Rida efter graviditet

[McFlurry]

När började ni rida igen efter graviditet och förlossning? Hur kändes det? Skrittade du bara i början eller red du i alla gångarterna direkt?

Hur lång tid tog det innan det kändes "som vanligt" igen, alltså så som det var innan graviditeten?

Känns som om det finns många olika uppfattningar/åsikter inom vården, så det är svårt att få ett bra svar på hur länge man bör vänta med ridningen. Därför söker jag lite personliga erfarenheter i ämnet

 

[Eloise]

14 veckor efter första snittet, sex veckor efter andra. Red i alla gångarter direkt. Min barnmorska rekommenderade inte sex veckor, men det kändes bra att hästen jag hade då var väldigt lättriden och trygg.

 

[Waco]

Okomplicerade vaginala förlossningar, bägge med små grad 2-bristningar. Ca tre år mellan barnen. Första red jag efter 3 veckor, andra efter två veckor. Skrittade mest de första två passen men sedan ridit rätt så fullt ut i alla gångarter. Efter första barnet tog det nästan ett år innan jag tyckte kroppen var tillbaka fullt ut i sadeln och bäckenbotten fullt stark. Med andra så tog det ca 5 månader att landa i samma fas.

Kroppen är annorlunda och blir aldrig vad den var innan och det är väl mest den omställningen som tagit tid att lära sig, i kombination med återhämtning.

 

[Blyger]

Jag satt upp första gången efter typ två veckor. Det var dock inte alls en angenäm upplevelse (vaginal förlossning, blev sydd mycket) så hoppade av rätt snabbt.. började igen kanske efter fyra veckor eller så när stygnen började försvinna.
Tog det lite lugnare i början men kom igång rätt snabbt igen.

Min häst vilade/tränades bara lite från marken under tiden jag inte kunde rida själv så behövde anpassa ridningen efter det också

 

[Human]

Jag hade en okomplicerad vaginal förlossning med några grad 2-bristningar. Jag hade bestämt mig för att vänta till efterkontrollen efter att några vänner sagt att de började rida för tidigt. På efterkontrollen tyckte bm att jag skulle vänta en månad till, vilket jag motvilligt gjorde. Jag skrittade första gångerna, mest för att vänja mig vid hur väldigt svag kroppen kändes, och då red jag ändå någon gång i veckan hela vägen fram till förlossningen.

Det tog ca 1,5 år innan kroppen började kännas lite som vanligt i sadeln, men då red jag bara ca 1 gång i veckan i ett drygt halvår och sen runt tre gånger i veckan.

Nu väntar jag andra barnet och planen är att vänta till efterkontrollen men att sen börja rida igen om inte bm har några väldigt goda argument till att vänta längre. Sen ska jag verkligen försöka styrketräna lite under bebisens första år, tror det kommer hjälpa mycket med ridkänslan, inte minst sen deg blev hyfsat tätt mellan barn 1 och 2.

 

[Blyger]

Jag hade bestämt mig för att vänta till efterkontrollen efter att några vänner sagt att de började rida för tidigt.

Viktig poäng, hört om många som börjat träna (generellt då, inte ridning specifikt) för tidigt och fått permanenta skador (en bekant är sjukgymnast och propagerar väldigt för att man ska ta det lugnt i början).

Jag rider inte sju dagar i veckan och hann absolut inte med det då

 

[Human]

Viktig poäng, hört om många som börjat träna (generellt då, inte ridning specifikt) för tidigt och fått permanenta skador (en bekant är sjukgymnast och propagerar väldigt för att man ska ta det lugnt i början).

Jag rider inte sju dagar i veckan och hann absolut inte med det då

Ja, jag var rädd för att faktiskt skada mig och sa strängt åt mig själv att tänka långsiktigt. Även om det kändes väldigt långt utan ridning i två månader så var det ju en kort period sett ur ett ridliv.

 

[Waco]

Viktig poäng, hört om många som börjat träna (generellt då, inte ridning specifikt) för tidigt och fått permanenta skador (en bekant är sjukgymnast och propagerar väldigt för att man ska ta det lugnt i början).

Jag rider inte sju dagar i veckan och hann absolut inte med det då

Jag arbetar också som fysioterapeut och säger lyssna på kroppen! Känns det bra är det okej! Läcker man urin, får ont eller känner sig osäker - avvakta och backa till det som fungerar och känns bra!

Det finns ingen ökad risk att få skador eller bestående besvär om allt känns bra!

 

[Förgätmigej]

Första barnet efter 3v pga stygnen efter grad 1 och 2 bristningar. Skrittade varannan dag i ett par veckor och ökade sedan sakta upp. Hade problem att koordinera kroppen redan innan och det blev ju inte bättre efter en graviditet började träna tabata en gång i veckan eller varannan när jag var igång helt igen vilket löste problemen.

