprang vi på" en ponny som råkade vara till salu.
En vecka senare var han vår.
Jag resonerade då fram och tillbaka.
Slutligen landade vi i att vi hittat en trevlig ponny som vi kunde köpa. I övrigt är kostnaderna samma som för en foderponny, som vi skall klicka med, samt dess ägare. Om nu detta impulsköp är galet, så får vi väl sälja hästen. Inte mer med det.
Jag konstaterade som du, att jag inte längre hade några personliga kontakter, och jag ville inte hamna i någon otrevlig sits med missförstånd eller ansvarsfrågor med barnen emellan.
Jag skulle därför även för mig själv, av den anledningen, vara tveksam till att lämna ut min egen ponny foder. Det är dyra "leksaker" och i takt med pengavärde blir ofta relationer lite mer spända.
Absolut inte alltid så, men jag skulle vilja känna hästens ägare, alternativt ryttare som vill hyra, väl innan jag gick in i ett sådant ansvar.
Så handen på hjärtat, jag sökte inte jätteaktivt en ponny på foder.
Senast ändrad: