Skadad av att föda.

[Fnyfniken]

Sv: Skadad av att föda.

Hyfsat normalstor bebis tycker jag det låter som, åt det magra hållet med tanke på längden.

Barnläkaren ordinerade tillskott, sa att han var mager och troligen svultit i moderlivet...

Har du läst sigges blogginlägg som jag länkade ovan? Jag menar, det beror på vad för vetenskap man beaktar när man säger att man stödjer det på vetenskap. Intressant läsning, jag rekommenderar...

 

[Inte_Ung]

Sv: Skadad av att föda.

Jag vill veta vad de som säger att naturligt är bäst stödjer det på. Sin intuition eller på vetenskap?

Jag anser inte att det är bra att gå över tiden på det viset.
Kanske skulle en igångsättning varit bäst.
Och då så hade det ju blivit vaginalt och "halvnaturligt".
Eller så hade det varit bäst med kejsarsnitt.

Snitt är bra när det behövs.
Den stora frågan är när behövs det?

 

[Inte_Ung]

Sv: Skadad av att föda.

3000 till 52 lång,

Jag föddes 2490g lätt och 52cm lång.

Mina 2 första barn vägde 2740g resp 2570g till 46cm.
Båda fullgångna.

 

[Fnyfniken]

Sv: Skadad av att föda.

Jag föddes 2490g lätt och 52cm lång.

Mina 2 första barn vägde 2740g resp 2570g till 46cm.
Båda fullgångna.

Jovisst. Nu var det inte jag som hittade på att han var mager, utan barnläkaren. Själv visste jag inte hur bäbisar skulle se ut, och jag såg honom inte särskilt mycket utan kläder heller då jag var för sängbunden för att ta hand om och sköta honom. Jag var bara euforisk att jag hade klarat förlossningen och att barnet var friskt. Barnläkaren berättade för mig hur det troligen gått till. Se ovan. Han brås på både mig och sin var och har långa armar och ben, breda axlar osv. Vartenda revben syntes på ryggen, magen var urholkad under revbenen, och låren var som en normal babys arm.

 

[Freddie]

Sv: Skadad av att föda.

Jag tyckte att det som skrevs om att föda upprätt, tex stående, var intressant. Numera hör man ju alltid att den klassiska "gynställningen" gör förlossningen längre och besvärligare och MVC slår ett slag för att kvinnan ska vara just upprätt för att lättare föda fram barnet. Det är första gången jag läser någonting negativt om att stå och föda och tycker att det är konstigt att tex barnmorskan som höll i vår föräldrautbildning aldrig sa ett ont ord om den ställningen. Oh nej, föda upprätt lät tom som det enda rätta.

Själv blev jag igångsatt och födde ett stort barn (trots att han var tre veckor tidig) i den klassiska gynställning och fick inga bristningar alls. Jag tackar mina barnmorskor för det, de var lyhörda och respekterade mitt val att föda utan bedövning. Vänner till mig har fött mindre barn, ståendes och ändå spruckit mycket och flera av dem kände att de inte fick nog stöd av stressade barnmorskor.

Jag tycker att det är bra att Aftonbladet uppmärksammar ett problem som det annars talas ganska tyst om.

 

[No1]

Sv: Skadad av att föda.

Du skriver att de "respekterade" ditt val att föda utan bedövning, betyder det att vården helst ser att man använder sig av smärtlindring vid förlossning?

Min andra fråga är till samtliga: finns det något negativt med att INTE använda smärtlindring vid en förlossning??

 

[Freddie]

Sv: Skadad av att föda.

Av de vänner jag har som är föräldrar så har flera stycken känt sig tvingade att använda lustgas eller ta epiduralbedövning. Just det var det enda jag tagit upp i min journal från MVC, att jag inte ville ha frågan om jag ville ha bedövning, utan i sådana fall fråga själv. Min syster var mycket besviken över att de barnmorskor som närvarade under hennes förlossning (som också var en igångsättning) upprepade gånger frågat om "hon inte ville ha lustgas ändå". Hon kände att barnmorskorna ville framhålla att de var experterna och hon var patienten och tog därför till slut både epidural och lustgas, trots att det inte var det hon ville från början.

 

[Sissa]

Sv: Skadad av att föda.

Min andra fråga är till samtliga: finns det något negativt med att INTE använda smärtlindring vid en förlossning??

Nej. Undrar vad det skulle vara i så fall. Jag har fött fyra barn vaginalt, utan någon smärlindring alls. Dessutom var de två sista stora, över fem kilo båda två. Jag behövde sys fyra stygn vid första förslossnningen, inget vid de andra tre. Jag är ingen jättekvinna, mina barn är normalstora idag, och hade inga problem av att vara stora som nyfödda. Jag var också helt frisk under graviditerna, ingen diabetes eller så.