Andra barnet började jag skritta varannan eller var tredje dag efter 2v, hade bara ett par stygn efter skrapsår. Ökat sakta där med. Känner mig hyfsat som vanligt redan nu när liten är 3 månader, dock ur kondis såklart. Har nog tabatan att tacka för det hela. Provade trav redan vid ridning 4, kändes lite konstigt i underlivet så skrittade en vecka till och sedan var det lugnt.

 

[Aconite]

När började ni rida igen efter graviditet och förlossning? Hur kändes det? Skrittade du bara i början eller red du i alla gångarterna direkt?

Hur lång tid tog det innan det kändes "som vanligt" igen, alltså så som det var innan graviditeten?

Känns som om det finns många olika uppfattningar/åsikter inom vården, så det är svårt att få ett bra svar på hur länge man bör vänta med ridningen. Därför söker jag lite personliga erfarenheter i ämnet

Jag skrittade första gången efter 4 v, för min BM hade sagt att jag iaf skulle vänta så länge. Sen missade hon (och alla andra vårdgivare) att nämna vilka signaler från kroppen som man ska lyssna på. Fick bara höra att jag skulle ta det lugnt och det ligger inte riktigt i min natur.

Hur som haver, jag skrittade i 20 min och gjorde så ont i bäckenbotten att jag nästan grät. Kom till specialiserad fysio veckan efter och efter det fick jag inte gå promenader mer än 5-10 min. Hade alltså sedan förlossningen tyngkänsla, trängningar och kunde knappt kissa. Det blev ändå betydligt bättre snabbt, red sen igen efter ytterligare 4 v. Skrittade kanske ett par ggr i veckan tills hästen släpptes på sommarbete. Satte igång ordentligt framåt hösten och red då i alla gångarter rätt så direkt. Då var barnet 5 månader och jag gick hos fysio så gjorde de övningarna/träningen dagligen hela sommaren. Så när jag väl började rida ordenligt kände jag mig inte så sladdrig som första gångerna.

Hade en helt normalt förlossning, inte ens en bristning utan en sutur pga rispa men väldigt lång krystfas (över 3 h) vilket gav extra uttöjd bäckenbotten. Kan varmt rekommendera att gå till fysio, om du bor i Skåne kan jag tipsa!

 

[McFlurry]

Jag skrittade första gången efter 4 v, för min BM hade sagt att jag iaf skulle vänta så länge. Sen missade hon (och alla andra vårdgivare) att nämna vilka signaler från kroppen som man ska lyssna på. Fick bara höra att jag skulle ta det lugnt och det ligger inte riktigt i min natur.

Hur som haver, jag skrittade i 20 min och gjorde så ont i bäckenbotten att jag nästan grät. Kom till specialiserad fysio veckan efter och efter det fick jag inte gå promenader mer än 5-10 min. Hade alltså sedan förlossningen tyngkänsla, trängningar och kunde knappt kissa. Det blev ändå betydligt bättre snabbt, red sen igen efter ytterligare 4 v. Skrittade kanske ett par ggr i veckan tills hästen släpptes på sommarbete. Satte igång ordentligt framåt hösten och red då i alla gångarter rätt så direkt. Då var barnet 5 månader och jag gick hos fysio så gjorde de övningarna/träningen dagligen hela sommaren. Så när jag väl började rida ordenligt kände jag mig inte så sladdrig som första gångerna.

Hade en helt normalt förlossning, inte ens en bristning utan en sutur pga rispa men väldigt lång krystfas (över 3 h) vilket gav extra uttöjd bäckenbotten. Kan varmt rekommendera att gå till fysio, om du bor i Skåne kan jag tipsa!

Jag bor faktiskt i just Skåne, men jag har en jättebra fysio på min vc som hjälpte mig under graviditeten och hon håller även i träningsgrupper för mammor efter graviditet som jag ska gå - men tack ändå

Och tack för att du delade med dig! Det är verkligen bristfällig info man får från vården, vilken tur att du fick bra hjälp till slut.

 

[LadyCovergirl]

Minns inte exakt men någonstans kring en månad. Red som vanligt direkt.

 

[McFlurry]

14 veckor efter första snittet, sex veckor efter andra. Red i alla gångarter direkt. Min barnmorska rekommenderade inte sex veckor, men det kändes bra att hästen jag hade då var väldigt lättriden och trygg.

Var det något speciellt som gjorde att du väntade så olika lång tid? Eller var det kanske en fråga om tillgång till snäll häst? För det påverkar ju såklart (för de flesta iaf ).

 

[McFlurry]

Okomplicerade vaginala förlossningar, bägge med små grad 2-bristningar. Ca tre år mellan barnen. Första red jag efter 3 veckor, andra efter två veckor. Skrittade mest de första två passen men sedan ridit rätt så fullt ut i alla gångarter. Efter första barnet tog det nästan ett år innan jag tyckte kroppen var tillbaka fullt ut i sadeln och bäckenbotten fullt stark. Med andra så tog det ca 5 månader att landa i samma fas.

Kroppen är annorlunda och blir aldrig vad den var innan och det är väl mest den omställningen som tagit tid att lära sig, i kombination med återhämtning.

Ja, nä, det blir såklart en ny kropp att lära känna på många sätt och det känns helt okej men tanke på vad kroppen gått igenom. Men så skönt att du kunde komma igång så pass snabbt igen ändå!

 

[McFlurry]

@Blyger och @Human Ja jag är också rädd för att orsaka någon skada så jag kommer vänta minst 2 månader. Dottern är 5 veckor nu och jag känner mig nästan helt återställd men inte helt. Har ingen egen häst utan rider på en liten ridskola (och hjärtehästen där är en trygg gammal herre ) så jag kan börja med kort varsel när jag vill
Tack för att ni delade med er!

 

[McFlurry]

Första barnet efter 3v pga stygnen efter grad 1 och 2 bristningar. Skrittade varannan dag i ett par veckor och ökade sedan sakta upp. Hade problem att koordinera kroppen redan innan och det blev ju inte bättre efter en graviditet började träna tabata en gång i veckan eller varannan när jag var igång helt igen vilket löste problemen.

Andra barnet började jag skritta varannan eller var tredje dag efter 2v, hade bara ett par stygn efter skrapsår. Ökat sakta där med. Känner mig hyfsat som vanligt redan nu när liten är 3 månader, dock ur kondis såklart. Har nog tabatan att tacka för det hela. Provade trav redan vid ridning 4, kändes lite konstigt i underlivet så skrittade en vecka till och sedan var det lugnt.

Att träna något annat vid sidan av är ju garanterat super! Jag har börjat smyga igång lite med yoga som jag älskar... dagarna går så ruskigt fort med bebis bara så det är än så länge lite lurigt att få till trots att tiden egentligen finns
Men vad skönt att du känner att du hittat tillbaka så pass fort ändå!

 

[McFlurry]

Minns inte exakt men någonstans kring en månad. Red som vanligt direkt.

Har alltid fått intrycket av dig via buke att du inte krånglar till saker utan kör på, och det verkar ju stämma här också Jag gillar den inställningen och borde nog vara lite mer så jag också

 

[LadyCovergirl]

Har alltid fått intrycket av dig via buke att du inte krånglar till saker utan kör på, och det verkar ju stämma här också Jag gillar den inställningen och borde nog vara lite mer så jag också

Haha ja, det kan nog stämma
Jag tror att det var Pippi Långstrump som sa något i stil med "Det har jag inte gjort förut så det kan jag säkert".
Lite living on the edge livar upp tillvaron

 

[nejlica]

@Blyger och @Human Ja jag är också rädd för att orsaka någon skada så jag kommer vänta minst 2 månader. Dottern är 5 veckor nu och jag känner mig nästan helt återställd men inte helt. Har ingen egen häst utan rider på en liten ridskola (och hjärtehästen där är en trygg gammal herre ) så jag kan börja med kort varsel när jag vill
Tack för att ni delade med er!

Du kan inte få låna/hyra hjärtehästen för typ en kortare skrittur eller så gör att känna efter lite? Tänker att skolhästarna inte får så mycket sådant och säkert uppskattar det.

Denna gång var jag uppe och red efter tre veckor, typ en halvtimmes skrittur och det kändes bra direkt. Nu är dottern ett halvår och jag rider som vanligt (om än mycket mindre pga tidsbrist...) sedan länge.

Förra gången provade jag några varv i paddocken efter två veckor, då var jag sydd betydligt mer och det skavde och var inte alls en särskilt angenäm upplevelse, en dryg vecka senare var det mycket bättre och jag kunde rida ut någon timma utan problem.

Men det blir ju väldigt stor skillnad med en egen, snäll, häst där man kan anpassa sig efter dagsformen jämfört med att rida med på en timmes lektion med andra kan jag tänka mig!

 

[Eloise]

Var det något speciellt som gjorde att du väntade så olika lång tid? Eller var det kanske en fråga om tillgång till snäll häst? För det påverkar ju såklart (för de flesta iaf ).

Första graviditeten hade jag en unghäst som var lite lätt i hovarna
andra var det en snäll läromästare.
Plus att jag var en väldigt orolig nybliven mamma första gången, med andra barnet var jag mer trygg och kände in min kropp och mig själv bättre.