Ridskoleryttare!

M

*mathilda*

Både ni som rider på ridskolans hästar och ni som tränar era egna där... Vad tycker ni är det bästa/sämsta med att rida på ridskola? Nåt ni saknar? Nåt ni inte kan vara utan?

:bump: :D :crazy: :bump:
 
Sv: Ridskoleryttare!

Tyvärr tillhör jag väl den kategorin som inte tycker om ridskolor.
Men ska försöka mig på för och nackdelar:

Fördelar:
*Bra för dom som inte har råd / möjlighet att ha egen häst.
*Oftast finns det grupper för alla nivår från nybörjare och uppåt.

Nackdelar:
*Ofta för stora ridgrupper, här i Stockholm är det inte ovanligt med 12-14 st i en ridgrupp.
*P g a stora ridgrupper så lär man sig inte mycket på en lektion, för vilken ridlärare kan en hel lektion aktivt lära 12-14 elever samtidigt.
* Lektioner är en bestämd tid t ex 1 timme. Ibland behöver man längre tid än det för att nå upp till ett speciellt mål för dagen, och ibland räcker det med kortare tid
*Slöa, skänkeldöda hästar.
* många hästar gör som ridläraren säger och man lär sig inte riktigt att rida själv.
*svårt för en tystlåten, blyg, osäker tjej att komma in i gänget bland alla som är så mycket bättre och alltid vet bäst.
*trots att grupper är anpassade till olika nivåer så kan det skilja mycket på ryttare i samma grupp, där den duktiga får mer uppmärksamhet och hjälp än de som inte är lika duktiga.

Nu kommer jag inte på så mycket mer just nu. Men det finns säkert många fler.
 
Sv: Ridskoleryttare!

Mitt svar förutsätter att det är en bra ridskola där hästarna får utevistelse och skötsel. Bra ridlärare som vidareutbildar hästarna och kan se till vars och ens kunskaper och kräva lite olika beroende på vad man kan och vilken häst man sitter på. Inte allför många ryttare per lektion.

Bra:
Kräver inte lika mycket tid och ansvar som egen/foder/medryttare.
Man vet vad det kommer att kosta.
Man rider så gott som alltid för instruktör och hinner inte befästa alltför stora fel innan de upptäcks.

Dåligt:
Hästarna rids oftast även av nybörjare och blir lätt avtrubbade = kan ta hela lektionen att få dem att böja sig m m.
Du kan inte alltid rida en häst som passar dig vilket gör att du inte får ut lika mycket av lektionen som du annars skulle fått.
Mycket begränsade tävlingmöjligheter.

Jag som har varit ridskoleryttare hela mitt liv, med enstaka medryttarperioder börjar nu verkligen längta efter egen häst. Kanske är detta snart möjligt efter att föräldrar varken haft råd eller intresse. Sedan följde studietid med lite pengar och ingen bil (försvårar medryttarskap enormt!).
Nu äntligen har jag börjat jobba och har kanske råd - men tid, det vet jag inte. Det blir nog medryttare en tid för att känna på det igen...
 
Sv: Ridskoleryttare!

lånar knapp.

Sedan jag som vuxen började rida igen har jag ridit på två ridskolor. En stor och en mindre.

På den mindre hade vi samma häst minst 3 gånger i rad, vi var 6-7 st i gruppen. Man hade plats att rida ganska självständigt även om ridläraren förståss talade om när vi skulle byta gångart och varv eller om det var någon särskild övning vi skulle göra.
Gott om tid 30 min att sköta om hästen före och efter. Många att fråga, flera privathästar i verksamheten = de lyssnade på skänkel och tygelhjälper. En del t o m på vikthjälper. Man fick många kommentarer varje lektion, både beröm och kritik. Både om sitsen, hästens form mm. INTE bara han måste ut lite mer på volten. Bra ordning i sadelkammaren, varje häst hade sin låda med ryktgrejor och skydd.
Där red jag i ett år, efter ett halvt hade jag lärt mig så pass att jag vågade skaffa medryttarhäst.

