Risker - hur tänker ni?

Skugga

Trådstartare
Idag blev min hund trampad av hästen när vi var ute och red. Det var ingen fara, yttre tån på ena bakbenet blev klämd, men veterinären sa att allt var ok.

Ingen fara med hunden alltså, men jag blev ganska skärrad. När det värsta släppt stod jag där och frågade mig själv - är det värt risken?

Allt man gör innebär en risk. Promenera i stan och du kan bli attackerad av en aggersiv hund(/människa?). Släpp hunden i skogen och den kan springa bort och fastna. Gå längs vägkanten och en bil kan klippa hunden. Stanna på tomten och bli ormbiten, åk på utställning och bli sjuk...

Risken att hunden ska bli skadad eller sjuk finns ju alltid där. MEN hur resonerar ni kring "högrisk-aktiviteter"? Ridning med hund? Krävande hundpsort som sliter? Gå "farligare" sträckor?

Samvetet är väl sådär, kan jag känna. Borde jag försöka minimera riskerna och pyssla med mindre farliga grejer med hunden?

Förlåt rörigt inlägg. Alla tankar uppskattas högt!
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Jag tänker så mycket som möjligt på vilka risker som finns, däremot gör det inte att jag undviker direkt någonting utan bara ser till att göra allt i min makt för att det ska gå så bra som möjligt.

Jag är tex fullt medveten om att varje dag kan bli den sista för oss. Vi kan bli påkörda av en bil, hunden kan bli skrämd och springa bort eller plötsligt strunta i min inkallning och jaga något ut på en väg och bli påkörd. Vi kan bli förgiftade och vi kan skada oss under något så simpelt som en skogspromenad.

Just därför ser jag till att hålla hundarna i bra kondition, ge dem bra mat, vara noga med uppvärmning och nedvarvning före och efter aktiviteter. Dessutom ser jag såklart till att träna inkallning, släpper på så säkra platser som möjligt, stannar och tittar mig för innan vi går över gator, har reflexer när det är mörkt...

Det enda jag inte gör, är att tex träna krävande grejer (tex agility) med hundar som jag vet att har ledproblem. Inte heller släpper jag lös hundar ute om jag inte känner mig så säker som möjligt på att det kommer gå att kalla in dem när det behövs och jag försöker att inte gå nära otäcka hundar/människor som vi möter ute.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Skönt att det gick bra. Risk innebär det ju, men visst kan man ha med hunden ut på ridtur; så länge den har respekt för hästen och håller avstånd och hästen respekterar hunden och ser sig för och man själv har koll o lydnad på båda. Man får minimera riskerna så gott man kan, men utesluta dem helt kan man inte. Ibland går det tokigt ändå. Andas.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Vi jagar. Att släppa en jakthund i skogen innebär många risker. Speciellt för små hundar. Örnar kan ta dom, de kan drunkna i diken eller åar, bli sparkade av älgar, skada sig, sticka sig, trampa snett, göra illa sig på alla möjliga sätt. Men det är ändå värt det när man vet vilken glädje det ger hunden och för maten man får efter jakten. Så risker finns för alla genom hela livet. Man kan inte sluta leva för det.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Förbered så mycket du kan för att minimera risker.
Tex träna hunden att följa med hästen, sitt inte bara upp, rid ut och se hur det går. (Nu tror jag inte att du gjort så men ändå)

Hos oss får inga hundar vara lösa vid in och utsläpp, en enkel grej som minimerar risker.

Sen måste ju hunden få vara hund.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Vi har ridit tillsammans i fyra månader, efter att ha promenerat med hästen och efter det ett par veckors sällskap då sambon gick vid sidan i fall att om. Aldrig att hon ens varit nära, men idag satte hon sig att kissa mitt framför hästen och ingen av oss hann reagera.

