Alexandra_W
Trådstartare
Sv: Shit! Hälta efter equiatrikerbesök? Låångt
Här har det hänt grejer medan jag var och tävlade. För japps - jag beslöt mig för att starta, mer om det i separat inlägg.
Vision är utdömd och triangelmärkt ja. För 'kroniska hälta fråns hasleden VB', dvs hasledsdefekten och den kroniska ledinflammation den gav. han blev utdömd när upprepade behandlingar samt operation, spolning av leden etc inte fungerade. Min PLAN för hans T-märkta liv var REN promenadhäst i skogen.
Han blev t-märkt maj 04, gick då inte ren på böjprov och visade rörelsestörning VB. Kunde inte galoppera höger galopp. Han vilade i princip hela sommaren (jag skrittade ut kanske fem ggr på honom). Sen började jag rida honom enligt plan, på grund av att equiatrikern påpekade att han INTE får bra av att INTE jobba, red efter det typ tre ggr i veckan, ut i skogen i skritt och trav. Han kollades regelbundet av equiatriker.
In december 2004 kontrollböjdes han, för jag vill hålla KOLL på honom. Han gav mig den mest oväntade och den bästa julklapp jag kunde få. HAn gick UA på böjprov. Jag tackade min lyckliga stjärna för att han TROTSAT veterinärens prognoser, och vet var lika glad som jag. Fortsatte rida på samma sätt, la in någon galopp någonstans när mina nerver höll men det var sällsynt. Equiatrikern var flera ggr 'på mig' om att SLUTA vara så förbaskat orolig, och att det inte var fara att galoppera uppsuttet. Jag vågade mig försiktigt på det, red fortfarande bara ut.
I mars 2004 utbrast equiatrikern att hoN ALDRIG (dvs ens INNAN defekten upptäcktes) hade sett honom så fin i musklerna. Höger galopp dök upp i registret igen, först i hagen och sen under ryttare.
Sen på vårkanten så började jag våga mig på liiite ridning på böjt spår, korta, korta och kravlösa pass. Sen kändes han off i början på maj, jag fick panik och ringde vet. Böjdes UA igen men var lite muskulärt ansträng bakknäna BB samt en muskellåsning vid bogen. Fick behandling mot det och reds vidare på ungefär samam sätt men ökade försiiiktigt på att rida på bana. Plötsligt var hlöger galopp lika bra som vänster (fan ALDRIG hänt förr). Jag försökte hitta saker att åka på med honom, typ tömkörningskurs för rookies och så men det vars vårt att hitta ngt. Men ville hans kulle få komma ut och ha lite kul med, det ÄR egentligen inte ens häst som är riktigt nöjd med att vara promenadhäst. Men klubben har klubbtävlingar där det finns nivå från det mest låga man kan tänka sig. Så jag anmälde till en blåbärsdressyr, klass RM I och RM2, dvs långt under LC. I juni startade han, gick RM1 (den är utan galopp) på 58,18% och jag var supernöjd. Tack vare ihållande regn blev banan TUNG, varvid jag raskt strök honom från andra klassen (som det är galopp i) eftersom tungt underlag frestar hasen, och visst kunde jag genom att rida ihop ordentligt fått det att se helt bekymmerslöst ut, men jag såg ingen anledning att han skulle behöva göra det. Så jag strök mig och åkte hem.
Sen började jag snegla på blåbärshoppningen, jag är gammal hoppidiot, hästen ÄLSKAR att hoppa men är i prncip INTE hoppad - alls. Men, med enda intentionen att ha kul annmälde jag till 40 cm CR och 40 cm tävlingsklass. Nollade CR:en och hade ett pet i tävlingsklassen (jag gick in på för låg höjd, lite föör försiktig).
Sen kom det stora DILEMMAT...hästen hade kul som en tokig på hoppningen och sken som solen, dvs han ville gärna hoppa mer. Men hoppning, det är ju fasiken att utmana Murphy på duell.. Och i teorin inte alls bra för hasen. Jag ägnade lång tid åt att grubbla, fundera, prata hål i öronen på vnner och bekanta och de som känner hästen. Och tog beslutet att 'låt honom hoppa'. Jag VET att det kan vara det mest KORKADE beslut jag nånsin fattat och att jag kan få ångra det tills jag dör. Men jag gick på 'hellre låta honom ha KUL och få lite kortare tid'. Så då fick han börja hoppträna, i unghästgrupp, bytte efter några gånger till en ponnygrupp för att få ännu lägre hinderhöjder. Tränaren är väl medveten om T-märkningen och anledningen till den, och de tas en hel massa hänsyn till den.
