Saker att tänka på kring hingstar

[Görel]

Fast nej?
Tidigare har jag skrivit att det är svårt för alla att få möjlighet att lära sig hantera hingstar genom att jobba i stora stall, eller genom att regelbundet hantera någon annans hingst.
Och jag skrev att det inte räcker med att hantera en hingst någon enstaka gång för att få erfarenhet nog att kunna äga en hingst.
Jag tycker det är viktigt att om man väljer att köpa hingst (utan att ha egen erfarenhet) tar hjälp av en/fler personer med erfarenhet, eftersom en hingst kan bli farlig om den inte uppfostras rätt.

Du svarar att det är skötare i många fall som uppfostrar hingstar och inte alltid ägaren själv. Tex Paul Schockemöhle.

Vilket jag svarar igen att alla inte har möjlighet att jobba hos Paul Schockemöhle eller i annat stort stall för att få erfarenhet att hantera hingstar innan dem själva köper en hingst.

Du skrev att man måste äga en hingst och inte bara hantera andras för att lära sig uppfostra en hingst. Jag svarade att det inte är alla hingstar som uppfostras av sin ägare, och tog en man som äger väldigt många hingstar som exempel på en ägare som inte uppfostrar alla själv.

 

[Mia_R]

Fast nej?
Tidigare har jag skrivit att det är svårt för alla att få möjlighet att lära sig hantera hingstar genom att jobba i stora stall, eller genom att regelbundet hantera någon annans hingst.
Och jag skrev att det inte räcker med att hantera en hingst någon enstaka gång för att få erfarenhet nog att kunna äga en hingst.
Jag tycker det är viktigt att om man väljer att köpa hingst (utan att ha egen erfarenhet) tar hjälp av en/fler personer med erfarenhet, eftersom en hingst kan bli farlig om den inte uppfostras rätt.

Du svarar att det är skötare i många fall som uppfostrar hingstar och inte alltid ägaren själv. Tex Paul Schockemöhle.

Vilket jag svarar igen att alla inte har möjlighet att jobba hos Paul Schockemöhle eller i annat stort stall för att få erfarenhet att hantera hingstar innan dem själva köper en hingst.

Men vad är det du inte ser i @Görels inlägg?

Men jag har hanterat flera avelshingstar av olika raser under 35 år, har definitivt inte behövt äga en hingst själv för att lära mig hantera en.

Hur många "behöver" egentligen en egen hingst, till vad?

 

[Dopy]

Du skrev att man måste äga en hingst och inte bara hantera andras för att lära sig uppfostra en hingst. Jag svarade att det inte är alla hingstar som uppfostras av sin ägare, och tog en man som äger väldigt många hingstar som exempel på en ägare som inte uppfostrar alla själv.

Jag skrev "Att leda en hingst någon gång ibland är inte samma sak som att uppfostra och äga en själv."
Att leda en hingst någon gång ibland betyder inte att du har erfarenhet att äga och uppfostra en hingst på egen hand.
Jag har ALDRIG sagt att någon som jobbat i ett stall med hingstar som skötare eller liknande har för lite erfarenhet att äga en hingst själv.

 

[Dopy]

Men vad är det du inte ser i @Görels inlägg?
Hur många "behöver" egentligen en egen hingst, till vad?

Hon skrev att hon sålt alla sina hingstar som åringar, och bara hanterat andras avelshingstar. Att hantera en väluppfostrad hingst som något annan redan uppfostrat är inte samma sak som att själv uppfostra en hingst.

Jag sköte om hingstar när jag var 14 år gammal, men bara för att jag kunde sköta om hingstar som någon annan uppfostrat, betydde inte det att jag var kapabel att själv fostra en hingst.

 

[tuaphua]

Så alla som vill skaffa hingst ska extra jobba hos Paul Schockemöhle?
Om du läser min tidigare kommentar skriver jag att det finns folk som jobbar inom andra yrken än hästsport, men som ändå vill/kan ha en hingst, och att dessa personer då inte kan sluta på sina vanliga jobb, ta ett jobb som skötare i ett stort stall enbart för att lära sig hantera hingstar så att dem själv sedan kan skaffa hingst, det är inte rimligt eller ens möjligt.