*Delvis kl
Det är en svår balansgång, precis som ni säger. Jag tycker själv jag är väldigt riskmedveten, men vill ju inte "missa" en amssa ändå, så har kört på. Det var väl därför jag blev så rädd nu, för jag tyckte att jag förberett så noga och ÄNDÅ. Trots att man vet att det kan gå snett överallt, närsomhelst blir man ändå så sjukt rädd när nåt händer.

Tar till mig av "hunden måste få vara hund" och "man kan ju inte sluta leva för det".

Åh, med hästarna är jag inte alls lika velig!
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Båda mina hundar kan ordet AKTA och då gäller det att flytta sig snabbt oavsett vad man gör. Det har jag lärt dem sedan de var valpar och det är ett kommando som är väldigt nyttigt just när man rider med hunden.

Sen tycker jag att det är bäst att lära hundarna att gå bakom hästen när man travar eller galopperar, jag vill ha fritt framför. Skulle de mot att förmodan lulla framför hästen i skritt är min häst så hundvan att hon stannar till. Jag har dessutom alltid en körpisk med mig när jag rider med hundarna så att jag kan peta till dem från hästryggen, men också enkelt visa att jag vill ha dem bakom pisken.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Min hund älskar att springa och älskar agiliy. Så det sysslar vi med, men jag försöker ge henne de bästa förutsättningarna jag kan så jag ser till att hon är i toppform rent fysiskt för att klara av det. Hon är ju "tung" för sin storlek men ändå väldigt liten så hon är ett rent muskelpaket. Nu har hon varit lite oren i ett ben efter att hon krockat med unghunden när de sprang lösa i måndags så då står vi över att tävla i helgen. Den risken är jag inte villig att ta jag skulle aldrig tävla om jag inte känner att hunden är 100, bättre att vara försiktig en gång för mycket.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Jag försöker verkligen jobba med mina "detkommersäkerthändaenolycka" tankar .. :nailbiting:
Och jag är faktiskt lite stolt över mej själv !
Vi har valp sedan i höstas , hon är 7 månader nu och jag vågar gå och fodra hästar eller göra ngt annat och låta henne vara lös på gården.
Hon är med på betet också nu när hon ägnar sej åt hästskiten mer än att gnaga i hovskägget på hästarna :p

Har även en vuxen Kelpie som jag har med vid ridning på ställen utan trafik .. där är jag för orolig ....

Annars tänker jag precis som du .. huggormarna vaknar nog snart till , grävlingen vi såg här om dagen , att det kommer ngn fartdåre i bil upp på gården osv ..

Men för sjutton , hon har hamnat i ett hem mitt i skogen med minst 1,5 hektar lekplats .. det måste hon ju få utnyttja utan att matte är helt hysterisk hela tiden och hänger i andra änden av långlinan.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Man kan ju bara inte gå och oroa sig för allt som teoretiskt kan hända, då skulle man ju aldrig våga släppa hunden lös, och det skulle hundstackaren inte alls må bra av, i varje fall inte min, som har behov av att röra sig mycket och fort.

Det man kan göra är förstås att träna både hunden och hästen hur man uppför sig i sällskap, och det tycks du ju också ha gjort. När nu ändå olyckan var framme kan du vara tacksam för att det inte blev värre, och hoppas på att hunden får ännu större respekt för hästar i fortsättningen. Ungefär som när min jycke sprang på ett elstaket, när hon var valp - det lär hon inte göra om i första taget.

Jag har en hundkompis som oroar sig för i stort sett allt. I vintras var det att någon hade rapporterat varg i närheten, och just nu är det huggormar. Men, som sagt, ska man hålla på och oroa sig för potentiella faror hela tiden, tar det ju bort mycket av nöjet i umgänget med hunden. Det absolut största risken är ju i alla fall biltrafiken.

Så det väsentliga är förstås bra inkallning, ett fungerande stoppkommando, att hålla hunden i bra form och se till att den inte blir fet, och värma upp den före större ansträngningar.

Sen bör man ju inte släppa den i närheten av farliga platser. Jag ser ibland folk som har hunden lös när de går på en landsväg med snabb trafik, och det förvånar mig verkligen. Även om hunden är superlydig och har ett perfekt fritt följ, tycker jag det är en fullständigt onödig risk att ta, när den ändå bara ska gå precis vid sidan.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Jag försöker använda mej av sunt förnuft i daglighanteringen av våra hundar. Vi bor nära vägen fast på landsbygd så hundarna är aldrig ute själva.
När vi hade hästar fick de aldrig vara med i hagen eller i stallet om jag hade häst på gången.
När vi jagar med dem har de "reflextäcke" typ tjänstetecken så de syns ordentligt!
Jag släpper inte ihop dem med nya okända hundar för att undvika bråk.

Nu kan olyckor hända ändå, igår va första gången någonsin jag haft en av mina hundar i slagsmål:( Var iväg för att träna lydnad, kompisens staffetik smet ut ur sin bur och satte sej benhårt i min labbetik.. Fy fan vad rädd jag blev!! Hon satte sej i underkäken på min och vägrade släppa, kompisen fick ta strypgrepp och jag tog i med full kraft för att bända isär hennes käkar medan min hund vrålade av smärta. Som tur är blev det bara ett sticksår under hakan på hunden och ett par på mina händer. (Matte fick in till vc och få penicillin:meh:) vågar inte tänka på vad som kunde hänt om hon satt sej i strupen på min eller om min fightat tillbaka.. Ryser bara jag tänker på det! Det va långa sekunder innan vi fick bänt bort henne.
Man kan inte förhindra allt och olyckor händer så lätt:(
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt "Herregud, tänk om Ivan ligger där inne och är död?" och fått lite panik när jag kommer hem efter ha varit borta några timmar. Konstigt nog tänker jag aldrig så om Billy, men det är nog för att han är lite mer förståndig än vad Ivan är.

Jag släpper inte Billy lös i skogen, han "jobbar" för mycket och kan inte motstå impulsen att ta reda på vad som finns i andra änden av det där smarriga spåret eller att följa upp cirka 90 % av sina "Vad var det?"-infall. En gång försvann han i skogen och var borta i flera timmar. Det var FRUKTANSVÄRT.
Ivan går däremot lös ganska ofta, han håller sig nära och har bombsäker inkallning utomhus + är extremt mutbar.
Däremot äter han ALLT, och jag är rädd för förgiftning. Senast var vi inne och kräktes efter att han hade ätit russin, och allt han äter på promenaderna vill jag inte ens tänka på... Hemma har jag dock lärt mig att placera saker utom räckhåll/inbrottsmöjligheter för honom. Jag har dock blivit lite härdad. För några veckor sedan åt han upp 5 dumlekolor, och jag orkade verkligen inte bry mig då.

Plus rädd för bilar. Mina hundar är så små och snabba att jag hade antagligen lagt mig ner och dött av skräck om de sprang ut på vägen.

Jag är rädd att träffa stora lösa hundar (Ivan har blivit attackerad en gång, det sitter kvar vill jag lova) och flera av kidsen på internatet i närheten brukar ha sina hundar lösa i skogen. Det är lite jobbigt. Jag är också rädd att någon stor hund (grannens snälla och glada jätteschäfer väger liksom över 50 kilo...) ska skada hundarna, särskilt Ivan som är så liten, oavsett om det är avsiktligt eller genom lek och bus.

Jag är dessutom ganska rädd för smittsamma sjukdomar och ohyra, så mina hundar får extremt sällan hälsa på främmande hundar.