Jag är ingen superkvinna heller. Har förmodligen en stor integritet, vill känna in signalerna i min kropp och sköta smärtlindring själv genom total fokus på värkarna och genom andning. Det var toppen att vara helt med, inte vimsig eller avtrubbad, direkt efter förlossningarna. Dessutom vara helt rörlig omedelbart efter.

 

[Inte_Ung]

Sv: Skadad av att föda.

Du skriver att de "respekterade" ditt val att föda utan bedövning, betyder det att vården helst ser att man använder sig av smärtlindring vid förlossning?

Ja det är ganska så pigga på att både droga ner en och bedöva bort en.
Man är väl lugnast och snällast så?
Ärligt så tror jag att de försöker vara omtänksamma, men att det går till överdrift i vissa fall.

Min andra fråga är till samtliga: finns det något negativt med att INTE använda smärtlindring vid en förlossning??

Det finns de kvinnor som flippar totalt av smärtan.
Och det fungerar inte, man måste vara kontaktbar och kunna kontrollera sig själv.
Och en utflippad kvinna är svår att smärtstilla då hon inte går att få att vara stilla länge nog.
Jag tror att man i värsta fall söver med mask i sådana lägen.

Men en kvinna som är klar och tydlig i sina önskemål, den brukar de bara följa och serva med vad den önskar sig och behöver.
Jag använde lustgasen vid alla mina 3 förlossningar.
Den fungerade mycket bra för mig.
Och vid första förlossningan så fick jag även petidin ganska så tidigt i öppningsskedet, då själva öppnandet liksom kinkade.
Och lokalbedövning i underlivets mjukdelar.

 

[No1]

Sv: Skadad av att föda.

Smärta ska ju vara en annan form av njutning

 

[Sissa]

Sv: Skadad av att föda.

Man kan känna en nästan orgasmliknande njutning mitt under de värsta förlossningssmärtorna. Apropå tabubelagt.

 

[tinna]

Sv: Skadad av att föda.

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

 

[Inte_Ung]

Sv: Skadad av att föda.

Om man förstår vad som händer och är med på noterna, så är det fullständigt hanterbart.
Det är ju som det skall vara och inget att vara rädd för.
Smärtan från skador skall ju varna för fara.
Och är därför något som man skall vara rädd för.
Och det ÄR olika.

 

[oz_joj]

Sv: Skadad av att föda.

Det GÖR ont att föda barn och de allra flesta får lite sprickor här och där (tex småsprickor i slemhinnan i vagina, läker på ett kick men det svider som sjuttsingen när man kissar de första dagarna).

Är det bara jag som inte fick ont av att kissa efter förlossningen? Jag kände ingen smärta eller svid alls. De sydde 4 små stygn för jag sprack pyttelite "på insidan". Enligt bm kunde jag klarat mig utan stygn men då skulle det nog ha svidit när jag kissade så det kanske var tack vare detta då.

Hade f ö en väldigt bra förlossning med lustgas. Födde i gynställning.

 

[Fnyfniken]

Sv: Skadad av att föda.

Är det bara jag som inte fick ont av att kissa efter förlossningen?

Vet ej, för jag hade kateter i 2 dygn. Vad fort man lär sig av med att gå på toa. När de hade tagit bort katetern gick jag inte på toa förrän för sent, och kissade ner hela golvet . Har inte haft nämvärda inkontinensproblem sedan heller, förutom när jag var förkyld (e. 10 veckor) och nös oupphörligen. Tillslut kan man inte hålla emot.

 

[Lupin]

Sv: Skadad av att föda.

Det kan ju vara anledningen i så fall. Jag fick två stygn precis lite innanför, men sprack även lite i slemhinnan inuti och det kunde de inte sy, så det var därför det svedde när jag kissade. Men det läkte rätt fort. Värre var det med den stukade svanskotan! Det dröjde bra länge innan den var helt läkt igen. Några månader.

Jag hade inte kraft att stå på knä ända in i slutet så jag fick lägga mig ner i gynställning eller halvsittliggande. Jag bestämde själv hela tiden hur jag ville sitta/stå/ligga. Jag hade skrivit i mitt (korta) förlossningsbrev att jag var livrädd för ryggmärgsbedövningen, att jag inte ville någon skulle sticka mig i ryggraden om det inte verkligen var nödvändigt. Nu blev det nödvändigt för jag kunde inte hantera smärtan, min förlossning gick så fort och startade så häftigt och kom igång så kraftigt att jag öppnade mig från 2-5 cm på 30 minuter och sen vidare till 10 på ett par timmar till. Krystvärkar i mindre än en timme. Mina värkar kom så snabbt och var så kraftiga och täta (var 30:e sekund) att lustgasen inte hjälpte mer än var tredje värk ungefär och då fungerade den jättebra. Men däremellan var det urdjävligt rent ut sagt. "Alla" (inkl min BM) hade ju sagt så många gånger att det skulle ta tid etc att jag inte var inställd mentalt på en sån snabb förlossning! Så när de till slut erbjöd mig ryggbedövningen tackade jag ja, fast enligt min sambo hade jag väst åt läkaren som satte bedövningen att han fick banne mig bara en chans *haha*. Men det gick bra, fick inga men av ryggmärgsbedövningen, fick nog lagom mycket bedövning också för jag hade full kontroll över min kropp hela tiden. Kunde både hålla tillbaka när det behövdes och krysta kontrollerat när det var dags. Kombinerade med lustgas och det fungerade jättebra, även om det blev lite konstiga effekter av gasen ibland hehe. Däremot så kände jag till att ryggbedövningen inte skulle ge nån smärtlindring under utdrivningen, så det kom inte som någon överraskning. Och det gjorde såklart ont, men inte värre än själva värkarna innan.