Flyttade sedan och bytte då även ridskola till en större.
Aldrig samma häst två gånger irad. 10-12 personer som red samtidigt. Svårt att få plats om man ville göra någonting (ex. lägga en volt) utöver ridlärarens order. Stor del av koncentrationen gick åt till hm, var är de andra nu. MAX en eller två kommentarer per lektion.
Hästarna var ridlärarstyrda. Kort tid att göra i ordning hästen brukade bli mellan 10 min och en kvart. På den tiden skulle vi hinna leta skydd (låg i tunnor ) hoppas på att hitta ett par i rätt storlek. Hitta borste och krats, fanns lite överallt. Stress, stress och åter stress.
Jag hade olika hästar varje gång under den halva termin jag red där.
Sen hittade jag som tur var en medryttarhäst :) Såsmånigom ska jag även rida lektion på henne.

Ridskolor kan vara både bra och dåliga.
 
Sv: Ridskoleryttare!

Om man gör sig lite besvär, accepterar de lediga tider som finns och betala vad det kostar finns det på en ridskola väldigt stora möjligheter att rida efter sina egna förutsättningar. Jag har tex bokat privatlektioner med häst och upplägg helt enligt eget önskemål ("Sjukmotion" i form av longering på av ridskolan sadlad, viktbärande häst med så mjuka rörelser som möjligt). Priset kanske avskräcker många, men det kommer inte i närheten av vad varje riden timme kostar den med egen häst...

På samma ridskola har vi tidigare bildat "privatgrupp" dvs vi har hyrt upp till x st hästar förutom de egna, ridlärare och manegetid och själva bestämt vilka som ridit i gruppen, reservsystem etc. Under min studietid i Göteborg hade Akademikerryttarna liknade ridgrupper i ottan på morgonen! Det kräver egen administration, intresse och engagemang, men ger stora möjligheter att påverka. Vill man ha en grupp med max 6 ryttare på samma nivå som rider samma häst 3 ggr på rad så fixar man en sådan grupp och förhandlar med ridskolan om lämplig tid och kostnad :idea:

På en ridskola finns möjlighet att rida olika typer av häst. Även om man inte gillar alla kan man förmoda att man faktiskt blir en bättre ryttare av det...

Ridskolan ger möjlighet för många att rida. Alla har inte kunskaper, ekonomi, intresse eller tid att ha egen häst. På en ridskola finns (i alla fall i de flesta fall) utbildad personal, utbildade hästar, en lämplig anläggning, försäkringar, klubbverksamhet etc.
 
Sv: Ridskoleryttare!

Jag är liksom Lena_B på en ridskola där man är mycket flexibel.

En morgon i veckan (jodå, i ottan, är ofta där innan personalen) rider jag i en liten mycket gynnad grupp - fem personer (ett tag var vi tre), väljer i stort sett hästar själva, har samma häst tills dess att man av någon anledning behöver eller vill byta. Vi kan välja ridskolans bästa (i vårt tycke alltså, alla kanske inte håller med) hästar. Och eftersom vi är så få blir ridningen rätt självständig, man kan göra det som behövs just den gången.

Och nästa morgon är det "Happy Hour" - för en hundring får man rida valfri häst utan instruktör. Utmärkt att träna helt självständigt, man lär sig tänka själv och nöta in vad som nu behöver nötas in (i en själv eller hästen).

Och vill man ha privatlektion på någon häst för instruktör går även det att ordna. Eller rida ett par stycken tillsammans för litet lägre kostnad.

Fördelarna:
+ Slipper mocka, slipper fodra, slipper oroa mig för veterinär- och hovslagarkostnader. Om jag är trött, sjuk eller ont om tid är det bara att ringa och meddela det. SUPERLYXIGT!
+ Välutbildade hästar, väluppfostrade hästar, bra att ha regelbunden instruktör.
+ Priset. Kostar klart mindre än egen häst.