MEN, vi lever ett normalt liv ändå. Hundarna har sina sporter, jag trampar på dem med jämna mellanrum, Ivan har blivit trampad av stor häst en gång (allt gick bra!) och Billy har gått genom isen och hamnat i älven en gång (mardröm!). Life goes on, så att säga.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Jag är en mästare på att se olyckor. Jag är så duktig på det att mina hundar inte skulle få göra något kul alls om agerade på det, så jag sväljer det faktum att hundarna kan skada sig, sätta i halsen, blir förgiftade, huggormsbitna eller jagade av ett vildsvin. Istället har jag några käpphästar som jag inte avviker från:

(1) Inte släppa hundarna lösa invid väg;
(2) Inte släppa hundarna nära stup;
(3) Inte släppa hundarna vid halka;
(4) Inte släppa hundarna med främmande hundar/ägare;
(5) Inte släppa hundarna nära stora djur (hästar/hundar)
(6) Inte släppa hundarna lösa vid stranden när det är islossning
(7) Inte ha hundarna lösa på balkongen

Halka har det t.ex. varit mycket i vinter, så mina hundar har fått gå kopplade väldigt mycket. Många tycker att jag är fånig, men jag vill helt enkelt inte att de ska sträcka sig och när det är halt så är risken för det enormt stor.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Amen sister! :D

Angående sträckningar och muskelskador, vilket jag också oroar mig för emellanåt; Billy är SJUKT akrobatisk och även om han har koll på kroppen så kan han fortfarande sladda när vi tränar agility. Men jag är i alla fall väldigt noga med att ha täcke på mina hundar när det är kallt/regnigt/blåsigt och om vi tränar med många pauser.

Jag är lite skadad just på den punkten eftersom min förra häst inte gick att rida på flera dagar om hon stått ute i regn eller blåst och spänt sig, hon blev fruktansvärt stel i rumpan och ryggen - det gör jag allt för att undvika även på hundarna.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

delvis kl.

Jag är också relativt försiktig, men inte i närheten av flera i tråden. Exempelvis har jag avstått flera gånger från att släppa min hund på prov om jag tycker det är för nära vägar (det räcker typ att jag ska kunna se en väg för att avstå, min hund är supersnabb om det skulle dyka upp en hare).

Men när det gäller tex det här med andra stora djur så tänker jag att eftersom jag är i stallet varje dag så måste mina hundar vänja sig och också lära sig att hästar är nyckfulla. Lillan går ofta i hagen när jag mockar, men hon har full koll på hästarna och vet snabbast väg ut, men mina gamla gick ALDRIG in i hagarna.
Den lilla älskar också att ligga och sola på balkongen, men vi har höga balkongräcken och hon får aldrig vara där utan uppsikt.

Men det ni skriver om isar är en av mina största rädslor, jag är själv rädd för vatten så jag vet inte om jag skulle våga ge mig ut och rädda dem om något hände..
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Jag är en mästare på att se olyckor. Jag är så duktig på det att mina hundar inte skulle få göra något kul alls om agerade på det, så jag sväljer det faktum att hundarna kan skada sig, sätta i halsen, blir förgiftade, huggormsbitna eller jagade av ett vildsvin. Istället har jag några käpphästar som jag inte avviker från:

(1) Inte släppa hundarna lösa invid väg;
(2) Inte släppa hundarna nära stup;
(3) Inte släppa hundarna vid halka;
(4) Inte släppa hundarna med främmande hundar/ägare;
(5) Inte släppa hundarna nära stora djur (hästar/hundar)
(6) Inte släppa hundarna lösa vid stranden när det är islossning
(7) Inte ha hundarna lösa på balkongen

Halka har det t.ex. varit mycket i vinter, så mina hundar har fått gå kopplade väldigt mycket. Många tycker att jag är fånig, men jag vill helt enkelt inte att de ska sträcka sig och när det är halt så är risken för det enormt stor.

Jag resonerar, tänker, tycker och agerar precis som du. Plus att jag aldrig binder hunden utanför affären.

Men eftersom min älskar att springa lös i skogen och riktigt sträcka ut i full galopp, låter jag henne få göra det.

Det jobbiga är att hon är fulltsändigt orädd och brötig, men smidig som få, och ofrånkomligt så har hon även haft några ordentliga vurpor genom åren. För när det går i full fart i skogen så händer det så klart nånting nån gång.