Så, vi har kört med en väl avvägd mix av träning och vila, och jag är VÄLDIGT kinkig med den där herrn, det är ledtillskott och liniment och massage och BoT och fan och hans moster. Han har känts bättre än nånsin faktiskt, och kompisen som inte sett honom sen operationen (dvs strax innan utdömning) utbrast spontant att 'Wow, vad fin han blivit, sådär musklad har jag aldrig sett honom förr!'.
Så, vi har tutat på (och jodå, jag har halvt magsår ständigt för om det ska bli för mycket) och startade dressyr igen förra helgen, samma klasser, knappt 62% i RM! och RM2 kan vi tala tyst om då han blev skrämd halvvägs in i programmet.
Och idag startade vi då hoppningen (eget inlägg om det sen). Och det är dags för ett kontrollböjprov igen nu, skulle redan gjorts om hemmavet inte gått och fått diskbråck och inte kan böja några hästar som sagt.
Men det är en chanstagning, och det är en balansgång. Och det är en ständig koll och avgörande från dag till dag. Samtidigt, han har aldrig känts bättre, och han har nog aldrig haft roligare!
Naturligtvis vet klubben, domaren, klubbkompisarna, tränaren, träningskompisarna och alla andra ATT han är T-märkt och VARFÖR. Jag SKULLE kunnat ljuga, han är skimmel så T-märkningen syns knappt, men jag har spelat med öppna kort hela vägen.
Och han FÅR tävla. Han har ett dumsnällt F-bolag som tillåter tävling upp till lokal nivå även efter T-märkning, och på klubbtävling avgör klubben om T-märkta ekipage får starta, TR förbjuder det från lokal och uppåt men på klubb låter han klubben avgöra. Och klubben har gett mig dispens för att tävla (jag bad om dispens att rida utanför tävlan först men de tyckte att han fick tävla inom tävlan om han ville)
Och jag kan LOVA att han har ett extra öga på sig just pga T-märkningen, och det är en liten klubb så alla vet. Idag bad jag överdomaren ocg framridningsfunktioner hålla ett extra öga på om hans såg minsta oren ut, samt de träningskompisar som var där. Samtliga ansåg han såg prima ut och han kändes prima, så.
Louelle skrev:Du har en häst som är utdömd!
I mina ögon är det inte försvarbart att på en utdömd häst varken träna inför eller tävla i hoppning eller någon annan gren.
Hästen är ju förhoppningsvis utdömd efter grundlig utredning och det innebär ju att den inte bedöms kunna klara ett sådant arbete. Du har accepterat det i och med att du skickade in pappren och kvitterade ut försäkringspengarna.
Att då sen komma och undra över varför hästen är oren, halt eller annat tycker jag är konstigt.
En utdömd häst ska ju inte göra annat än att i bästa fall fungera som promenadhäst. Absolut inte tävla!
Här har det hänt grejer medan jag var och tävlade. För japps - jag beslöt mig för att starta, mer om det i separat inlägg.
Vision är utdömd och triangelmärkt ja. För 'kroniska hälta fråns hasleden VB', dvs hasledsdefekten och den kroniska ledinflammation den gav. han blev utdömd när upprepade behandlingar samt operation, spolning av leden etc inte fungerade. Min PLAN för hans T-märkta liv var REN promenadhäst i skogen.
Han blev t-märkt maj 04, gick då inte ren på böjprov och visade rörelsestörning VB. Kunde inte galoppera höger galopp. Han vilade i princip hela sommaren (jag skrittade ut kanske fem ggr på honom). Sen började jag rida honom enligt plan, på grund av att equiatrikern påpekade att han INTE får bra av att INTE jobba, red efter det typ tre ggr i veckan, ut i skogen i skritt och trav. Han kollades regelbundet av equiatriker.
In december 2004 kontrollböjdes han, för jag vill hålla KOLL på honom. Han gav mig den mest oväntade och den bästa julklapp jag kunde få. HAn gick UA på böjprov. Jag tackade min lyckliga stjärna för att han TROTSAT veterinärens prognoser, och vet var lika glad som jag. Fortsatte rida på samma sätt, la in någon galopp någonstans när mina nerver höll men det var sällsynt. Equiatrikern var flera ggr 'på mig' om att SLUTA vara så förbaskat orolig, och att det inte var fara att galoppera uppsuttet. Jag vågade mig försiktigt på det, red fortfarande bara ut.
I mars 2004 utbrast equiatrikern att hoN ALDRIG (dvs ens INNAN defekten upptäcktes) hade sett honom så fin i musklerna. Höger galopp dök upp i registret igen, först i hagen och sen under ryttare.
Sen på vårkanten så började jag våga mig på liiite ridning på böjt spår, korta, korta och kravlösa pass. Sen kändes han off i början på maj, jag fick panik och ringde vet. Böjdes UA igen men var lite muskulärt ansträng bakknäna BB samt en muskellåsning vid bogen. Fick behandling mot det och reds vidare på ungefär samam sätt men ökade försiiiktigt på att rida på bana. Plötsligt var hlöger galopp lika bra som vänster (fan ALDRIG hänt förr). Jag försökte hitta saker att åka på med honom, typ tömkörningskurs för rookies och så men det vars vårt att hitta ngt. Men ville hans kulle få komma ut och ha lite kul med, det ÄR egentligen inte ens häst som är riktigt nöjd med att vara promenadhäst. Men klubben har klubbtävlingar där det finns nivå från det mest låga man kan tänka sig. Så jag anmälde till en blåbärsdressyr, klass RM I och RM2, dvs långt under LC. I juni startade han, gick RM1 (den är utan galopp) på 58,18% och jag var supernöjd. Tack vare ihållande regn blev banan TUNG, varvid jag raskt strök honom från andra klassen (som det är galopp i) eftersom tungt underlag frestar hasen, och visst kunde jag genom att rida ihop ordentligt fått det att se helt bekymmerslöst ut, men jag såg ingen anledning att han skulle behöva göra det. Så jag strök mig och åkte hem.
Sen började jag snegla på blåbärshoppningen, jag är gammal hoppidiot, hästen ÄLSKAR att hoppa men är i prncip INTE hoppad - alls. Men, med enda intentionen att ha kul annmälde jag till 40 cm CR och 40 cm tävlingsklass. Nollade CR:en och hade ett pet i tävlingsklassen (jag gick in på för låg höjd, lite föör försiktig).
Sen kom det stora DILEMMAT...hästen hade kul som en tokig på hoppningen och sken som solen, dvs han ville gärna hoppa mer. Men hoppning, det är ju fasiken att utmana Murphy på duell.. Och i teorin inte alls bra för hasen. Jag ägnade lång tid åt att grubbla, fundera, prata hål i öronen på vnner och bekanta och de som känner hästen. Och tog beslutet att 'låt honom hoppa'. Jag VET att det kan vara det mest KORKADE beslut jag nånsin fattat och att jag kan få ångra det tills jag dör. Men jag gick på 'hellre låta honom ha KUL och få lite kortare tid'. Så då fick han börja hoppträna, i unghästgrupp, bytte efter några gånger till en ponnygrupp för att få ännu lägre hinderhöjder. Tränaren är väl medveten om T-märkningen och anledningen till den, och de tas en hel massa hänsyn till den.
Så, vi har kört med en väl avvägd mix av träning och vila, och jag är VÄLDIGT kinkig med den där herrn, det är ledtillskott och liniment och massage och BoT och fan och hans moster. Han har känts bättre än nånsin faktiskt, och kompisen som inte sett honom sen operationen (dvs strax innan utdömning) utbrast spontant att 'Wow, vad fin han blivit, sådär musklad har jag aldrig sett honom förr!'.
Så, vi har tutat på (och jodå, jag har halvt magsår ständigt för om det ska bli för mycket) och startade dressyr igen förra helgen, samma klasser, knappt 62% i RM! och RM2 kan vi tala tyst om då han blev skrämd halvvägs in i programmet.
Och idag startade vi då hoppningen (eget inlägg om det sen). Och det är dags för ett kontrollböjprov igen nu, skulle redan gjorts om hemmavet inte gått och fått diskbråck och inte kan böja några hästar som sagt.
Men det är en chanstagning, och det är en balansgång. Och det är en ständig koll och avgörande från dag till dag. Samtidigt, han har aldrig känts bättre, och han har nog aldrig haft roligare!
Naturligtvis vet klubben, domaren, klubbkompisarna, tränaren, träningskompisarna och alla andra ATT han är T-märkt och VARFÖR. Jag SKULLE kunnat ljuga, han är skimmel så T-märkningen syns knappt, men jag har spelat med öppna kort hela vägen.
Och han FÅR tävla. Han har ett dumsnällt F-bolag som tillåter tävling upp till lokal nivå även efter T-märkning, och på klubbtävling avgör klubben om T-märkta ekipage får starta, TR förbjuder det från lokal och uppåt men på klubb låter han klubben avgöra. Och klubben har gett mig dispens för att tävla (jag bad om dispens att rida utanför tävlan först men de tyckte att han fick tävla inom tävlan om han ville)
Och jag kan LOVA att han har ett extra öga på sig just pga T-märkningen, och det är en liten klubb så alla vet. Idag bad jag överdomaren ocg framridningsfunktioner hålla ett extra öga på om hans såg minsta oren ut, samt de träningskompisar som var där. Samtliga ansåg han såg prima ut och han kändes prima, så.