Det finns en del fakta kring muskler som man kan utgå ifrån när man lägger upp sin träning, men i slutändan handlar det ändå om att läsa sin häst.
Ett faktum är att en muskel bryts ner lite grann när den tränas och belastas, och behöver 48 timmar utan ny belastning för att hinna läka ut och då fylla på med nya fibrer, så att den blir starkare inför nästa belastning. Det innebär att man kan muskla ur sin häst genom att jobba den dagligen. Det innebär förståss också att det inte växer muskler ur ingenstans, det krävs träning. Och det innebär att utan en balanserad foderstat med tillräcklig mängd protein spelar det ingen roll hur man gör, för utan protein blir det heller inga muskler.
Så här tycker då jag:
I en uppbyggnadsfas är varannandags träning jättebra. För yngre hästar som inte satt sin grundstomme än. För hästar som trimmas hårt de pass de går, som byggs upp inför inför tävlingssäsonger (galoppörer och travare är det vanligt med varannandags träning på).
Att säga att hobbyhästar inte går så hårt att de inte behöver vila är en sanning med modifikation. Hobbyhästen har så mycket muskler som den tränats att ha, inte mer. Vilken träning som kan anses vara belastande för den aktuella hästen avgörs av vad den är van att göra och hur dess muskelstatus ser ut (en del hobbyhästar ser faktiskt ut som spjälstaket över ryggen t ex, även om -eller just för att- de då rids dagligen). För man ska inte glömma att kånka runt på en ryttare är ett arbete i sig. Vill man att den ska orka göra det på ett vettigt sätt så vill man inte ha trötta eller försvagade hållningsmuskler, de som stabiliserar rygg och mage. Och benen jobbar ju så fort hästen rör sig. Det gör det svårt att träna bara en sak i taget som vi människor kan göra - vi kan ju styrketräna valfri muskelgrupp på ett gym. Få av oss orkar däremot jogga dagligen, t ex.
De flesta hobbyryttare rider ju också med målet att stärka hästen, även om det inte blir med krav i närheten av tävlingsryttarens. Då ökar man ju succesivt kraven, belastar musklerna mer - och då behövs vilan efteråt. Med vila menar jag då inte stå och glo in i en boxvägg utan hagvila, gärna kombinerat med avsuttna promenader. Om hagarna inte erbjuder så stora rörelsemöjligheter blir det viktigare att röra på hästen på andra vis, och då är plötsligt varannan dagsträning ett sämre alternativ. Då får man tänka över sin träning så att den blir omväxlande: uppsuttet / avsuttet, kondition / uthållighet, styrka / lösgörande och t ex skrittpromenera istället för helvila.
När den har en bra grundstomme och man tränar mest upprätthållande, då behövs inte vila i samma utsträckning, då kan man t ex låta lättare pass avlösa de lite hårdare. Men viss vila behövs ibland ändå, viloperioder att läka ut småskador innan de hinner bli problem, dagsvilor för snabbåterhämtning. Tävlingshästar tränar man ju för att "toppa" inför säsongerna, och trappar ner mellan dem med viloperioder (i olika former) för att ingen helt enkelt orkar ligga på topp hur länge som helst utan att slitaget blir för stort.
Om man bara vill upprätthålla muskelstatus, så räcker 3-4 pass normala pass i veckan. Det bygger ju då på att den har en muskelstatus att upprätthålla. Det viktigaste är att sprida ut passen, inte rida järnet på helgen och sedan låta hästen stå i veckorna - det är varken upprätthållande eller uppbyggande.
Äldre hästar mår ofta bättre av daglig motion, av lättare sort, för att inte stelna till i lederna. Men dem tränar man ju sällan så hårt muskelbyggande heller, utan just upprätthållande.