(Och det allra värsta jag sa till min älskade sambo under förlossningen var när jag bad om ursäkt för att jag ville be honom sluta dricka kaffe för hans andedräkt luktade för hemskt av kaffet just då fniss.)

 

[Lupin]

Sv: Skadad av att föda.

Jag hade också kateter, tre dygn. Jag klarade inte av att kissa själv efter förlossningen, höll på att svimma när jag skulle försöka. Jag förlorade helt plötsligt väldigt mycket blod efteråt (upptäcktes när jag nästan förlorade medvetandet vid kiss-försöket) och det blev lite akut ett tag...fick aldrig någon förklaring till varför jag började blöda/blödde och varför jag blödde så mycket (drygt 1½ liter). Gick från 130-nåt i Hb till 89....

 

[Fnyfniken]

Sv: Skadad av att föda.

Jag fick bara kateter för att de skulle kunna lappa ihop mig på operation. Det tog ett tag, och det var väl bäst att jag inte reste mig sen (låg 3 dagar). Jag förlorade inget blod just, utan det var mera att de ville laga.

Jag fick ju också eda, och andra gången då den väl tog, så måste jag säga att det tog bort en hel del av smärtan vid utdrivningen också. Det måste det ha gjort. Nu har inte jag fött barn utan, så jag vet inte, men det kanske var paniken också som gjorde att jag inte kände jättemycket smärta. Tvärtom kunde jag inte känna vad som hände, utan bara att det kändes som att jag skulle sprängas, med hematom och allt. Det kanske hade känts bättre om jag inte varit så bedövad. Jag var rädd och tryckte inte alls på så mycket som de ville att jag skulle göra. Kunde endast utföra något vettigt med benen i gynställning eftersom jag skakade så och spände mig jättemycket. Det kändes som att jag skulle ramla av britsen om jag inte höll emot. Jättekonstigt.

Fny

 

[Lupin]

Sv: Skadad av att föda.

När man är rädd fungerar man ju inte normalt, säkert därför du fick förändrad verklighetsuppfattning (det där med att ramla av britsen!) + smärtan.

Jag fick bara en omgång EDA och det är jag glad för, skulle inte vilja bli helt bedövad. Tror iofs inte att de hade hunnit fylla på i och med att allt gick så snabbt.

Fick du någon bra smärtlindring när de sydde? Eller var du fortfarande helt bedövad av EDAn? Jag ville ha bedövning men fick ingen. De två stygnen var mycket, mycket, mycket värre än hela förlossningen för mig! Smärtan och överkänsligheten i underlivet kombinerat med att de hela tiden lovade mig smärtlindring men inte gav någon utan bara fortsatte med sitt kändes som ett fruktansvärt övergrepp. Jag känner ibland att jag borde prata med någon om min förlossnings-upplevelse, men samtidigt vet jag inte vad det skulle spela för roll. Det som har hänt har hänt.

 

[Fnyfniken]

Sv: Skadad av att föda.

Ja, det som har hänt har hänt. Det är ju över, gudskelov. Jag hade lite dåliga erfarenheter på BB också, men jag struntar i det nu. Det är förbi men jag vet till nästa gång.

När de sydde mig la de full blockad i edan, sen fick jag adrenalin och fentanyl och lall-pratade med narkosläkaren. Var helt suddig, men säkert också för att förlossningen var över och allt hade gått bra (läs sonen mådde bra). Jag ska tillägga att BM som jag hade just under förlossningen var den bästa man kan tänka sig. De innan vet jag väl inte riktigt...

Det var rädslan som gjorde mycket av förlossningsupplevelsen, men även att jag var så trött. Jag höll ju på i 27 timmar, och hade sovit halvdant innan det. Jag var urtrött. Sen satt edan fel första gången och de skruvade upp droppet på max. Antagligen samma effekt som din förlossning med värkar var 30:e sekund som man inte hinner hantera.

Fny