Elize
Trådstartare
Ja, som rubriken, sexlivet som förälder, hur blev/är det för er? Jo det är en väldigt väldigt personlig fråga, men hoppas ngn vill svara iaf....
För detta är nämligen ngt jag funderar MKT på. Väntar nu mitt första barn. Kan inte påstå att det blivit slut på sexet bara för jag blev gravid, som nygravid var det ingen skillnad, sen har det blivit mindre oh mindre ju mer magen växt.
Vet inte, men tror inte det beror på specifikt sambon eller mej..... Det har bara blivit mindre helt enkelt.... Sen vissa dagar inbillar jag mej att han numer ser på mej som en flod-häst,,,,,, men det tror jag eg inte heller när jag tänker efter lite, för han är stolt som en tupp, klappar mkt på magen, pussas oh kramas oh gosas i massor varje dag.
Men sen då..... Ja jag vet det måste vara olika för alla par, men ändå.
Bara för att man blir förälder så innebär väll inte det att sex blir ngt man "måste" ha en gng i månaden ungefär.....? Det kan väll fortf vara helt sporadiskt, busigt, tufft, underbart....? Att man lixom hittar varandra igen efter allt man gått igenom med graviditet, förlossning, vakande nätter osv. Lixom hittar tillbaka till det där att det finns ett VI, kärleken mellan oss, sexighet..... Förstår ni vad jag menar/är ute efter?
Jo självklart förstår jag att det kan ta tid att läka efter förlossningen, ta tid innan man vågar, ta tid innan man hittar orken och lusten, det är inte det jag menar. Utan det jag menar är lite senare, kaaaaanske lilla knytet sover mer på nätterna, man är läkt, har hittat rutinerna i sitt nya liv,DÅ borde det väll inte vara omöjligt för mej oh sambon att mysa oh umgås intimt igen, som "förr".....?
Alltså, detta är lite av en rädsla facktist..... Sambon oh jag har endast varit ihop i två år (snart) och sexlivet har fr dag ett varit totalt fantastiskt!!
Kom fr ett taskigt förhållande med obefintligt sexliv och nu när jag äntligen hittat mej själv, hittat "min sexighet" och självförtroende är jag livrädd att det ska försvinna när vi blir mamma och pappa oxå, ist för att enbart vara han och jag.
Hoppas ngn orkar läsa, och vill dela erfarenheter/tankar/tips med mej och att detta inlägg inte var helt omöjligt att läsa och förstå..... Lite svårt att få ur mej och förklara vad som trycker mej oh hur mina tankar går, men jag tackar på förhand till er som orkar läsa
För detta är nämligen ngt jag funderar MKT på. Väntar nu mitt första barn. Kan inte påstå att det blivit slut på sexet bara för jag blev gravid, som nygravid var det ingen skillnad, sen har det blivit mindre oh mindre ju mer magen växt.
Vet inte, men tror inte det beror på specifikt sambon eller mej..... Det har bara blivit mindre helt enkelt.... Sen vissa dagar inbillar jag mej att han numer ser på mej som en flod-häst,,,,,, men det tror jag eg inte heller när jag tänker efter lite, för han är stolt som en tupp, klappar mkt på magen, pussas oh kramas oh gosas i massor varje dag.
Men sen då..... Ja jag vet det måste vara olika för alla par, men ändå.
Bara för att man blir förälder så innebär väll inte det att sex blir ngt man "måste" ha en gng i månaden ungefär.....? Det kan väll fortf vara helt sporadiskt, busigt, tufft, underbart....? Att man lixom hittar varandra igen efter allt man gått igenom med graviditet, förlossning, vakande nätter osv. Lixom hittar tillbaka till det där att det finns ett VI, kärleken mellan oss, sexighet..... Förstår ni vad jag menar/är ute efter?
Jo självklart förstår jag att det kan ta tid att läka efter förlossningen, ta tid innan man vågar, ta tid innan man hittar orken och lusten, det är inte det jag menar. Utan det jag menar är lite senare, kaaaaanske lilla knytet sover mer på nätterna, man är läkt, har hittat rutinerna i sitt nya liv,DÅ borde det väll inte vara omöjligt för mej oh sambon att mysa oh umgås intimt igen, som "förr".....?
Alltså, detta är lite av en rädsla facktist..... Sambon oh jag har endast varit ihop i två år (snart) och sexlivet har fr dag ett varit totalt fantastiskt!!
Kom fr ett taskigt förhållande med obefintligt sexliv och nu när jag äntligen hittat mej själv, hittat "min sexighet" och självförtroende är jag livrädd att det ska försvinna när vi blir mamma och pappa oxå, ist för att enbart vara han och jag.
Hoppas ngn orkar läsa, och vill dela erfarenheter/tankar/tips med mej och att detta inlägg inte var helt omöjligt att läsa och förstå..... Lite svårt att få ur mej och förklara vad som trycker mej oh hur mina tankar går, men jag tackar på förhand till er som orkar läsa