Schäferfunderingar

[alice]

Allt eftersom tiden går börjar längtan efter en ny vän ta fart. Nu är det drygt tre år sedan jag blev tvungen att lämna bort min schäferpojke pga separation från min förra sambo. I början var det bara skönt att inte behöva springa ut på promenad det första man gjorde på morgonen och det sista på kvällen.
Efter ett tag började abstinensen komma. Började "bearbeta" min nuvarande sambo. Skrev ut bilder på söta schäfervalpar och satte på kylskåpet mm Han var benhård! Vi ska INTE ha hund och allra minst en schäfer! Jag la ner.
Nu har det gått två år sen min "kampanj". För två veckor sen var jag och min sambo ute i skogen tillsammans med mina föräldrars vovve. Då plöstligt säger min sambo; "Det skulle vara lite mysigt att ha en hund att ta med sig så här" Jag tittade på honom och såg ut så här; Sen la han till: "En hund som lyder". Det kan man inte anklaga mina föräldrars hund att göra....hon kommer på inkallning under premissen; "jag ska bara lukta klart här först".
Efter den promenaden har han smått börjat prata om att det skulle vara mysigt med en kompis på fyra ben. Han har till och med börjat fundera på en schäfer. Men han hävdar fortfarande att det inte fungerar praktist nu när vi jobbar båda två. Mamma (!) har iaf sagt att pappa (!) kan vara hundvakt åt vår vovve. "Han är ju ändå hemma med vår hund". Kan berätta att pappa inte riktigt håller med henne.....

Så, nu har jag lite smått börjat surfa runt på schäferuppfödares hemsidor. Inte seröst letande efter valp utan mer för att titta "vad som erbjuds". Jag slås av att det mer och mer börjar dyka upp schäfrar med MKT vinklade haser. Minns att det fanns en "varnings-artikel" i Hundsport när jag hade min förra schäfer om dessa vinklade haser, ffa i amerika. Nu verkar det som att vi i sverige mer och mer börjar avla på individer med mycket vinklade haser. Det tycker jag är otroligt tråkigt, för att inte tala om estetiskt fult! Den schäfer vi letar efter skall vara rektangulär och inte triangelformad som många verkar vara. Går det att hitta schäfrar idag, som är rektangelformade, hos uppfödare som inte bara säljer valpar som polis och tjänstehundar? Det är inte det att vi inte kommer att arbeta med hunden, men vi kommer inte att "bo" på brukshundsklubben 7 dagar i veckan. Det kommer nog att bli mer "normalt" aktivitetande.....fast å andra sidan...då kanske vi ska hålla oss till våra mjukishundar som idag bor i sängen...

Ni som har schäfer idag; Hur ställer ni er till dessa vinklade haser? Har ni köpte en "ren" bruksindivid eller hur resonerade ni vid ert hundköp? Hur mycket ren träning (inte den som sker dagligen vid promendader) ger ni er schäfer/brukshund i veckan?

//Alice

 

[Bebben]

Sv: Schäferfunderingar

Vi har inga Schäfrar kvar längre, sen den sista dog för 2 år sedan.

Min pappa var väktare med hund, instruktör samt ansvarig för hundförarna på sitt väktarbolag. Vi hade alltid rena brukshundar, både i Malle och Schäfer.

Förutom det vanliga enkla som fås på promenader tränades dom varje helg, plus minst 2-3 vardagar. Mallen behövde det som allra minst, annars åt han upp vår inredning (Ett kök gick åt när vi låg i influensa allihopa).

Övervinklade haser har vi aldrig haft på någon. Jag personligen gillar inte den trenden, för det är en brukshund, ingen utställningshund som bara ska se fin ut.

 

[Milosari]

Sv: Schäferfunderingar

alla schäfrar är inte arbetsnarkomaner. min är av brukstyp (fast ej reg) och har nästan för raka haser. men lat som tusan! rör sig inte mer än nödvändigt och kräver inte mycket mental stimulans. nu är det i underkant, helt klart, men det är inte så att schäfer = arbetsnarkoman. ett par tre dagars träning i veckan + långa promenader räcker för de flesta. så här ser min schäfer ut. (ta bort http://)

 

[Jadzia]

Sv: Schäferfunderingar

Jag ä på G att införskaffa en Schäfer och det blir en hund avlad för bruks. Jag vill ha en tävlings- och arbetshund som kan gå hur långt som helst. Den hunden kommer också att kräva arbete, men inte 24/7. Även en brukshund ska ha en fungerande av- och-på-knapp. Jag räknar med några timmars träning fem-sex dagar i veckan då hunden blivit vuxen.

Om man inte verkligen vill jobba med sin hund utan mest köra aktivering för husbehov så anser jag att man ska skaffa en annan ras. Man gör rasen en otjänst om man köper sig någon sorts sällskapsvariant.

 

[Jadzia]

Sv: Schäferfunderingar

Det kan bero på att det inte är mycket bevänt med de flesta Schäfrar idag.

 

[alice]

Sv: Schäferfunderingar

Å hå! Så du ska "konvertera"?!?!

//Alice

 

[Jadzia]

Sv: Schäferfunderingar

Japp. Jag tänker göra det enkelt för mig. Orkar inte leta efter de få bra rottisar som finns och har heller ingen ork att lägga ned den extra tid på träning som de behöver.

 

[alice]

Sv: Schäferfunderingar

Trevligt val!

Ang träning....inte vill vi ha en hund som enbart ska ligga på sofflocket för att träna lite inkallning och fot under promenader. Men vi har nog inte heller tid att träna ordentligt 5 dagar i veckan. När hunden är vuxen är en önskan att den ska följa med mig på ridtur någon gång i veckan, samt träning iaf två gånger i veckan plus mer aktiviteter på helgerna.
Det fungerade riktigt bra på min förra schäfer som var lite av arbetsnarkoman. Vi tränade ordentligt ett par tre timmar på brukshundsklubben tisdagar och torsdagar. Totalt 6 timmar/vecka. I början räckte det nästan med att bara vara på klubben. Hunden sov iaf som klubbad när vi kom hem. På söndagar åt vi frukost i skogen och tillbringade större delen av dagen (vid skapligt väder) där med diverse aktiviteter. Övriga dagar var det långa skogspromenader med mycket bus tillsammans med mina föräldrars hund. Det höll honom "på mattan". Så det är väl något liknande som "basverksamhet" som vi "planerar" för nästa hund.....om det blir någon. Sen skiftar det ju lite i veckorna. Har man mycket tid över, ja, då blir det ju mycket mer träning. Det beror ju lite på.....annars har ju Toys R Us väldigt fina "gosse-schäfrar".

//Alice

 

[simpan]

Sv: Schäferfunderingar

Jag har en schäfer som kommer från en kennel som föder upp polis och tjänstehundar. Hon är rektangulär i sin kropp och har inte dessa vinklade hasar. Kenneln sade uttryckligen att var jag ute efter en utställningshund så hade jag kommit helt fel...

Trots att båda föräldrarna till min hund är polishundar samt att många kullsyskon och övriga helsyskon arbetar som tjänstehundar och är framgångsrika skyddshundar så är hon väldigt trevlig, absolut ingen arbetsnarkoman!! Får hon "ligga på soffan" en vecka eller två och bara nöja sig med kortare promenader så är hon likadan som annars. Blir inte galen och tuggar sönder hus och hem

Jag tränar aldrig på brukshundsklubben, lägger nåt spår 2-3 ggr i halvåret. I övrigt har hon andra uppgifter hemma, vaktar mkt bra tex. Skulle jag lägga tid på hennes träning och börja "hänga" på brukshundsklubben tror jag att hon hade kunnat bli mycket duktig.

Det är en mkt lydig hund, något som slipas på varje dag under vardagshanteringen och ridturer, jag går nästan aldrig ut enbart för att träna med hunden utan det bakas in i vardagen.
Hon följer med när jag rider, blir väl en- två timmars tur varje dag (har tre hästar så jag rider ju minst en i skogen varje dag), hon går då lös= kräver en jäkla disciplin. Jag måste ju kunna lita på att hon ALLTID kommer när jag ropar, inte springer fram till folk, inte springer fram till andra hundar, inte sticker efter rådjur, att hon går fot vid sidan av hästen utan problem vid tillsägelse o dyl. Detta är livsviktigt och tullas inte på, det är stenhård disciplin som tränas även om det inte har uppkommit någon situation där det krävs!! Hon drillas i stanna, sitt, ligg alla dessa i alla möjliga lägen (skritt, trav, galopp, före eller efter hästen, när det kommer folk/andra hundar- det ska ALLTID fungera) Höger, vänster, bakom, fot, framför är sådant som hon kan utan att tveka och som tillämpas ofta, under en ridtur hinner man med mycket träning av både häst och hund.
I övrigt är hon alltid med, i stallet, ute på gården, till och från hagarna, vid matning o dyl, samma gäller där, hon lyssnar på minsta vink från matte.

Hon är nog vad en Brukshundsmänniska skulle kalla en riktig sällskapshund. Det jag älskar med henne är att hon inte kräver timmar av träningsarbete och hjärnaktivering varje dag, bara hon inte behöver ligga ensam hemma hela dagen så är hon nöjd. Däremot så får hon ju en hel del att arbeta med utan att jag är på Klubben, allt som händer här hemma bygger ju på extrem lydnasdträning men det gissar jag att du också kommer att tillämpa- vardagslydnad (kanske lite tillspetsad i mitt fall )

Jag var mycket noga med att berätta för kenneln vad jag skulle ha min hund till, hur mycket den skulle arbeta varje dag och vilken typ av arbete hon skulle utföra. De kunde då välja ut en lämplig hund till mig. Hittar du en seriös kennel bör de kunna läsa av valparna så pass bra att de kan rekommendera dig rätt valp! Finns ingen lämplig valp i kullen bör de vara uppriktiga och meddela detta och be dig invänta nästa kull istället. Detta är ingen omöjlighet, är kenneln seriös så gör de så.

Tror att du gör bäst i att kontakta en kennel som föder upp just polis och tjänstehundar eftersom deras hundar ofta har bra psyke, har de fått en valp som inte uppfyller kraven som tjänstehund kan den vara mkt bra till vanlig "vardagsträning".

Vill du veta var jag hittade min hund är du välkommen att PM:a.

Lycka till!! Du har valt världens underbaraste ras!

 

[alice]

Sv: Schäferfunderingar

Precis en sådan kennel ringde vi (jag och min förra sambo) när vi letade efter min förra schäfer. De sa också direkt; "söker du utställningshund har du kommit fel". När jag berättade vad för hund vi sökte fick vi "nobben" direkt. DÅ sökte vi en hund att kunna träna med (ffa spår och lydnad) och kanske ställa upp på någon tävling. Vi var inte de valpköpare de ville ha. Därefter vände vi oss till en privatperson vars namn vi fick från en kennel vi pratade med. Denne privatperson hade tagit fram en kull baserat på enbart stamtavlan/mentalitet (självklart spelade korrekt exteriör in också) på moder och fader. De ville ha fram en bra kull för just polis/tjänstehundar/brukshundar. De hade inte några problem att sälja en valp till oss. De var jättegulliga och ställde upp i vått och torrt för oss valpköpare. Underbara människor! Tyvärr tror jag inte att de tar fler kullar. De skulle å andra sidan kanske kunna rekommendera en bra och seriös kennel.

//Alice