Jag som jobbat mycket som problemlösare under många år önskar har sett enormt mycket gå fel då gemene man ska ha hingst. Både de som får för sig att behålla unghästen som hingst och de som köper. Vissa tror ju att de ska tjäna storkovan på sin hingst och har inte direkt koll på avel... eller hästar .. typ alls.

Jag började på travet som ung och hanterade iom det mkt hingstar. Men dessa går ju hårt och hanteras av proffs(jag var hos en av de mest kända och mkt duktiga tränarna). Så att hantera dem var inte så avancerat för det mesta. Det fanns väl något hormonmonster som ägarna vägrade kastrera trots att tränaren låg på om det. Men iom att de hölls kort var det inga besvär för mig heller som både var ung, okunnig och tunn.

Jag har sedan dess jobbat med en hel del hingstar i problemlösnig och dressyrträning.
Vissa är tuffa men problemfria att hantera om man är konsekvent och tydlig med vad som gäller. Andra är felhanterade och rent farliga.

Jag är alltid mer noga med säkerhetstänk då jag jobbar med hingstar. Man vill inte råka stå fel om hormonerna slår till. Och en hingst får liksom inte komma lös. Den måste vara lydig och pratbar även då den taggar upp. Jag tillåter dem normalt inte att tagga upp.
Och man får ju fundera kring placering i boxar, hagar etc för att få det lugnt. En hingst får i min värld aldrig få ett frikort för att spåra ur bara för att den är en hingst. Den ska uppföra sig så jag och andra är trygga.

När jag bodde hos mina tränare fanns det 2 hingstar där. Deras egna som är mkt tuff(och skrämt livet ur tidigare ägare, stallpersonal etc pga att han var för svår och tuff mkt pga hingseriet) men också mkt välhanterad. Deras boxar är murade och jättestora och öppna framtill.
Om den hingsten inte såg en hingst eller sto var han helt lugnt. Valacker som "bara är" struntade han i. Men min valack gick som hingst tom 3 års ålder. Han har en del sånt beteende kvar. Och han stod och stirrade på hingsten och slutade inte då hingsten markerade. Mest pga att han är lite korkad och nyfiken.
Hingsten ville ju mörda honom pga att han var så oförskämd. Så de gick inte att ha dem mittemot varann. Hästen har förr gått både tjurfäktning och svårklass hoppning. Så han har noll problem med att ur stillastående klippa boxdörren och sen attackera min häst. Ordningen åter när han inte såg min häst.

En annan hingst gick igång på min bodylotion. Det blev så meckigt att jag slutade använda den.

Jag har jobbat med enorma mängder folk som tycker deras 3-åriga hingst är ju såååå snäll och behandlat den som ett gosedjur eller tycker det är charmigt när den smånafsar, drar i grimskaft, tränger mot en etc. När sen hormonerna kört igång ångrar de väldigt att de tänkt "min hingst är så snäääll".

Folk är liksom naiva så det förslår ens med sina vanliga ridhästar och skadar sig etc. Att addera hings-hormoner på det känns både onödigt och dumt, tycker jag.
Det här är något både vi tränare och veterinärer, tandläkare etc pratar om som ett problem.

 

[Dopy]

Jag som jobbat mycket som problemlösare under många år önskar har sett enormt mycket gå fel då gemene man ska ha hingst. Både de som får för sig att behålla unghästen som hingst och de som köper. Vissa tror ju att de ska tjäna storkovan på sin hingst och har inte direkt koll på avel... eller hästar .. typ alls.

Jag började på travet som ung och hanterade iom det mkt hingstar. Men dessa går ju hårt och hanteras av proffs(jag var hos en av de mest kända och mkt duktiga tränarna). Så att hantera dem var inte så avancerat för det mesta. Det fanns väl något hormonmonster som ägarna vägrade kastrera trots att tränaren låg på om det. Men iom att de hölls kort var det inga besvär för mig heller som både var ung, okunnig och tunn.

Jag har sedan dess jobbat med en hel del hingstar i problemlösnig och dressyrträning.
Vissa är tuffa men problemfria att hantera om man är konsekvent och tydlig med vad som gäller. Andra är felhanterade och rent farliga.

Jag är alltid mer noga med säkerhetstänk då jag jobbar med hingstar. Man vill inte råka stå fel om hormonerna slår till. Och en hingst får liksom inte komma lös. Den måste vara lydig och pratbar även då den taggar upp. Jag tillåter dem normalt inte att tagga upp.
Och man får ju fundera kring placering i boxar, hagar etc för att få det lugnt. En hingst får i min värld aldrig få ett frikort för att spåra ur bara för att den är en hingst. Den ska uppföra sig så jag och andra är trygga.

När jag bodde hos mina tränare fanns det 2 hingstar där. Deras egna som är mkt tuff(och skrämt livet ur tidigare ägare, stallpersonal etc pga att han var för svår och tuff mkt pga hingseriet) men också mkt välhanterad. Deras boxar är murade och jättestora och öppna framtill.
Om den hingsten inte såg en hingst eller sto var han helt lugnt. Valacker som "bara är" struntade han i. Men min valack gick som hingst tom 3 års ålder. Han har en del sånt beteende kvar. Och han stod och stirrade på hingsten och slutade inte då hingsten markerade. Mest pga att han är lite korkad och nyfiken.
Hingsten ville ju mörda honom pga att han var så oförskämd. Så de gick inte att ha dem mittemot varann. Hästen har förr gått både tjurfäktning och svårklass hoppning. Så han har noll problem med att ur stillastående klippa boxdörren och sen attackera min häst. Ordningen åter när han inte såg min häst.

En annan hingst gick igång på min bodylotion. Det blev så meckigt att jag slutade använda den.

Jag har jobbat med enorma mängder folk som tycker deras 3-åriga hingst är ju såååå snäll och behandlat den som ett gosedjur eller tycker det är charmigt när den smånafsar, drar i grimskaft, tränger mot en etc. När sen hormonerna kört igång ångrar de väldigt att de tänkt "min hingst är så snäääll".

Folk är liksom naiva så det förslår ens med sina vanliga ridhästar och skadar sig etc. Att addera hings-hormoner på det känns både onödigt och dumt, tycker jag.
Det här är något både vi tränare och veterinärer, tandläkare etc pratar om som ett problem.

Och där kan man ju diskutera om travhingstar är trevligare pga att man försöker kastrera alla som inte kan bete sig. Men inom rid världen låter man hingstar som beter sig som skit fortsätta vara hingstar och gå i avel, och där igenom föra sina dåliga gener vidare.

 

[Görel]

Hon skrev att hon sålt alla sina hingstar som åringar, och bara hanterat andras avelshingstar. Att hantera en väluppfostrad hingst som något annan redan uppfostrat är inte samma sak som att själv uppfostra en hingst.

Jag sköte om hingstar när jag var 14 år gammal, men bara för att jag kunde sköta om hingstar som någon annan uppfostrat, betydde inte det att jag var kapabel att själv fostra en hingst.

Så du tänker att alla hingstar är färdiguppfostrade när de är 3-4 och sätts i avel?
Och du förutsätter att jag kom i kontakt med alla hingstar som jag har hanterat efter att de satts i avel.

 

[Sporthorse]

Kan skilja hur mycket som helst, dessutom blir dom vad man gör dom till precis som alla hästar.
Årstiderna spelar givetvis in samt hur den hanteras , motion, mycket utevistelse ev kompis i hagen på vinterhalvåret. Felhanterad av okunnig person blir snabbt farligt med en del hingstar. Man bör vara myndig och ha stor erfarenhet, Man har inte hingstar för att det är häftigt utan man har dom till avel.

Hormoner och genetik spelar större roll än att dom blir vad man gör dom till.
Har du en hingst som är extremt hingstig så går det inte att göra så mycket åt dom hormonerna.

Samma erfarna hingsthålllare kan ha hingstar som är som gamla valacker på bortaplan eller hingstar som blir testosteronstinta monster så fort som ser andra hästar.

Förhoppningsvis kastreras den senare typen av hingst, men det inte alltid så säkert.
Inom halvblodsaveln verkar flera skarpa hingstar tex. Dom hingstarna skulle vara livsfarliga hos vanliga Svenssons.
Det blir däremot inte ett problem hos en erfaren hingsthålllare.

Hingstar kräver en tydlig, erfaren och konsekvent hand i alla lägen. Någon som ligger tre steg före helt enkelt.

Jag har tex sett hur en väldigt välhanterad och trevlig hingst blev rent ut sagt farlig att hantera för en ny stallpersonal.
Så att en hingst är trevlig och lugn med en person betyder inte att vem som helst kommer klara av att hantera den hingsten på samma sätt en längre period.

 

[prinsessfeminist]

Och där kan man ju diskutera om travhingstar är trevligare pga att man försöker kastrera alla som inte kan bete sig. Men inom rid världen låter man hingstar som beter sig som skit fortsätta vara hingstar och gå i avel, och där igenom föra sina dåliga gener vidare.

Var har du fått dina uppgifter från?
Jag delar inte samma erfarenhet. Tvärtom så begrundas hästens temperament noggrant.

 

[animalasia]

Och där kan man ju diskutera om travhingstar är trevligare pga att man försöker kastrera alla som inte kan bete sig. Men inom rid världen låter man hingstar som beter sig som skit fortsätta vara hingstar och gå i avel, och där igenom föra sina dåliga gener vidare.

Att prata om ”rid världen” är väldigt generaliserande. Alla som sysslar med ridhästar gör inte lika. Min hingst kom från Portugal, där var normen några decennier tillbaka, att endast hingstar reds in. Ston gick direkt i avel och valacker var sällsynta. Idag har det förändrats mycket pga av ökad export där det finns en marknad för både ridna ston och valacker.

 

[ancan]

Jag skaffade en hingst för att jag tyckte att han verkade trevlig. Hade honom som hingst fram till närmsta lediga tid för kastration.

Sökte heller inte hjälp för att hantera honom, och ser inte varför jag skulle gjort det. Dock har jag erfarenhet av ett mycket skarpt sto, och har unghästvana sen innan. Nu även lite mer hingstvana och en till valack.

Givetvis går det ofta bra, men hur illa det kan bli, det vet man ju aldrig om man aldrig utsatts för den situationen...

 

[Sporthorse]

Givetvis går det ofta bra, men hur illa det kan bli, det vet man ju aldrig om man aldrig utsatts för den situationen...

Har man kunskap så går det sällan illa. Det är som med allt annat. Du sättet dig inte och kör en bil utan körkort heller.

 

[Mia_R]

Alla hingstolyckor hamnar inte löpsedlarna men det var ju en fd skötare som gick för att hälsa på sin fd sköthäst när han bet av henne armen.

 

[ancan]

Jag sköte om hingstar när jag var 14 år gammal, men bara för att jag kunde sköta om hingstar som någon annan uppfostrat, betydde inte det att jag var kapabel att själv fostra en hingst.

Var du ensam om att sköta dessa hingstar när du var 14 år? och vilken ålder var dessa hingstari? och var det någon av dom som var i avel?

 

[Dopy]

Var du ensam om att sköta dessa hingstar när du var 14 år? och vilken ålder var dessa hingstari? och var det någon av dom som var i avel?

Jag ledde dem från boxen till hagen, fodrade dem i hagen och fyllde vatten i hagen, ledde in dem till stallet igen, borstade, kratsade hovarna, duschade, mm. Den vanliga vardags skötseln sköte jag själv, men det fanns såklart vuxna i stallet/på gården.
Hingstarna var i åldern från 2-9 år.
Men som sagt fick jag enbart hantera och sköta dem som var uppfostrade, hade dem någon 3 åring som fortfarande var lite sisådär i hanteringen fick jag inte leda eller sköta den.
Några av dem äldre hade betäckt naturligt eller används för inseminering, men under tiden dem stod hos oss var det träning och tävling som gällde. Vi hade även ston och valacker på gården.