Men det som hände förra året skrämde mig så pass att jag kommer hålla mig ifrån skogen ganska duktigt sommartid.
Hunden kom i full fart, smärtmarkerade helt plötsligt, jag trodde hon skar sig på nån pinne, kommenderade stopp, varpå hunden stannade och där stod hon, mitt i ett jordgetingbo där det började välla fram jordgetingar. Jag fick panik, slog av 6 getingar från hennes rygg och skrek "spring".
Ibland är man glad att ens hund kan många kommanden.

Fortfarande idag, 8 år gammal, kör hon järnet, så jag har dragit ner på lösspringandet och nu ägnar vi oss mest åt jogging i koppel. Men släpps nån gång i veckan eller varannan vecka för att få sträcka ut.
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Jag vet en hund som blev trampad av en häst som blev rädd. De var ute och red och så hamnade hunden under hästen. Vet inte riktigt vad som hände med ena bakbenet men det var helt förstört. Detta hände för 8 månader sedan och han haltar fortfarande efter detta en del. Veterinären trodde även att hunden skulle behöva opereras och att det inte ens skulle bli bra. Efter några veckor visade det sig att det hade läkt så bra att ingen operation inte behövdes och nu är det rehab som gäller.

Skulle säga att om man rider med hund ska hunden ha respekt för hästen. Min ena hund springer så fort en häst kommer och vill gärna ha utrymme från de då han tycker de är obehagliga. Så honom brukar jag ta med på ridturer utan problem. Sen beror det på hästen, gillar inte hästen när något går bakom så kanske det finns risk att hunden blir sparkad om den springer bakom, eller om hästen blir rädd kan det bli att hunden hamnar under som exemplet ovan
 
Sv: Risker - hur tänker ni?

Jag tänker så mycket som möjligt på vilka risker som finns, däremot gör det inte att jag undviker direkt någonting utan bara ser till att göra allt i min makt för att det ska gå så bra som möjligt.

Jag är tex fullt medveten om att varje dag kan bli den sista för oss. Vi kan bli påkörda av en bil, hunden kan bli skrämd och springa bort eller plötsligt strunta i min inkallning och jaga något ut på en väg och bli påkörd. Vi kan bli förgiftade och vi kan skada oss under något så simpelt som en skogspromenad.

Just därför ser jag till att hålla hundarna i bra kondition, ge dem bra mat, vara noga med uppvärmning och nedvarvning före och efter aktiviteter. Dessutom ser jag såklart till att träna inkallning, släpper på så säkra platser som möjligt, stannar och tittar mig för innan vi går över gator, har reflexer när det är mörkt...

Skriver under på detta. Mina hundar arbetar inom en gren som är mycket skadedrabbad, sliter hårt på kroppen och dessutom innebär vistelse i farliga miljöer (traktorer, stora djur, arga djur, högt tempo i oländig terräng osv osv). Jag ser till att förebygga med hjälp av både fysisk träning och en hel del kommunikation, men ibland hamnar vi i situationer som innebär att jag måste skicka in mina hundar i farliga situationer för att undvika katastrofer.

Som när grannens 60 baggar rymde in i ett fallfärdigt uthus fullt av gamla maskiner och skrot, och via den kunde komma ut på en 70-väg. Då är det bara att skicka in hunden i trängseln bland de upprörda 50-70 kg stora baggarna och räkna med att han kan sin sak. (Det gjorde han, så allt löste sig utan några olyckor!)

Man kan inte låta bli att leva för att man ska dö.
 

Liknande trådar

Övr. Hund (... Varför så fattiga kategorier här? Hälsa, avel, bilder - inte en enda om typ träning? :cautious:) Nåväl, såhär ligger det till: jag...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
7 238
Senast: Monstermom
·
Övr. Hund Jag blev så arg och så skärrad att jag inte ens kunde skälla på grannen som jag ville. Tror att han skämdes lite, men det eviga...
Svar
15
· Visningar
3 294
Senast: FrontLine_
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp