Samma inom hoppningen...

[Stopek]

Sv: Samma inom hoppningen...

Detta inlägg är inte riktat till någon speciell utan är mera tankar jag fått när jag läst inläggen. Om det nu är så att man anser att en häst bara har ett visst antal kilometrar i benen, varför måste alla dessa kilometrar tas ut i tidig ålder? Varför inte spara på dem och pytsa ut dem i lagom portion fördelat på flera år? För då är det väl inget som säger att man inte kan satsa och komma någon vart? Man har ju bara omfördelat kilometrarna?!

Sedan förstår jag inte riktigt en sak i ditt inlägg Stopek. Varför skulle det vara förödande för en häst att gå lång och långsam träning om det senare visar sig att hästen inte är lämpad för distans på högre nivå? Då har ju hästen en ovärderlig grund att stå på oavsett i vilken gren den senare eventuellt tävlas i. Eller?

En klok person sa till mig att hon vill ha en pigg pensionär. Och det vill jag också och jag vill ändå rida 160 km. Jag vill att min häst ska få en bra ålderdom efter sitt tävlande, annars tycker inte jag att jag lyckats. Och det tycker jag att vi är skyldiga att ge våra trotjänare som år efter år jobbat tillsammans med oss. Det är distans för mig.

Jag anser att distans - då menar jag längre distanser 80 km och upp - sliter oerhört på hästar oavsett hastighet. Jag tror inte att många hästar har fysiken helt enkelt till dessa maratonlopp. Har själv gett mig på att löpa halvmara och inser hur tufft det är. Att löpa en mil kan vi alla, men när längden ökar så är det tufft. Att jämföra med hästar att löpa 4-5 mil kan de flesta.

Vissa hästar bör inte gå mer än 4-5 mil helt enkelt. Att ändå envisas, ge lite mer tid, osv. leder bara fram till ett förkortat liv för hästen.

Detta är min helt privata och ovetenskapliga teori. Jag har lagt ner träningen på några hästar vid 50 km när jag inte sett järnstyrkan i hästen. Fast kanske är jag bara en mes.

Lång och långsam träning tror jag absolut på för alla hästar oavsett gren. Det behövs mer av det även för dressyr och hopphästar. Bara rakt fram i god balans på olika underlag och långsamt. Det är långa distanser jag inte tror på för alla hästar.

Den häst som skall prestera 120-160 km tror jag bör göra det i spannet 8-14 år. Sedan tror jag på pensionering från längre distanser. Sedan finns det givetvis några undantag av gamla järnhästar. Jag tror att de allra flesta distanshästar som går på 160 nivå får gå för länge och därmed slutar för sent. Fast jag kanske har helt fel, för någon statistik finns det väl inte.

Åldern 8-14 år för hästen är att jämföra med 25-35 år för människor, tiden vi är elitmaratonlöpare. Visst kan även äldre människor göra milslopp. Det är flera pensionärer här i mina trakter som gör det och lever ett långt och sunt liv därför, då de håller igång en träning på lite lägre nivå. Likaså hoppas jag att den pensionerade elitdistanshästen får hålla igång och gå korta distanser.
Hälsning Maja

 

[Myy]

Sv: Samma inom hoppningen...

En klok person sa till mig att hon vill ha en pigg pensionär. Och det vill jag också och jag vill ändå rida 160 km. Jag vill att min häst ska få en bra ålderdom efter sitt tävlande, annars tycker inte jag att jag lyckats. Och det tycker jag att vi är skyldiga att ge våra trotjänare som år efter år jobbat tillsammans med oss. Det är distans för mig.

Det är hästägande för mig. Att ta väl hand om min kompis så att vi får en bra tid tillsammans. Oavsett om jag ha tänkt tävla på elitnivå eller "bara" vara hobbyryttare, oavsett inriktning.

Men, kanske, bara kanske, är det det som skiljer mig (oss) från de jag (vi) ser på TV. Kanske......

 

[Sophia_]

Sv: Samma inom hoppningen...

En klok person sa till mig att hon vill ha en pigg pensionär. Och det vill jag också och jag vill ändå rida 160 km. Jag vill att min häst ska få en bra ålderdom efter sitt tävlande, annars tycker inte jag att jag lyckats. Och det tycker jag att vi är skyldiga att ge våra trotjänare som år efter år jobbat tillsammans med oss. Det är distans för mig.

Det tror jag alla vill. Eller? Kanske är det som Myy skriver det som skiljer oss hobbyryttare med en två tre hästar från de vi ser på TV. Eller shejkarna som tillhör världseliten i distans...?
Min satsning i sporten är, och jag hoppas att jag aldrig kommer komma dit hän att den blir, på bekostnad av hästens välmående. Jag har t ex en dam hemma som började sitt liv på travbanan, tävlade upp till LA dressyr i många år för att sedan med mig ta sig ut på distansbanorna. Hon är idag 23 år och rids fortfarande aktivt. Jag vill att min 8-åriga arab ska ha det likadant som gammal.

Tror inte det är många som satsar i sporten och ser det som smällar man får ta om man måste avverka några skadade, utslitna hästar på vägen. Inte i Sverige iaf.

 

[Shaggy]

Sv: Samma inom hoppningen...

En hypotetisk fråga eftersom denna häst inte finns på riktigt.
Jag (någon) skaffar ett ungt sto med bra stam för att i framtiden avla på henne. Innan hästen går in i avelsboxen vill jag meritera henne på distansbanorna. För att ha chans att få några föl på henne vill jag ju givetvis börja avla ganska tidigt säg 10-11 års ålder vilket medför 4-5 tävlingsäsonger (5 års borträknad).
Hästen tränas för hållbarhet och går 1-2 CR under 5 års säsongen. Hon visar sig ha förutsättningar för detta med distans och jag beslutar mig för att jag gärna tar några placeringar med henne. Eftersom jag vill ha henne meriterad vill jag ju också plocka upp henne i klasserna. Jag tar snabbt upp henne på lite längre distanser men utan någon egentlig fart till att börja med. Ponera att jag lyckas hålla henne fräsch och ställer in henne i avelsboxen vid planerad tid. Hon kanske har lite småskavanker eftersom distans sliter men inget hon mår dåligt av. Jag har då tagit ut mycket ur hästen på kort tid och hon skulle inte hålla för så många fler säsonger.
Skulle detta anses felaktigt hur skulle resonemanget om denna häst gå. När jag läser här inne verkar det som om det skulle bli snack om att hon inte höll utan fick gå till avel istället bara för hon blivit vettlöst riden, men hon har ju hållit för exakt det som var planerat och får en bra pension.
Nu är detta knappast aktuellt för mig eftersom jag är nybörjare på distans och själv inte ridit mer än 50 km jag är bara nyfiken.

 

[Litenvit]

Sv: Samma inom hoppningen...

Skitsnack får man alltid räkna med.
Vare sig det går bra eller dåligt.

Jag anser att huvudsaken är att man har en plan för det man gör, att man har skaffat sig kunskaper, inte går efter första bästa nyck eller "inne-teori" som råkar vara poppis just nu och att man sedan genomför det man tänkt, givetvis med de anpassningar som kan tänkas krävas utmed vägen.

Har man ett "jag gör så här därför att" i bakhuvudet så kan man dels utvärdera (det går inte att utvärdera planlös träning/ridning) och ändra om så behövs. Man behöver dessutom inte ta åt sig om man hör skitsnack, för du vet ju varför du tränar och rider som du gör.

Alla behöver inte tycka och tänka som jag och jag respekterar folk som gör annorlunda - så länge de har en tanke bakom, en plan baserad på något med substans.

 

[Sophia_]

Sv: Samma inom hoppningen...

Min satsning i sporten är, och jag hoppas att jag aldrig kommer komma dit hän att den blir, på bekostnad av hästens välmående.

Ska nog rätta mig själv här innan någon hinner missuppfatta mig.

Min satsning i sporten är inte, och jag hoppas att jag aldrig kommer komma dithän att den blir, på hästens bekostnad.

 

[Stopek]

Sv: Samma inom hoppningen...

Tror inte det är många som satsar i sporten och ser det som smällar man får ta om man måste avverka några skadade, utslitna hästar på vägen. Inte i Sverige iaf.

Men risken är stor för många att det blir smällar som de får ta ändå, fastän man inte vill det. Det verkar snarare vara regel än undantag inom distansen att folk har sin första häst att begå sina misstag på. Även de som vill mest väl av alla. Det kan leda till stor sorg och frustration och att man lägger av med sporten, bara för att man satsade på en häst som inte hade förutsättningarna. Därför är det viktigt att man vågar inse och inte säger "att alla hästar kan gå distans, bara man rider långsamt".

Hälsning Maja

 

[Shaggy]

Sv: Samma inom hoppningen...

Jag hoppas du inte tar det som om jag syftade bara på dig utan det är väldigt symptomatiskt här. Ibland verkar det som om det enda som räknas är att man ska tävla sin häst högt upp i åldrarna och så många km som möjligt men det jag undrar är varför ska antalet km/häst vara det enda som räknas? På ett bra sto anser jag att det kan vara helt feltänkt (OBS kan vara inte måste vara) då hon kanske har mycket att tillföra aveln.

 

[Litenvit]

Sv: Samma inom hoppningen...

Nej, nej. Jag tog inte åt mig, jag bara hakade på resonemanget och spann vidare.

 

[skojskrot]

Sv: Samma inom hoppningen...

Jag är inne på ditt tänk...I min mening mycket klokt resonerat.

 

[Weeazel]

Sv: Samma inom hoppningen...

Tänkte bara säga att det där med gymnasterna inte bara gäller asien. Utan hela världen, kolla på VM eller EM eller OS eller något, så ska du se att den vanligaste åldern på gymnasterna är 15-17 år efter 18-19 har de flesta blivit pensionär. Förr i tiden var det ännu värre, dock införde man en minimiålder på 15 år för att man ska få va med å täva som senior.
Dock finns det tjejer som är runt 11 år och äldre som med lätthet skulle kunna kvala in till OS, VM osv. om de bara inte hade blivit stoppade av åldern. Många av dessa faller bort och får för mycket skadeproblem innan de hinner uppleva sina stora mästerskap...

 

[Weeazel]

Sv: Samma inom hoppningen...

Skulle tippa på att det skulle försämmra ditt rykte lite på vissa håll å att d skulle bli en del skitsnack, men säkert vet jag inte...

Förstår din tankegång faktiskt. Och den måste inte va elt fel.

Jag menar, låt oss säga att du har köpt detta sto för att använda det inom just distansaveln. Men du anser, att du först och främst vill se om hon har något att tillföra distansaveln och tränar henne på "rätt sätt" tillräckligt länge för att kunna rida någon 5-milare utan av att hon tar någon skada av det. Känner du att det inte var något distansämne du hade komit över, kan du ju alltid sälja henne vidare, var det dock ett distansämne. Kan du lite snabbare än man normalt sett borde, ta upp henne i klasserna, inte för att ha en häst som ska kunna tävla på hög nivå upp i 20-årsåldern, utan för att pensioneras innan hon har hunnit bli utsliten.
Så att hon sen vid runt 10 års åldern ska kunna pensioneras och användas inom aveln utan att hon lider av sin relativt kort distanskarriär.
Då vet du att hon antagligen har bra anlag för distans. Dessutom så borde väl avkomorna bli mer attraktiva då modern har visat framfötterna inom distansen tidigare, eller??

Så länge inte hästen lider av det och ändå inte ska användas till något annat än aveln för resten av hennes liv, måste inte detta vara något dåligt. Även fast det på något sätt känns fel i magen på iaf. mig. Men säger inte att det är en dålig tanke. Snarare ett bra sätt att få fram talangulla unghästar som passar inom sporten, ist. för att man avlar på något för att få fram distanshästar, som sen inte alls passar till det.

Aja, så går tankarna i min arma skalle iaf.

 

[Weeazel]

Sv: Samma inom hoppningen...

Skulle väl isf. säga att 10-16 är en mer passande ålder, kanske 9-15, eller?
Tycker 8 år låter lite väl lite för en häst som går 120-160...

Men jag vet inte, sitter bara å läser på en massa då jag är mycket intresserad av distans, har ju aldrig tävlat själv och så.