Lektion i går. Ridläraren hade skrivit upp mig på en "stor" (nåja, liten häst - men stor om man oftast rider ponny!) och energisk skimmelvalack med mycket stora rörelser.
Hade ridit honom en gång tidigare, men det var mer än ett halvår sedan, och vad jag mindes var att han blev tung i handen, lite segstoppad, och energisk - men ändå trygg. Kändes verkligen inte som att han skulle göra något dumt förutom kanske springa fort. Han går bara på de svåraste lektionerna.
Märkte redan när jag satt upp att om jag nuddade honom med benen betydde det tydligen "spring fort framåt"
Men jag ville ju bara ändra stigläder lite, så vi gjorde någon konstig dans där han gick framåt när jag försökte fixa stigläder -jag backade tillbaka honom - jag fixade stiglädret och han gick iväg - jag backade tillbaka... 
Fick stiglädret rätt till slut och red iväg. Stora vägvinnande skrittsteg, jag försökte tänka på att aldrig bli så att jag satt och höll emot med tygeln eftersom jag fattade att han skulle bli tyngre i handen då. Bara jämn kontakt, låta honom skritta på men inte älga iväg och många förhållande hjälper där jag bad honom skritta långsamt eller göra halt. Gick ändå okej! Han blev inte stark och jag kunde sakta ner och göra halt.
Övningen för lektionen var att göra tusen volt tillbaka, öva på att behålla korrekt handställning och armbågarna nära kroppen. Även det gick bra, men jag hade lite svårt att hitta lagom ställning. Det blev antingen för lite eller för mycket. Vi gjorde övningen först i skritt och sen i trav, det var en rätt kul övning ändå för man var ju tvungen att hålla fokus hela tiden. Så fort alla hästar var ute på spåret igen var det i princip volt tillbaka igen
Det var även en trevlig övning för skimmeln, han kunde aldrig älga iväg på någon raksträcka.
När vi sedan skulle trava på och trava i lite olika typer av trav (mellantrav, arbetstrav och kort trav) började dock älgandet. Häst taggade till och travade på som bara den och jag satt där och fick påminna honom om att vänta. Han lyssnade ändå rätt bra fortfarande och var inte supertung mer än några stunder.
Det var i galoppen som allt det rämnade Han är rätt häftig att sitta på för galoppfattningar man får är energiska, kraftfulla och framför allt direkta. Bara lägga skänklarna rätt så har du direkt en ganska så bärig, energisk galopp. Tyvärr är det ju svårt att sitta och susa fram i hans galopp när det är så många andra hästar att ta hänsyn till, plus det faktum att bromsen tar så himla långsamt
Under galoppen blev det svårare och svårare att hålla honom, och han låg på lite för mycket i handen så jag fick flera gånger sakta av och skaka liv i fingrarna. Jag som varit väldigt galopprädd fick några gånger känslan "tänk om jag inte får stopp och det bara går fortare och fortare".
Men som sagt han är inte dum, och det finns ju ett stopp om än lite dåligt.
Sammanfattningsvis gick det ändå okej på ridlektionen. Det kändes helt värdelöst direkt efter men jag har nu kommit fram till att det var en bra insats. Det är ingen typ av häst jag vanligtvis rider utan jag brukar behöva peppa fram energi. Sen med galoppen, för bara två år sedan skulle jag blivit riktigt rädd. Den här gången knackade rädslan på men jag kunde vara rationell och tänka att nej han är inte dum, det finns broms, det är okej. Skönt att kunna stoppa rädslan ganska fort!
Efteråt tyckte ridläraren att det ändå sett fint ut, och att hon sett att han blev stark och hade massa energi. Hon sa att även hon känner sig rätt liten på honom i bland när han är så där pigg "Det är som att sitta på en brinnande kanonkula som nyss skjutits ur kanonen och så får man två lädersnören som man förväntas stoppa kanonkulan med" sa hon
Jag sa det att han är väldigt annorlunda mot vad jag är van vid, men att det var kul ändå och att jag gärna vill lära mig rida även såna här hästar bättre, så jag hoppas litegrann att jag får rida honom oftare.
Nu har jag träningsvärk kan jag lova
Hade ridit honom en gång tidigare, men det var mer än ett halvår sedan, och vad jag mindes var att han blev tung i handen, lite segstoppad, och energisk - men ändå trygg. Kändes verkligen inte som att han skulle göra något dumt förutom kanske springa fort. Han går bara på de svåraste lektionerna.
Märkte redan när jag satt upp att om jag nuddade honom med benen betydde det tydligen "spring fort framåt"
Men jag ville ju bara ändra stigläder lite, så vi gjorde någon konstig dans där han gick framåt när jag försökte fixa stigläder -jag backade tillbaka honom - jag fixade stiglädret och han gick iväg - jag backade tillbaka... Fick stiglädret rätt till slut och red iväg. Stora vägvinnande skrittsteg, jag försökte tänka på att aldrig bli så att jag satt och höll emot med tygeln eftersom jag fattade att han skulle bli tyngre i handen då. Bara jämn kontakt, låta honom skritta på men inte älga iväg och många förhållande hjälper där jag bad honom skritta långsamt eller göra halt. Gick ändå okej! Han blev inte stark och jag kunde sakta ner och göra halt.
Övningen för lektionen var att göra tusen volt tillbaka, öva på att behålla korrekt handställning och armbågarna nära kroppen. Även det gick bra, men jag hade lite svårt att hitta lagom ställning. Det blev antingen för lite eller för mycket. Vi gjorde övningen först i skritt och sen i trav, det var en rätt kul övning ändå för man var ju tvungen att hålla fokus hela tiden. Så fort alla hästar var ute på spåret igen var det i princip volt tillbaka igen
Det var även en trevlig övning för skimmeln, han kunde aldrig älga iväg på någon raksträcka.
När vi sedan skulle trava på och trava i lite olika typer av trav (mellantrav, arbetstrav och kort trav) började dock älgandet. Häst taggade till och travade på som bara den och jag satt där och fick påminna honom om att vänta. Han lyssnade ändå rätt bra fortfarande och var inte supertung mer än några stunder.
Det var i galoppen som allt det rämnade
Han är rätt häftig att sitta på för galoppfattningar man får är energiska, kraftfulla och framför allt direkta. Bara lägga skänklarna rätt så har du direkt en ganska så bärig, energisk galopp. Tyvärr är det ju svårt att sitta och susa fram i hans galopp när det är så många andra hästar att ta hänsyn till, plus det faktum att bromsen tar så himla långsamt Under galoppen blev det svårare och svårare att hålla honom, och han låg på lite för mycket i handen så jag fick flera gånger sakta av och skaka liv i fingrarna. Jag som varit väldigt galopprädd fick några gånger känslan "tänk om jag inte får stopp och det bara går fortare och fortare
".Men som sagt han är inte dum, och det finns ju ett stopp om än lite dåligt.
Sammanfattningsvis gick det ändå okej på ridlektionen. Det kändes helt värdelöst direkt efter men jag har nu kommit fram till att det var en bra insats. Det är ingen typ av häst jag vanligtvis rider utan jag brukar behöva peppa fram energi. Sen med galoppen, för bara två år sedan skulle jag blivit riktigt rädd. Den här gången knackade rädslan på men jag kunde vara rationell och tänka att nej han är inte dum, det finns broms, det är okej. Skönt att kunna stoppa rädslan ganska fort!
Efteråt tyckte ridläraren att det ändå sett fint ut, och att hon sett att han blev stark och hade massa energi. Hon sa att även hon känner sig rätt liten på honom i bland när han är så där pigg "Det är som att sitta på en brinnande kanonkula som nyss skjutits ur kanonen och så får man två lädersnören som man förväntas stoppa kanonkulan med" sa hon
Jag sa det att han är väldigt annorlunda mot vad jag är van vid, men att det var kul ändå och att jag gärna vill lära mig rida även såna här hästar bättre, så jag hoppas litegrann att jag får rida honom oftare.
Nu har jag träningsvärk kan jag lova
Krävs ju masssor med jobb haha, var helt andfådd efter. Orkade inte riktigt hålla ihop honom, blev gärna mycket inåt och framåtvikt. Han kräver så mycket ytter och jag glömmer HUR mycket mellan varje gång. Men kom igenom lite i skritten iaf, och efter ridningen i mellandagarna vet jag iaf hur det KAN kännas. Privatlektion på lördag så det ska bli extremt spännande 
Jobba jobba!
