T
Tokmaja
Vår treåring har plötsligt blivit SUPER mammig!!
Vad kan det bero på?
Inget speciellt har hänt, han umgås lika mycket med oss (jag och hans pappa) men igår fick pappa hjälpa honom att ringa till mig på jobbet, för då gråt han och sa att jag skulle komma hem , gjorde det ont i ett mammahjärta eller gjorde det ont... :smirk:
Kunde givetvis inte åka från jobbet..
Och när jag grejjar med hästarna så är han ofta hos mormor och morfar, där jag har hästarna också, men sista tiden duger inte de utan han ska vara ute med mig, kul visserligen att han gillar att grejja med dem, men han åker med i vagnen i en timma nästan som ren desperation för att få vara med mig!!
Känns inte riktigt "sunt" på nått sätt...
Vi ska ju ha ett barn till i januari (om allt går som det ska) och jag har haft lite funderingar om det är det som han börjar förstå, för han pratar jättemycket om bebisen och om vad de ska göra och att bebisen ska få låna hans gosekuddar osv... (som han sover med) och frågar ofta om vad bebisen gör osv.
Det går bra på dagis, hittils...
men som idag, han är visserligen lite sjuk, men hans pappa är tyvärr ännu sjukare och vi har fått varit på akuten med honom idag och lagt in honom på sjukhuset, då fick farmor rycka in som barnvakt, och senare kom även farfar OCH mormor ... och hela tiden har han klagat och frågat efter mig framför allt.. vägrade ta nappen när han skulle börja nattas, inte förrens mamma och pappa kom hem sa han..
Och förra helgen fick vi åka och hämta honom hos farmor och farfar, han skulle sova där, men det gick inte, grabben var i upplösningstillstånd.. och det har gått bra förrut.
hur ska man tackla honom när han är sådan här?
När han och jag är tillsammans så frågar han jättemycket efter pappa istället , men i andra situationer, när jag inte är med så är det bara mamma mamma mamma, och det är bara jag som får frivilliga pussar och kramar, och det är hur många som hellst under en dag, mysigt i of men förrut har även pappa fått en stor del av det här.. något som han givetvis blir lite ledsen över .
Idéer på varför?
är det åldern eller är det framtida syskon som "spökar", kan han förstå det redan??
Samtidigt har han gått mycket framåt sista tiden, i stort sett torr både dag och natt förrutom bajs då... osv..
Det är lite jobbigt för alla parter som det är just nu... :smirk:
Hjälp! :smirk:
Vad kan det bero på?
Inget speciellt har hänt, han umgås lika mycket med oss (jag och hans pappa) men igår fick pappa hjälpa honom att ringa till mig på jobbet, för då gråt han och sa att jag skulle komma hem , gjorde det ont i ett mammahjärta eller gjorde det ont... :smirk:
Kunde givetvis inte åka från jobbet..
Och när jag grejjar med hästarna så är han ofta hos mormor och morfar, där jag har hästarna också, men sista tiden duger inte de utan han ska vara ute med mig, kul visserligen att han gillar att grejja med dem, men han åker med i vagnen i en timma nästan som ren desperation för att få vara med mig!!
Känns inte riktigt "sunt" på nått sätt...
Vi ska ju ha ett barn till i januari (om allt går som det ska) och jag har haft lite funderingar om det är det som han börjar förstå, för han pratar jättemycket om bebisen och om vad de ska göra och att bebisen ska få låna hans gosekuddar osv... (som han sover med) och frågar ofta om vad bebisen gör osv.
Det går bra på dagis, hittils...
men som idag, han är visserligen lite sjuk, men hans pappa är tyvärr ännu sjukare och vi har fått varit på akuten med honom idag och lagt in honom på sjukhuset, då fick farmor rycka in som barnvakt, och senare kom även farfar OCH mormor ... och hela tiden har han klagat och frågat efter mig framför allt.. vägrade ta nappen när han skulle börja nattas, inte förrens mamma och pappa kom hem sa han..
Och förra helgen fick vi åka och hämta honom hos farmor och farfar, han skulle sova där, men det gick inte, grabben var i upplösningstillstånd.. och det har gått bra förrut.
hur ska man tackla honom när han är sådan här?
När han och jag är tillsammans så frågar han jättemycket efter pappa istället , men i andra situationer, när jag inte är med så är det bara mamma mamma mamma, och det är bara jag som får frivilliga pussar och kramar, och det är hur många som hellst under en dag, mysigt i of men förrut har även pappa fått en stor del av det här.. något som han givetvis blir lite ledsen över .
Idéer på varför?
är det åldern eller är det framtida syskon som "spökar", kan han förstå det redan??
Samtidigt har han gått mycket framåt sista tiden, i stort sett torr både dag och natt förrutom bajs då... osv..
Det är lite jobbigt för alla parter som det är just nu... :smirk:
Hjälp! :smirk: