Bortsett från sjukdomar så är det här ett av mina största issues med rescuehundar från utlandet.
Jag kan helt förstå att man träffar en hund utomlands, fäster sig vid den och tar med den hem. Eller att erfarna hundförare som har erfarenhett att styra upp det mesta köper material "osett" stör mig inte heller.
Men att oerfarna, många gånger första gångshundägare köper en mer eller mindre traumatiserad hund på postorder utifrån söta bilder och en snyffhistoria och inte sällan med argumentet att "de inte kunde hitta en passande hund i sverige" får min hjärna att koka över.
Om det är så förbaskat svårt att hitta en passande hund när man ändå har möjlighet att träffa den, umgås med den, se hur den är i olika situationer ect - varför skulle det vara lättare att hitta den på internet?