Ser min katt spöken eller?

[dee79]

Jag har två kissar, båda rännstensungar som jag tagit hand om, så de kom till mig relativt ohanterade och den ena aningen skeptiskt till allt vad människor heter. Den andra skuttade obekymrat ur buren och tog det mesta med ro, var hyggligt kaxig och framåt. Men inte längre. Nu 3 år gamla så är den fega rätt normal, men törs inte gå ut ur lägenheten många steg. Är trots allt nyfiken och försöker ge sig på nya saker. Den som var kaxig blir bara fegare och fegare. Hon är hur go som helst och kramas och pussas och vill vara med på saker jag gör, men allt som rör sig eller låter är farligt. Tycker inte om telefonen, dörrklockan, micron m.m och beter sig till och från som hon ser spöken överallt.

hon törs inte gå in i köket, ut på balkongen, in på toa etc. och går "låggång" genom lägenheten MYCKET långsamt. Svansen hänger mellan benen, bakbenen är djupt böjda under henne och huvet pendlar från sida till sida och morrhåren darrar.

en stund senare kan hon bete sig hyggligt normalt, sitta och äta i köket, dricka vatten i handfatet eller titta ut från balkongen.

Vad som också är konstigt är att hon nästintill aldrig kommer med bus i blicken och svansen i en krok. Den hänger alltsom oftast. Men hon busar gärna om man leker med henne, hon är blank i pälsen och i bra hull.

Någon som vet varför hon beter sig så skumt? Har aldrig träffat en katt som betett sig så förr (haft katt i 20 år).

Tacksam för alla ideer!

 

[dee79]

Sv: Ser min katt spöken eller?

ingen?

 

[Heulwen]

Sv: Ser min katt spöken eller?

Låter mycket underligt.
Någonting måste tydligen störa henne ibland.
Spöken?
Ja kanske..
Hur reagerar den fega katten när den "kaxige" gör såhär?

 

[dee79]

Sv: Ser min katt spöken eller?

Hon som var feg från början är nu rätt trygg i sig själv och reagerar inte alls på att polarn beter sig skumt. Oftast är det vid förflyttningar mellan rum som hon är knepig. Man undrar ju

 

[Heulwen]

Sv: Ser min katt spöken eller?

Har hon fått något som fallit ner någon gång på sig?
Det finns en veterinär i sthlm som inriktar sig på katter med beteendeproblem om du vill tror jag att jag kan fixa hennes mailadress eller telefonnummer?

 

[dee79]

Sv: Ser min katt spöken eller?

Inte vad jag vet, men det har ju ofta legat saker där de i nte ska vara när man kommer hem om dagarna (som alltid när man har katt). Om du kan hitta en mail eller telefonnummer så skulle det vara toppen

 

[Heulwen]

Sv: Ser min katt spöken eller?

Orkar du skicka mig ett PM om det så att jag inte glömmer bort det så kan jag nog fixa det under helgen.

 

[dee79]

Sv: Ser min katt spöken eller?

Ser att det gått många år sen jag skrev den här tråden. Jag har en rätt bra teori om vad som faktiskt hände.

Dessa spöken som katten såg, kom och gick i omgångar. På juldagen 2007 var m in katt akut dålig (och hade sen många månader tillbaka haft perioder då hon gick undan och gömde sig och helst ville vara ifred, svår att hitta). Jag fick komma in akut då de trodde hon fått i sig något olämpligt eftersom hon knappt kunde röra sig och hon satt och tryckte hela bakänden av kroppen mot golvet, så ryggen såg nästan S-formad ut i profil.

Inget med urinvägarna/urinblåsan och inget med tarmarna. En röntgen visade att min knappt 5-åriga kisse led av spondylos - sammanväxning av kotorna i ländryggen. Dessa var dessutom betydligt mycket mer ihoptryckta och korta än de vanliga ryggkotorna. Jag var helt övertygad om att jag skulle mista henne där och då (för plåtarna såg gräsliga ut).

Behandling med metacam och hon blev bra . I alla fall under några år var hon helt normal, om än lite stelare i sina rörelser, men busade värre än värst och mådde toppen.

Sen såg hon spöken igen och tidigt 2011 blev hon dålig och behandlades igen. Svarade fort på metacamen, men sen tvärvände det. Hon gick ner i vikt, slutade tvätta sig och låg bara gömd bakom soffan. Åkte in med henne, fullt medveten om att det nog var sista resan och då var hon praktiskt taget förlamad i ena bakbenet (gick jättesnabbt på ett par dagar). Så min älskade kisse fick sluta sina dagar där och då i min famn.

Jag undrar om inte förändringarna som skedde i ryggen i olika skeden kan ha tryckt på nerver/nervbanor och framkallat det som jag upplevde som hennes spöken. Eftersom inflammationerna kom och gick så kan det förklara att även beteendet kom och gick. Tror ni att det kan vara ett rimligt antagande?

Man vill ju så gärna veta och förstå allt som hänt, men något facit har jag ju inte än idag.

R.I.P. älskade misse. Du är saknad.