Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

[Tibra]

Jag har två hästar. Den ena är varmblodet. En mycket ärlig och lugn herre som jag anser verkar klok och som en bra uppfostrare till min andra häst..

Kallblodet som däremot är en liten snorunge och har en hel del att lära om hur man beteer sig trots att han är 6 år.

Båda mina hästar har jag snart haft i 1 år och är väldigt snälla och mysiga. De hade aldrig stått med varandra förut men som man förutspådde från de andra ägarna så skulle varmblodet vara en häst med hög rang och kallblodet en hackkyckling. Så sant som det var sagt.

Varmblodet gjorde aldrig något anfallande eller större hot mot kallblodet utan visade bara att
-nu får buseriet vara nog
eller
-sluta försöka ta över ledarrollen.

Det uppkom aldrig något större bråk.

Varmblodet var för tillfället bara lånad och stod som sällskap. Kallblodet hade däremot mycket att se fram emot, utbildning i ridning, trickträning och allmänt hyfs. Han var glad och nyfiken, ibland lite väl nyfiken. En liten sparv till kropp och ett barn i huvud, vi alla fastnade för honom direkt.

Månaderna gick, kallblodet började bli riktigt fin i både ridning och kropp. Varmblodet som hade dåligt förtroende till oss vågade allt mer lita de nya stället och de nya människorna.

Våren gick, sommaren gick, hösten gick och vintern kom. Hovslagaren.. han kom då aldrig. Hästarna stod och fick allt mer sällan komma ut pga de dåliga vägföret, och då de stod vecka ut och vecka in blev de allt mer fetare då de åt hö på fri tillgång, så jag började ge dom höportioner, 4 gånger om dagen.

Det var första gången jag såg kallblodet aggresivt jaga iväg varmblodet då maten var på sin plats. Sedan dess har den gamle herren fått stryk varje dag, stått i sjukhage med svullet ben och nu mer inte vågar riktigt gå till mig, vattnet eller maten. Kallblodet blev annorlunda den dagen både mot mig och varmblodet.

Idag går de på fri tillgång på hö igen (då de fått skor och brodd) men kallblodet är helt plötsligt ledaren och jagar bort varmblodet våldsamt då han närmar sig mot antingen mig eller något annat som vaktas. Detta är såklart lite otäckt då jag ska fixa med herrens täcke, ta ut honom eller bara gosa. Har vid tre till fyra ögonblick hamnat mitt uppe i deras slagsmål. Detta är väldigt tråkigt och frustrerande.

Kallblodet är helt enkelt arg, sur och dominant nu mer.

Vad har hänt?

 

[Tibra]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Det finns ju såklart fler detaljer och händelser som kanske
hänger samman med allt, men detta är den starkaste beskrivningen
av skeendet.
Jag har klurat på några egna förklaringar.

*Han har blivit mer självsäker pga all träning och uppmärksamhet, fått en grövre och starkare kropp.

*Han har fått arbeta mindre pga att hovslagaren aldrig kom och att jag själv tycker han är otrevlig, varmblodet har fått mer och mer uppmärksamhet eftersom jag anser honom som trevligare.

*Både jag och varmblodet har vikt undan för honom allt för många gånger.

*Rangen var aldrig uppklarad?

*Det blev en sådan förändring med maten vilket han inte klarade av, kanske blir han bättre snart när allt nu är som vanligt igen?

Han började ju redan få dåligt humör på mig i somras, anföll o.s.v men gjorde aldrig varmblodet något eftersom han då fortfarande var ledaren. Själv känner jag mig lite osäker med kallblodet nu mer
och det lär han nog känna men jag låter honom inte trampa eller styra över mig utan både jag och hästen tjafsar om något varje dag.

Men min största fråga är varför han
helt plötsligt styr över varmblodet!! Stackarn får ju inte ens gå
in i det nya mysiga lösdriftet som de nyss fått utan står utanför dyngsur och tittar på medan kallblodet gottar sig därinne under tak med granris.

 

[Tibra]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Ingen som alls har någon tankeförklaring??

 

[bubbel]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Hur gammalt är varmblodet? Antagligen har han visat sig svag, han vek ju för kallblodet när denne första gången testade ledarskapet.

 

[Skogstrollet]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Hur gammalt är varmblodet? Antagligen har han visat sig svag, han vek ju för kallblodet när denne första gången testade ledarskapet.

Slogs av samma tanke. Är varmblodet gammal/har blivit sjuk på något vis?

 

[Tibra]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Slogs av samma tanke. Är varmblodet gammal/har blivit sjuk på något vis?

Inte ett dugg sjuk, han är 12 år och frisk som en nötkärna, tills Kallblodet nu sparkade så hårt på hans ben att det blev svullet och sjukhage. Men jag menar före det så vek han undan. Men jag har aldrig sett kallblodet så elak, matelak, nästan som om det gällde liv eller död.. men förstår ingenting, förr kunde de vara i samma vindskydd, jag kunde stå emellan dom men nu.. suck jag vill att det ska bli som vanligt igen..

 

[Liipet]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Hästar lever i nuet vilket innebär att bara för att den ena var ledare igår, betyder det inte att samma häst är ledare idag. Hästar utvecklas och förändras från dag till dag, precis som vi människor.

 

[Tibra]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Hästar lever i nuet vilket innebär att bara för att den ena var ledare igår, betyder det inte att samma häst är ledare idag. Hästar utvecklas och förändras från dag till dag, precis som vi människor.

Hmm det har jag inte hört talas om, att de kan byta ledarrollen från dag till dag.

Kallblodet har förståt blivit lugnare men är fortfarande dominant mot varmblodet.

Jag tror att han kan ha blivit så pass självsäker och stark i kroppen. Ja menar när han kom hade han endast används i travet och inget annat, ingen nh eller de där vardagliga sysslor man ska göra med sin häst. Oftast är det väl så i ett travstall.
Hos mig fick han lära sig allt möjligt och den tunna veka kroppen blev helt plötsligt maffigare och starkare.

Äsch hästar

 

[ridtravare]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Men du kan väl inte mena att hästar blir aggressiva av nh?

Du måste se till att du får tillbaka din position för kallblodet. Han får inte bli farlig för människor att det är en taskig ledare är inte så mycket att göra åt. men den får ju inte vara dum mot dig! som du skriver "Han började ju redan få dåligt humör på mig i somras, anföll o.s.v "

Vad som kan fungera när det är fler hästar i flocken iallafall är att man tar ut bråkstaken och låter den gå i en egen hage. Som varmblodet fick göra i sjukhagen några dagar, sedan får "missdådaren" komma tillbaka igen.

Hur det fungerar med bara två hästar vet jag inte men du kanske ska prova när du dessutom skriver att kallblodet blivit värre mot dig nu

Ge kallblodet bara mycket mat och motion när den står i lilla hagen och var jättenoga att den inte får kaxa sig mot dig, så får du väl se om varmblodet tuffat till sig när den fått vara herre på täppan ett tag.
Men- det kan ju bli jättefel iallafall- den som lever får se...

 

[Liipet]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Nej, inte från dag till dag så nära inpå. Det är inte så vanligt men det här har ju bara hänt en gång. De har väl inte bytt tillbaka igen?

 

[TinyWiny]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Jag tror att maten var den utlösande faktorn men att det varit på gång länge.
Varmblodet var redan ledare när han kom, dvs det var hans position i förra flocken och han ansåg sig inte ens behöva fundera på vem som bestämde utan han gjorde det, och en självklar ledare följer ju andra, oavsett om de är människor eller andra flocklevande varelser.

Nu har han inte haft så mycket flock eftersom han bara har en kompis och då sänker han garden eftersom den inte behövs.
Kallblodet som jag förstår som osäker när han kom var glad att någon var snäll mot honom och gjorde som han blev tillsagd. Men nu börjar han testa, precis som vilken tonåring som helst. Orsaken är att han kan Han är säker på sig själv, han kollar om han kan gå över vad du vill genom att bråka i hagen, det behöver inte ens vara att han vill vara ledare för han är ju inget bra ledarämne om han är elak. På samma gång blir han ju osäker om maten kommer räcka, han vill ha bort sin rival för att få mat själv men på samma gång vill han ha tryggheten i sin ledare, detta är orsaken till att han bråkar när du är i hagen, han frågar dej vad som egentligen gäller. Eftersom han inte känner att han har någon ledare i varmblodet och inte kan själv så måste han ju utmana dej, om du kan ta på dej ledar rollen.

Vi har två hästar som inte heller är ledare någon av dem, de får man ibland säga till även i hagen vem som bestämmer för man ser på dem att de är osäkra.
Mitt sto är också sex år och har frågestund då och då Måste jag? Jaha okej, men måste jag verkligen? Jaha Men om jag en dag hade sagt jaja låt gå, då hade hon genast tagit över alltihop, sprungit på valacken och sedan dragit järnet runt hagen eftersom hon inte vet riktigt vad hon ska ta sig till, jag har provat, därför vet jag.

Det jag gör i sådana här lägen är att vara extra tydlig när jag är inne i hagen med dem, att de verkligen uppför sig som jag vill, att jag kan greja med en av dem utan att den andre ens tänker tanken att köra bort den. Jag ska kunna ta av/på täcken utan att de gör annat än står still. Kommer jag med mat så väntar de vid varsin utfodringsplats, de vet att annars kör jag bort dem. Att de efter fem minuter äter ur samma spelar ju ingen roll

Hästar är roliga att bara titta på dem hur de gör lär man sig massor av.

 

[Tibra]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Jo jag vet ju redan att han inte känner mig som ledare till 100% för då skulle han aldrig göra såhär, men hans humör är från dag till dag. Ena dagen är han så go och andra så sur. Jag låter mig inte blir trampad, jag behöver bara höja rösten gå emot honom eller göra gester som- bort härifrån. För när jag blir riktigt arg då går han iväg och surar. Men jag tycker han har testat så himla mycket. Är rätt less. Jag har gått på Nh- kurs för att få hjälp där tränaren sa att

- När en häst inte är van vid den där vardagliga uppfostran, att någon kräver styr och ställer då kan dom faktiskt blir sura, buttra och frustrerande från början.

Men jag menar när han vänder arslet till mig, vad ska jag då göra? Jag vill inte riskera att bli sparkad, nu vet jag inte om han skulle göra det men vill inte ta risken.

De bråkar nästan bara då jag eller någon annan är i hagen. Kallblodet är så svartsjuk!! Varmblodet får absolut inte vara nära mig.

Det där med kallblodet, det kan börja med att han nafsar på mina fötter eller jackan, då säger jag till på skarpen och han blir genast sur. Tycker detta är en svårt häst...

 

[TinyWiny]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

När han vänder baken emot är det ju för att säga "du får inte vara med" då har han ju befälet och det hjälper ju verkligen inte att gå efter.
Jag hade i det läget inte brytt mej om honom heller, alltså pratat med den andre hästen och struntat i/kört bort den andra hästen när han kommer och surar.
När han nafsar efter dina skor eller jackan är det ju som att han ber om uppmärksamhet, vill du inte ha det beteendet så ignorera (och bara i värsta fall kör bort) honom när han gör så.
Alla beteende som blir uppmärksammade/berömda blir ju befästa och sitter kvar. Det är enklare att lära hästen att göra fel saker eftersom vi oftare "berömmer" ett felaktigt uppträdande med uppmärksamhet än om de bara gör som vi ber.

Jag har aldrig pysslat med nh, bara lärt mej genom att titta på hästarna och vad de förmedlar till varandra men jag har aldrig sett att någon häst skulle bli sur för att de får en ledare, snarare tvärtom att de känner en trygghet i ledaren.

Sedan finns det givetvis hästar som inte går ihop med mer än ett fåtal hästar för att de blir stressade över den andre hästens språk, de är ovanliga men finns och de är de som folk ofta tror är ledare för att de jagar och är elaka mot andra hästar när de i själva verket gör så för att de är osäkra både på sig själva och på sin plats i flocken.

Jag tror att du får prata med STORA bokstäver till den här hästen så att han förstår vad du menar och inte behöver vara osäker längre.
Han behöver veta varje dag vad som är ok och inte, kom ihåg att berömma honom när han gör rätt och ignorera i det längsta när han gör fel.
Titta på hästarna, de tar ganska mycket innan de säger ifrån och när de säger ifrån på skarpen så är det utfall det handlar om, det kanske är vad den här hästen behöver?! Att du säger nej går inte fram då får man brösta upp sig och bli stor och göra utfall liknande det som hästar gör.

Varmblodet säger ju inte ifrån utan låter sig jagas bort och det har nog skapat kaos i hans lilla huvud och då står hoppet till dej.

Det är en jobbig situation men jag hoppas att du kan lösa den.

 

[Tibra]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Jag tycker du verkar så klok. Jag tar åt mig det du skriver och kan bara känna hur jag faktiskt kan hålla med dig och hur ett har dykt upp ovan mitt huvud. Tänk att ibland behöver man verkligen hjälp på traven- nog för att jag behövt en hel del hjälp med min häst men på så vis lär man sig mycket också.

Jag känner den här hästen hur han egentligen är, en glad och nyfiken kille som ofta behöver en vägvisare, dvs att han är rätt osäker och liten. Som han blivit idag känner jag inte igen, det är inte min Mille. Jag hade inte kunnat trott att han kanske helt enkelt behöver MIG ännu mer för att bli både snällare mot varmblodet och omgivningen. Jag har förstås alltid förstått att jag måste bli en bättre ledare, men jag tror du hjälp mig lite på hur jag kan bli det. Vad dum man känner sig ibland i sådana här lägen.

Gick ut en sväng idag till hästarna, pratade som vanligt när jag gick till hagen för att det skulle höra mig. Varmblodet galopperade med väldans fart då jag kom, då känner man bara Så kom kallblodet efter och jag var beredd på hur jag skulle hantera situationen hur den än blev. Jag gjorde helt enkelt som du sa. Gosade, kliade och så fort han nafsade eller blev alldeles för in på sträckte jag på mig och visade strängt men schyst att Nej det där accepterar jag inte. Sedan kliade jag honom vänligt då han flyttade på sig.

Jag tror även att jag måste gaska upp mig och tro på mig själv, vara mer posetiv och säga
- det här kommer vi att fixa!

När vi väl gick från hagen kunde han som vanligt flyga på varmblodet. Så typiskt, han är lika svartsjuk som jag

Nej imorgon ska jag spendera dagen i hagen och visa att i'm the mom!

 

[TinyWiny]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Tack Ja ibland behöver man dividera lite fram och tillbaka och kommer på sig själv med vad man egentligen gör
Hästar är som barn, ju mer de behöver en desto mer tar de avstånd och desto mer får man påpeka var gränserna går och ge dem oändligt med kärlek.

Det är ju just det att man aldrig blir full lärd som är så fantastiskt med hästar!
Oavsett om det är lilla Lisa som nyss börjat rida eller gamla hästkarlen Knut som hållt på i 80 år eller någon därimellan så har alla någon iaktagelse som de kan dela med sig av och man kommer en liten bit till på vägen att ge hästen ett bättre liv.
Det är så häftigt när ett går upp för en

 

[Elshaya]

Sv: Så här ser det ut i hagen idag! Långt*

Jag har tre hästar, varav 2 av dem är varmblodiga travare och den tredje en fjording. Från att ha varit rejält hunsad av stona har nu fjordingen sedan ett år tillbaka börjat bestämma över ledarstoet. Han bestämmer dock inte över det andra stoet så rangordningen är totalt kaos och alla har någon de jagar/blir jagad av. Fjordingen var bara 3 år när han kom men är nu 5 år och har blivit mycket tuffare och hårdare.

Jag tror att många underskattar kallblod och ser dem som bara "lugna och snälla", men de kan också vara väldigt hårda och har en vilja av järn, de är riktiga överlevare på alla sätt och vis. De kräver så mycket mer än vad man tror. Ingen av travarna är det så mkt jobb med som fjordingkillen. Han har också dominansbeteende mot människor och är krävande. Men är man bara lugn och bestämd så funkar det bra.Tror därför att det kan vara en ganska normal utveckling det som hänt mellan dina hästar...därmed inte sagt att det är bra....men som andra skrivit...jobba mycket med kallblodet så ska du se att det blir bättre....de är ju trots allt byggda för hårt arbete och blir gärna understimulerade när de inte får det.