Nu vill jag berätta, denna fruktansvärda tid som jag gått igenom sedan november har börjat få sitt slut och börjat på ngt nytt!
min älskade älskade pålle diagnostiserades hovledsinflammation i november, vi behandlade och behandlade tillslut funkade adequan. Inflammtionen gick över och han friskförklarades, efetr ca sex veckor var det dags igen han var stum i steget tyckte hovslagaren på atg. Vi åkte in röntgade och fynd hittades på strålbenet höger fram. Vi trodde alltvar helkört har aldrig mått så j*vla dåligt i hela mtt liv.
Vet. berättade om en fransk medecin som ej var så beprövad, (tildren) vi gör allt för vår älskling så vi testade trots alla dessa biverkningar för det var ju ändå hans chans liksom då får biverkningarna komma på köpet. det blev aldrig några biverkningar utan vi fick efter ett lyckat dropp åka hem igen. Åtta veckor var det sedan dags för att åka in o få resultat via röntgen. Usch mådde skit och ahde inte sovit på hela natten.
Väl inne på atg fick vi reda på att vi skulle ha en annan vet. först tog hovis av skorna och röntgade pållens högra framben, men va fan sa han när han såg röntgenbiledn vad är detta det har ju blivit en sto klump.
Min mage brast och jag fick hejdlöst hålla tillbaka mitt vanvett för pållens skull. Ibalnd är man otroligt stark när det väl gäller, mamma var hos pållen och jag gick in med vet och hovis i röntgenrummet (hovis på atg har varit med hela vägen)
Eftersom inte tildren är så beprövat var de lite osäkra på vad som hänt men enligt vet skulle tildrenet funka såhär. det skulle skynda på borksbildning och liksom fästa ihop. Hon sa såhär: vi kan inget säga förrens vi gått ut ocxh sett hästen. Vi måste se hur hästen rör sig och hur den mår det är alltid det som får avgöra: Sagt och gort vi gick ut och pållen är nästintill ohalt på böjt spår var rejält halt på böjt spår innan. Rakt fram i gången syntes nu ingenting.
TILDRENET hade antagligen hjälpt. Min pålle kommer inte bli ngn tävlings eller träningshäst mer det skulle jag aldrig utsätta han för och han skulle inte hålla för det heller men han kan bli en underbar promenadhäst och kan antagligen gå i alla gångarter rakt fram ute i skogen.
Jag är såååååååååå LÄTTAD, helvetesperioden är över och äntligen kan jag slappna av efter månader av olycka. Kakse gå upp lite i vikt också!
min älskade älskade pålle diagnostiserades hovledsinflammation i november, vi behandlade och behandlade tillslut funkade adequan. Inflammtionen gick över och han friskförklarades, efetr ca sex veckor var det dags igen han var stum i steget tyckte hovslagaren på atg. Vi åkte in röntgade och fynd hittades på strålbenet höger fram. Vi trodde alltvar helkört har aldrig mått så j*vla dåligt i hela mtt liv.
Vet. berättade om en fransk medecin som ej var så beprövad, (tildren) vi gör allt för vår älskling så vi testade trots alla dessa biverkningar för det var ju ändå hans chans liksom då får biverkningarna komma på köpet. det blev aldrig några biverkningar utan vi fick efter ett lyckat dropp åka hem igen. Åtta veckor var det sedan dags för att åka in o få resultat via röntgen. Usch mådde skit och ahde inte sovit på hela natten.
Väl inne på atg fick vi reda på att vi skulle ha en annan vet. först tog hovis av skorna och röntgade pållens högra framben, men va fan sa han när han såg röntgenbiledn vad är detta det har ju blivit en sto klump.
Min mage brast och jag fick hejdlöst hålla tillbaka mitt vanvett för pållens skull. Ibalnd är man otroligt stark när det väl gäller, mamma var hos pållen och jag gick in med vet och hovis i röntgenrummet (hovis på atg har varit med hela vägen)
Eftersom inte tildren är så beprövat var de lite osäkra på vad som hänt men enligt vet skulle tildrenet funka såhär. det skulle skynda på borksbildning och liksom fästa ihop. Hon sa såhär: vi kan inget säga förrens vi gått ut ocxh sett hästen. Vi måste se hur hästen rör sig och hur den mår det är alltid det som får avgöra: Sagt och gort vi gick ut och pållen är nästintill ohalt på böjt spår var rejält halt på böjt spår innan. Rakt fram i gången syntes nu ingenting.
TILDRENET hade antagligen hjälpt. Min pålle kommer inte bli ngn tävlings eller träningshäst mer det skulle jag aldrig utsätta han för och han skulle inte hålla för det heller men han kan bli en underbar promenadhäst och kan antagligen gå i alla gångarter rakt fram ute i skogen.
Jag är såååååååååå LÄTTAD, helvetesperioden är över och äntligen kan jag slappna av efter månader av olycka. Kakse gå upp lite i vikt också!