Nackdelar: - Jaa, vad skulle det vara? Jag ser inte trubbiga hästar (för sådana finns det ju också på vår ridskola) som ett problem - det är bara en annan typ av utmaning än om jag rider värsta alerta dressyrhästen. Enda möjliga nackdelen jag kan komma på är att det kan bli svårt att få den kontinuitet i träningen av hästen som kan behövas för att nå längre i ridningen. Och kanske också att jag aldrig tvingas lära mig att hantera hästar - det finns alltid någon som kan hjälpa till om det uppstår problem.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Ridskoleryttare!

Har börjat rida igen efter 13 års uppehåll, har ridit i 11 år tidigare. Vi är åtta stycken i vår grupp det tycker jag känns lagom, man hinner få individuella kommentarer på sin ridning. Jag tycker det är kanon nu när jag haft ett långt uppehåll att rida för instruktör, få massa repetition av sånt jag redan kan men har glömt. Får mycket kommentarer om t.ex. sits och händer vilket gör att jag ganska snabbt hittar tillbaka till korrekt inverkan på hästen även om jag tappar det med jämna mellanrum, har ridit två gånger hittills. Det är bra hästar, dom får mycket utevistelse och hästar och utrustning är välskötta så det känns som en prisvärd ridskola, jag har också valt den med omsorg det går ju i en storstad med lite att välja på, förstår att det är svårare på en mindre ort.

Nackdelarna är väl att rida en gång i veckan är för lite för att riktigt hinna utvecklas så mycket som jag skulle vilja men jag tänker försöka ta mig råd till någon privatlektion då och då. Kanske skaffar medryttarhäst också till våren om jag känner att jag hittat tillbaka tillräckligt till ridningen för att klara av en häst i svåra situationer som kan uppstå men jag tänker i så fall ändå fortsätta på ridskolan för att det dels är socialt och trevligt men också för att jag lär mig jättemycket, det är lagom stora grupper helt enkelt.
 
Sv: Ridskoleryttare!

Jag jobbar och rider på en ridskola som jag även tävlar för. Jag rider nästan alltid samma häst och det är även hästen jag är ute och tävlar med. Fördelarna med det istället för att ha egen häst är ju självklart att man slipper betala om hästen blir sjuk/hovslagare/försäkringar etc. Slipper mocka åt den osv. Men visst kan jag inte förneka att det skulle vara trevligt att slippa dela honom med en massa andra! ;)
 
Sv: Ridskoleryttare!

Hej hopp!

Kul att ni delar med er av era åsikter! Jag rider inte själv på ridskola, men har som så många andra börjat just där. Jag har precis som ni delade uppfattningar om det hela, både bra och dåligt. Det är inte utan att man saknar det ibland, men jag skulle inte byta ut hästägandet mot det (även fast jag måste mocka och betala hovis ;) ). Men ridkolan i stan har superba träningsförutsättningar så jag tänkte ta med polle dit och träna 1 dag i veckan. Kanske borde jag också rida deras hästar ibland, som sagt det lär man sig mkt på. Nja jag får lura vidare, fortsätt gärna skriva vad ni tycker och vad ni har för erfarenheter.
:bump:
 
Sv: Ridskoleryttare!

Jag rider på ridskola ungefär två gånger i veckan. Ena lektionen är vi två stycken, den andra är en privatlektion.

Det jag tycker är bra är att man får rida olika hästar (även om jag oftast rider samma häst, men ibland får jag en annan) och att skolhästarna generellt sett är betydligt svårare att rida än ens egen, eller åtminstone svåra på andra saker. Min ridlärare brukar säga att om man kan rida skolhästarna korrekt så kan man verkligen rida... :smirk: (Tyvärr har min ridskola ganska "dåliga", dvs outbildade hästar). Jag uppskattar att få chansen att lära mig något av olika hästar.

Tråkigt är förstås att man delar hästarna med så många olika ryttare. Det man hinner ta igenom på en lektion sitter ju inte kvar en vecka senare när hästen gått 318 barntimmar emellan.
 
Sv: Ridskoleryttare!

*mathilda* skrev:
Både ni som rider på ridskolans hästar och ni som tränar era egna där... Vad tycker ni är det bästa/sämsta med att rida på ridskola? Nåt ni saknar? Nåt ni inte kan vara utan?

:bump: :D :crazy: :bump:

Det bra är att:
Det är billigare än att ha egen häst.
Man får rida olika hästar.
Man slipper betala hovslagare osv..

Det dåliga är:
Vissa hästar vet exakt vad dem ska göra för att slippa undan.
Att det alltid finns ngn häst som man verkligen inte vill ha och så finns det ingen att byta med.
Stora ridgrupper. Upp till 12 pers.
Det finns olika kategorier men i vissa grupper så finns det dem som ridit längre än resten och vissa som ridit mkt kortare tid..
 
Sv: Ridskoleryttare!

De hästar som finns på "min" ridskola (arbetar där och disponerar även några boxar) är allihopa väldigt välridna. De går max två lektioner om dagen, och går mellan 4-5 dagar i veckan. De övriga dagarna rids de av mig och stallchefen, både inne i ridhus och utomhus. Genom detta så hålls de välridna och samtidigt levnadsglada genom att de rids ut mer än ridskolehästar brukar göra.

De går i stora hagar och bara några stycken i varje hage (inte alla i en som det brukar vara på ridskolor, så den stora hagen blir ganska liten med 30 hästar i). Det är dessutom max sex elever i varje grupp, vilket gör att de inte blir trångt och man kan jobba mer induviduellt med varje elev ändå.
Däremot är lektionen en viss tid, det skulle inte fungera att ha en halvtimme längre lektion för att någon har det trassligt med sin häst. Gruppen efter blir sen, och det skulle bli en massa liv på elever från andra grupper om att de i gruppen före "fick minsann rida 1,5 timme och vi får bara rida i en".
Om en häst dessutom krånglar på lektion, rids hästen av oss en vecka. Fortsätter hästen (då för att den inte trivs) så säljs den som privathäst. Uppför sig dock hästen (vilket betyder att den visste att den kunde smita undan på lektionen) så fortsätter den i ridskolan.


Jag har stött på riktiga skräckexempel på ridskolor, men även bättre.
 
Sv: Ridskoleryttare!

Tillhör den kategorin som tränar både på ridskola och rider egen häst hemma. Rider på en ridskola som även är ett galoppstall och håller på med fullblod etc, så alla stora hästar är renrasiga fullblod eller korsning fbl/hbl.

+

Vissa hästar är bra att rida, lyssnar bra och man lär sig något.
Har grupper för alla, från nybörjare till avancerad.
I alla fall en av dom två ridlärarna är utbildad på Strömsholm och är väldigt duktig, framförallt i dressyrarbete.

-

En del hästar är totalt skänkeldöva och det ända som får dom att lyssna i 2 sekunder är att smälla till dom med spöet, vilket jag inte gillar.
Ganska litet ridhus i förhållande till hur många det är i varje grupp
Väldigt litet och trångt stall i förhållande till hur många hästar som har, men det går bra, inte överdrivet trångt.
I alla fall den ena ridläraren klarar inte av att ge kritik utan påpekar bara felen men gör inte mycket väsen av det.
Den bästa ridläraren är den som är där minst, ofta är hon iväg med galopphästar och då får den mindre bra ridläraren ta lektionerna istället.
Sjukt kallt i ridhuset på vintern!
För lite variation på hästarna när det gäller ras och storlek, 4 fullblod, 2 fbl/hbl, 1 D-ponny, 1 C-ponny och resten är b-ponnyer.
Dålig drenering i paddocken, när det regnat ligger halva paddocken under vatten.
 
Sv: Ridskoleryttare!

ii-ssa skrev:
Det dåliga är:
Vissa hästar vet exakt vad dem ska göra för att slippa undan.

Det är ju det som är den stora utmaningen, att inte låta hästen slippa undan i dom fallen, det är då man verkligen lär sig saker på lektionen. Vi rider varje häst två gånger, det är väl det enda som är lite dåligt, jag skulle vilja haft hästen tre gånger, första gången lär man känna den lite, andra gången börjar man lära sig hur man ska rida den och tredje gången kan man verkligen jobba med den för att man vet vad det är man måste lägga mer vikt vid. Men detta löser sig naturligtvis när man ridit på ridskolan ett tag och har ridit igenom alla hästarna och lär känna dom.
 
Sv: Ridskoleryttare!

Nu var det ett tag sedan jag red ridskolehästar, men är lite nyfiken på hur det skulle kännas...Hur som helst så får jag den här uppfattningen av ridsklehästarna där vi bor:

Positivt:
* Lugna hästar
* Lyder (för det mesta ;) ) ridläraren
* Lite äldre hästar
* Grupperna är oftast lite mindre
* 2 bra ridhus, ett normalstort och ett jättestort.
* Fin utebana
* Ofta bra sammanhållning mellan ridskolehäst-skötarna
* Hjälpsamma elever :bow: och hjälpsamma privatryttare :bow:


Negativt:
* Lyssnar väldigt lite på ryttaren
* De flesta undviker at gå i form ens med lite mer kunniga ryttare´och ryttarna får knappt lära sig vad " på tygeln" är.
* Finns ett par hästar som är hopprädda som trots det går hopplektioner :eek:
* Ponnyerna ofta bitska och sparkas gärna (men vem klandrar dem, de står i spilta och upptäcker inte alltid att det smiter in nån unge..:crazy: )
* Finns några mindre pålitliga ponnyer
* Ridlärarna är, enligt mej, inte de bästa...
* De "nyinköpta" hästarna är betydligt yngre, dåligt grundridna och "opålitliga".

Finns nog mycket mer, både positivt och negativt men det här är väl vad jag kommer på nu.
Har inte ridit där på ett bra tag, men är och hälsar på med jämna mellanrum samt känner en hel hög med människor, både elever, hästägare och andra, som har berättat en del...

Men en stor eloge för den härliga nationella hösthoppningen de anordnar! :bow:
 
Sv: Ridskoleryttare!

Är ridhus viktigt för er? Där jag rider nu har vi bara paddock men det känns som att det inte gör någonting, rider islandshäst och jag tror det kommer att fungera bra ändå för att det är en väldigt bra ridskola förövrigt.
 
Sv: Ridskoleryttare!

Jag tycker det är bra att det finns ridskolor, började själv rida p åen i Gbgs-trakten efter ett uppehåll på 25 år.
+
 
Sv: Ridskoleryttare!

Har svårt att förstå hur man kan säga att man inte tycker om ridskolor (shampiz). Snacka om generalisering. Började själv rida på ridskola i Gbgs-trakten efter ett uppehåll i ridningen på 25 år. Hur skulle hästverksamhet/ridning se ut i Sverige om det inte fanns ridskolor? Skulle endast de som är födda in i häst-verksamma familjer eller som har obegränsat med pengar ha förmånen att få ägna sig åt ridning? Jag är övertygad om att våra ridskolor hjälper till att höja livskvalitén för våra svenska hästar. Jag som är nykomling på dessa sidor får ibland en känsla av att det ute i skogarna finns rätt mycket folk som med ytterst begränsade kunskaper om ridning och hästhantering kastar sig in i det stora ansvar som det innebär att äga och utbilda en häst...
På en bra ridskola finns bra instruktörer (som man även kan boka för privatlektioner, på i stort sett fritt vald häst), hästar på olika utbildningsnivå och med olika temperament och personlighet, samt möjlighet att gå olika specialkurser utifrån intresse.
Att hästar på ridskolor i högre grad än på andra ställen skulle vara skänkeldöda eller slöa vet jag inget om eftersom jag endast rider på ridskola, vet bara att samtliga hästar på "mitt stall" kan gå i hur vacker form som helst med rätt ryttare på ryggen. Vi lever i Sverige, här finns ridskolor, det är bara att acceptera. Låt oss hjälpas åt att göra dem så bra det är möjligt!
 
Sv: Ridskoleryttare!

kettlas skrev:
Har svårt att förstå hur man kan säga att man inte tycker om ridskolor (shampiz). Snacka om generalisering. Började själv rida på ridskola i Gbgs-trakten efter ett uppehåll i ridningen på 25 år. Hur skulle hästverksamhet/ridning se ut i Sverige om det inte fanns ridskolor? Skulle endast de som är födda in i häst-verksamma familjer eller som har obegränsat med pengar ha förmånen att få ägna sig åt ridning? Jag är övertygad om att våra ridskolor hjälper till att höja livskvalitén för våra svenska hästar. Jag som är nykomling på dessa sidor får ibland en känsla av att det ute i skogarna finns rätt mycket folk som med ytterst begränsade kunskaper om ridning och hästhantering kastar sig in i det stora ansvar som det innebär att äga och utbilda en häst...
På en bra ridskola finns bra instruktörer (som man även kan boka för privatlektioner, på i stort sett fritt vald häst), hästar på olika utbildningsnivå och med olika temperament och personlighet, samt möjlighet att gå olika specialkurser utifrån intresse.
Att hästar på ridskolor i högre grad än på andra ställen skulle vara skänkeldöda eller slöa vet jag inget om eftersom jag endast rider på ridskola, vet bara att samtliga hästar på "mitt stall" kan gå i hur vacker form som helst med rätt ryttare på ryggen. Vi lever i Sverige, här finns ridskolor, det är bara att acceptera. Låt oss hjälpas åt att göra dem så bra det är möjligt!

Varför skulle det vara generlisering bara för att man inte tycker om ridskolor???? Det är min åsikt att jag inte tycker om ridskolor, men för det har jag väl inte sagt att det inte är bra att de finns. jag tycker det är jättebra att de finns. Just för att det finns många som aldrig skulle få chansen att rida annars.
Det är jättebra att du går på en bra ridskola. men det finns många ridskolor som inte alls är lika bra.

Nu tillhör jag en av dom som har möjlighet att äga flera hästar, så jag kan utveckla mig själv och min ridning för privatlärare som jag tycker ger bra mycket mer än att gå på en ridskola. Och dessutom då rida olika hästar som då är väldigt nyttigt.
Visst finns det mångar ridskolor med bra instruktörer där man kan lära sig mycket på välutbildade hästar. Men det finns också många ridskolor som det inte är så stor status på ridlärarna. Och oftast kan det vara flera års väntetid i kö för att komma in på en bra ridskola, ialla fall här i Stockholm.

Och personligen tycker jag att jag utvecklar mig själv mer genom att utvecklas tillsammans med hästen. Rider gärna outbildade hästar. fast för att utvecklas med hästen så krävs det då att man rider den mer än bara en eller ett par gånger i veckan. Och det är inte heller bara själva ridningen som är viktig. Att rida på en ridskola på dessa välutbildade hästar skulle inte jag se som en så stor utmaning. Men för den skull säger jag inte att det är fel, för att för många så passar det jättebra.
Två av mina sex hästar har jag haft sedan de var föl, de är nu 6 år respektive 4 år och jag har nog inte lärt mig så mycket själv på någon annan av mina eller ridskolehästar som jag har gjort just när jag har ridit in och utbildat dom.

Så jag tycker nog att det är du som generaliserar som påstår att bara för att man tycker om ridskolor så är det lika med att man inte tycker att de ska finnas till.
 

Liknande trådar

Ridning Vad tycker ni saknas idag på Sveriges ridskolor? Jag vill veta allt! Hur hade du gjort på en egen ridskola? Vad hade du ändrat på...
2
Svar
29
· Visningar
1 775
Senast: Roxy
·
Ridning Jag red på ridskola från jag var 6 till övre tonåren, under senvår och sommar red vi ofta uteritter, i alla gångarter. Man fick lära sig...
8 9 10
Svar
188
· Visningar
9 069
Senast: Sassy
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har nyligen sålt min häst pga att han inte passade mig. Sålde honom självklart till ett femstjärnigt hem till en tjej som lånat...
Svar
16
· Visningar
1 942
Senast: Shaggy
·
Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
34
· Visningar
4 417
Senast: Roxy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp