Ren djävulskap??

[SaraMara]

Min häst kan bete sig überjävligt med andra på ryggen.

Inte så att han prompt skall ha av dem (längre), utan mer att han glömmer "allt" han kan med mig eller min tränare på ryggen. Han kan INTE galoppera. Han kan INTE gå i form stadigt utan måste slänga upp huvudet stup i kvarten. Han kan ABSOLUT inte göra halt och stå stilla. Osv, osv, osv.

Oftast ger det sig efter några gånger, men med exempelvis min medryttare skall han ALLTID knöla första kvarten av ett ridpass. Antagligen för att hon är fjäderlätt och betydligt kortare än mig, och han rids med ganska mycket ben (tyvärr), och dessutom inte är fullt så barsk som stygga matte.

Samma sak med hanteringen. Rycker med bakbenen när vissa skall brodda/sko/kratsa. Har tagit fyra-fem gånger (och ibland en rejäl hurring) för att hovis helt utan bekymmer skall kunna stå och sko bak.

Nu är ju hästen iofs dundersnäll, så han blir ju inte farlig (längre :smirk - men jag vill inte ha en häst som joxar med andra bara "för att"... Bara att jobba vidare - ibland räcker det att jag muttrar till när medryttaren rider så skärper sig ögontjänaren till kuse. *monster*

 

[maja300]

Visst finns det det! Min föra häst var ett bra exempel. Han var ganska stark i psyket och man var tvungen att hålla honom ganska kort (på stället han var innan så blev han direkt farlig pga att han tog övertaget och dom blev rädda för honom). Dessutom var han långsint Det hände tex flera gånger då jag sagt till honom på skarpen i stallet när han inte uppförde sig att han sen gav igen när jag var ute och red. Och det var såååå tydligt att han var arg sen tidigare. Vanligtvis så var han jättesnäll att rida, men just dessa gånger jag varit lite strängare mot honom (inte dum eller nåt sånt utan bara sagt till att han gjorde fel) så gav han igen så fort jag skulle upp i sadeln. Han belv som förbytt. Bockade och stegrade sig och gjorde ALLT för att få av mej. Han bockade och busade en hel del normalt oxå fast det var en helt annan grej. Man märker om hästar gör det för att de är glada och busiga eller om de verkligen är arga. Så visst kan hästar bråka av ren djävulskap.

 

[Daydream]

Nja, jag tror inte att hästar är beräknande på det sättet. Däremot är vissa individer rangstarkare än andra och krånglar om de kan.

 

[Pettsson]

Nej, ineg häst "jävlas" med en människa för att tänka; "Nu ska jag vara lite elak å jävlas, nu ska hon minnsan få se!"


Icke, en hästs beteende beror på något!

 

[Luff]

Jag har träffat flera hästar som har jävlats, både på bus och någon på allvar, flera av dom var lipizzaner.
Några gjorde det för dom var överintelligenta - för att va hästar alltså - och hade tråkigt, några på grund av felhantering, misshandel av fd ägare, en del var så ranghöga att dom inte tolererade vad som helst av nya människor. Några för att dom helt enkelt tyckte det var roligt.
Som ex Pavan som knackade ut spolingen ur sin box (slog till honom med framhovarna mycket nätt i bröstkorgen) som skulle kaxa och ta ut värstinghingsten. Den hästen bad man om lov, då var han schysst.
Basilika som älskade att lägga krokben på folk som hjälpte hans sjuka matte att sadla - blups så låg dom under honom. Skitkul bus.
Luff som alltid kastade av mig när jag red barbacka - genom att tvärnita och böja ner huvet. Det hörde liksom till.

Nog finns det hästar som kan vänta länge på hämnd - en dag var den elaka hingsthållaren för full för att hålla undan - då fick han bägge benen avslagna. Den hingsten var snäll men hade ett järnhårt psyke - han gav igen om du var dum och han kunde vänta.
Hästar har inte människor känsloliv - tro inte det men hämnd i form av rangkamp och förmåga att liva upp tillvaron med bus dom egenskaperna har dom.

 

[Lazio]

ja det är klart, men dom tänker inte "nu ska jag busa för att matte är en mes"
vill dom busa så gör dom det utan att tänka nåt.
hästar är hästar, inte människor.

 

[Youma]

Visst kan hästar djävlas lite, helt på skoj!
Som när man exempelvis sadlar en häst, och har en filt under sadeln (av särskild anledning då), och hästen drar av filtev och kastar den i backen... sen tittar nyfiket på matte, som muttrar lite, och lägger upp filten igen, och hästen drar av filten igen, för att titta nyfiket på den lilla människans reaktion.. Lite som apport alltså, hehe.

Men det är inte av elakhet, men jag skulle ändå kalla det djävlas.. även om det är en lek.

annars så kanske man kan kalla fenomen som "JUST IDAG ska jag : inte komma in från hagen / stå still / vara JÄTTEKITTLIG / inte lyfta hovarna" för att djävlas.

Personligen tycker jag att hästar SKA prova sig fram hela tiden.. Det är ju det enda sättet man kan lära de. Att de inte är rädda för att prova, för att se om det kanske är så matte menade.

 

[maja300]

ja det är klart, men dom tänker inte "nu ska jag busa för att matte är en mes"
vill dom busa så gör dom det utan att tänka nåt.
hästar är hästar, inte människor.

Jo visst kan dom tänka så... det är jag helt övertygad om. Det har hänt allt för många gånger för att vara en slump. Som hästen jag beskrev ovan... man såg på hela kroppspråket att han var sur för att han blev tillsagd. Det visade han MYCKET tydligt och det slog aldrig fel, var han sur så försökte han alltid ge igen.

 

[maja300]

Min nuvarande häst har oxå ett tydligt sätt att visa vad som är rätt och fel. Jag har ett öppet stall där hästarna kan hänga ut över boxkanten (inget galler) och skulle jag någon morgon vara lite senare (har hänt att jag kommit upp till en halvtimme senare ibland) än vanligt så har han garanterat kastat omkring alla saker som jag har hängandes utanpå boxväggen (täcken, benlindor... allt är ivägskickat runt halva stallet) ...är rätt övertygad om att det är en protestgrej :smirk: för är jag i tid så är ingenting rört. Fast det är ju en lite mer "diffus" grej som kan vara tillfälligheter som upprepats varje gång... fast... nja... han ser bra finurlig ut när han gjort det... precis som han sa "där fick du"