Reklamera häst

[Hedinn]

Jag tycker också så. Pappa har alltid pushat mig att lösa problem med hästar och det har ju löst sig tillslut men jag vill inte utsätta mig för att det inte löser sig. Min syster har erbjudit sig att rida men känns ju också inte bra att slänga upp henne, hon är mindre rutinerad och inte ridit regelbundet senaste åren. Tror ingen förstår riktigt känslan och vad som hände men jag har bara minnesbilden av hösten faller bakåt mot mig och att jag har hästen över benet.

Jag har jobbat en del med förmedling av hästar och det finns absolut ingen fördel att lägga tid på en häst man är rädd för. Kunde ju varit skillnad om du haft hästen ett år och det gått bra fram tills en händelse, men nu hände det här vid första ridturen hemma och då har jag svårt att se att du nånsin skulle få fullt förtroende för hästen igen. Det kommer åtminstone ta brutalt lång tid att bygga upp. Och ska du sälja så är det bara dumt att ha hästen att stå - speciellt efter det där. Det innebär att om du mest jobbar från marken eller hästen rids sporadiskt och lätt under några månader kommer det bli mer jobb (och dyrare) att ha hästen hos tränare innan försäljning om du ändå landar där sen.

Så mitt råd är att skicka iväg hästen på försäljning där den också blir riden. Visar sig problemet finnas även där kan det ju vara idé att reklamera (eller begära del av summan tillbaka), annars kan hästen säljas och du köpa en ny.

Att ha häst ska vara kul och är du rädd kommer det inte bli kul varken för dig eller hästen och ju längre du ”försöker” desto mer eftersatt blir hästen i motion och träning och en ny försäljning kommer ta längre tid.

Såg dock att någon föreslog att du skulle lägga ut annons själv, det avråder jag ifrån. Skicka iväg hästen till nån som vågar rida den (och för att säkerställa att det som hände var en tillfällighet). Hade jag som spekulant kommit och tittat på en häst som säljaren inte vågade rida själv hade jag vänt i dörren om den inte såldes billigt som projekthäst.

 

[QueenLilith]

Jag tycker också så. Pappa har alltid pushat mig att lösa problem med hästar och det har ju löst sig tillslut men jag vill inte utsätta mig för att det inte löser sig. Min syster har erbjudit sig att rida men känns ju också inte bra att slänga upp henne, hon är mindre rutinerad och inte ridit regelbundet senaste åren. Tror ingen förstår riktigt känslan och vad som hände men jag har bara minnesbilden av hösten faller bakåt mot mig och att jag har hästen över benet.

Du tänker klokt. Nej skulle absolut inte slänga upp någon mindre rutinerat på en sådan häst. Du har nog hela buke bakom dig i att säga NEJ till dina föräldrar. Ville önska jag kunna hitta den artikel igen, med dressyrryttaren som skulle rida någon annans unghäst och samma sak hände. Hon hade så mycket kloka tankar som jag tänkte kunna hjälpa dig bearbeta det, dock ej med syfte att du någonsin skall rida den hästen igen, men trauman kring händelsen. Hon kom dock inte undan lika lindrigt, utan skadade sig rejält. Hon var inställt till sommarprat för något år sen, men fick det tyvärr inte. Kommer inte ihåg hennes namn, kanske någon annan härinne som kan.

 

[QueenLilith]

Förlåt, men jag har uppfattat att du är vuxen, eller? om du då vill sälja hästen för att det är det du mår bäst av så gör det. Varför ens ha en diskussion med din pappa om saken?

Vill han ha hästen så får han väl köpa den av dig isf? Annars har han liksom ingen rätt att lägga sig i det, tycker jag iaf.

tyvärr om man bor hemma kan vissa föräldrar fortfarande behandla en som barn. Känner igen det. Blir mycket press och svårt att säga ifrån. Men tycker precis som du att TS får stå på sig. Plus hur hade han känt om hon hamnade på sjukhuset eller ännu värre dog? för det kan hända med såna hästar. Lite konsekvens tänk hade jag önskat. Inte schysst att försöka pusha sin dotter så, oavsett hur dyr hästen än varit, så har detta ju hänt.

 

[Piaff]

Du tänker klokt. Nej skulle absolut inte slänga upp någon mindre rutinerat på en sådan häst. Du har nog hela buke bakom dig i att säga NEJ till dina föräldrar. Ville önska jag kunna hitta den artikel igen, med dressyrryttaren som skulle rida någon annans unghäst och samma sak hände. Hon hade så mycket kloka tankar som jag tänkte kunna hjälpa dig bearbeta det, dock ej med syfte att du någonsin skall rida den hästen igen, men trauman kring händelsen. Hon kom dock inte undan lika lindrigt, utan skadade sig rejält. Hon var inställt till sommarprat för något år sen, men fick det tyvärr inte. Kommer inte ihåg hennes namn, kanske någon annan härinne som kan.

https://www.hippson.se/artiklar/sara-gronvall-blickar-framat-efter-olyckan-har-gjort-mig-mer-odmjuk

 

[liiinnea]

Det är jag som äger hästen men alltid tagit mycket stöd av mamma och pappa. Dom var med på provridning, tyckte det var en häst som skulle passa och att jag skulle ha mycket kul med den. Dom var med när hon gick över.

 

[liiinnea]

Jag är 23 år, lite halvdålig budget med att betala för 2 hästar och precis köpt en.

 

[liiinnea]

Jag har jobbat en del med förmedling av hästar och det finns absolut ingen fördel att lägga tid på en häst man är rädd för. Kunde ju varit skillnad om du haft hästen ett år och det gått bra fram tills en händelse, men nu hände det här vid första ridturen hemma och då har jag svårt att se att du nånsin skulle få fullt förtroende för hästen igen. Det kommer åtminstone ta brutalt lång tid att bygga upp. Och ska du sälja så är det bara dumt att ha hästen att stå - speciellt efter det där. Det innebär att om du mest jobbar från marken eller hästen rids sporadiskt och lätt under några månader kommer det bli mer jobb (och dyrare) att ha hästen hos tränare innan försäljning om du ändå landar där sen.

Så mitt råd är att skicka iväg hästen på försäljning där den också blir riden. Visar sig problemet finnas även där kan det ju vara idé att reklamera (eller begära del av summan tillbaka), annars kan hästen säljas och du köpa en ny.

Att ha häst ska vara kul och är du rädd kommer det inte bli kul varken för dig eller hästen och ju längre du ”försöker” desto mer eftersatt blir hästen i motion och träning och en ny försäljning kommer ta längre tid.

Såg dock att någon föreslog att du skulle lägga ut annons själv, det avråder jag ifrån. Skicka iväg hästen till nån som vågar rida den (och för att säkerställa att det som hände var en tillfällighet). Hade jag som spekulant kommit och tittat på en häst som säljaren inte vågade rida själv hade jag vänt i dörren om den inte såldes billigt som projekthäst.

Ja det lutar mot det. Hon kommer ju inte stå något oavsett men jag vill inte hoppa upp igen helst, så känns ju som den mest lämpliga lösningen.

 

[tuaphua]

Intressant, som vanligt, med dina referenser och erfarenheter.

Men hur gör man då? En sådan läxa är svårt att lära sig till nästa gång, då provridningen ju fungerade?


Alla hästar som är lite tröga att få fram har väl inte alltid spänningar som resulterar eller kan resultera i det beteendet? Det är väl inte ovanligt att ston vid brunst beter sig sådär?

Å andra sidan, så kan man såklart be att få provrida vid fler än ett tillfälle. I alla fall nu när marknaden verkar trögare.

Tack!

Just att registrera varningstecken är vad jag pratar om. Är det ett är det viss risk. Är det fler blir det mer att ta med i beräkningen. Att varningsklockor ringer är inte samma som att det kommer gå åt helsike. Men man bör bli mer vaksam och man bör då tex som köpare vara mer förberedd på/okej med vissa reaktioner/beteenden/ev smärtproblematik etc.
Jag vet inte hur många säljfilmer jag sett i efterhand på hästar som kunder kommer med som problemhästar/rehabhästar etc där det finns väldigt många tecken på att det kan bli problem och inte helt sällan även vad för problem.
Men med det sagt: Det kan vara folk som haft häst hela livet, köpt/sålt/tävlat etc. Det är inte ngt som så många får lära sig, att se såna tecken och förstå. De som lär sig det brukar väl behövt göra det för att man kommer i kontakt med de där mkt knepiga.
Jag tror vi är många som varit lite naiva i köp. Jag med!
Med det sagt säger jag INTE att det är så i TS fall. Dvs att hon är naiv eller triggat hästen. För det har jag ingen aning om! Jag kan heller inte säga att förra ägare vet, vet inte, gjort rätt eller fel.
Men generellt vad gäller folk i stort missar många små signaler, varningsklockor etc.
Det kan vara så att en häst inte vill gå fram för att den inte är utbildad, att man rider med olika hjälper, den är bekväm. Och det kan vara att den rids så den inte går fram. Och det kan vara ett tecken på att den går emot hjälperna av något skäl som är starkt nog för att den ska börja lätta fram. Och är det tex på grund av sadeltvång kan det bli explosion. En häst som alltid går fram kan inte resa sig. Bakbenen måste vara i marken samtidigt.
Svarar de mot drivning så ökar risk för att de kan stöka på så vis. Här har den ju både bockat ute, sparkat mot skänkel och inte velat gå fram. Beroende på hur det ser ut vad gäller vad den visar för känslor och HUR den gör det så kan man dra lite olika slutsatser.
Det är svårt att köpa häst! Ibland kommer det bli fel för folk. Just att låta det få ta tid och provrida fler gånger är jättebra. Och låta tränare vara med för att kolla och en rida eller iaf låta dem kolla filmer är också jättebra. Jag har varit med många elever på hästjakt och varit med under visning/provridning. Har kunden och jag varit eniga i att det kan vara ngt har jag också kunnat prova rida om kunden inte förmår testa så mkt själv.

 

[Masqueradee]

Efter att ha läst tråden så vill jag inte komma med förslag på lösningar kring att eventuellt sälja hästen eller så, utan peppa att gå till psykolog. Kanske det finns en sportpsykolog eller liknande att prata med, eller helt enkelt ett "vanligt" samtal på VC. Du har varit med om en olycka, ett trauma. Det kanske räcker med ett samtal där du benar ut vad som hänt och verktyg att gå vidare. Det är bara rimligt att du reagerar som du gör, att du inte vill sitta upp igen och är rädd. Klart kroppen/hjärnan kommer göra allt för att undvika situationen igen! Men, det kanske också är värt att hjälpa dig själv att hantera dina känslor och rädsla också?

 

[liiinnea]

Efter att ha läst tråden så vill jag inte komma med förslag på lösningar kring att eventuellt sälja hästen eller så, utan peppa att gå till psykolog. Kanske det finns en sportpsykolog eller liknande att prata med, eller helt enkelt ett "vanligt" samtal på VC. Du har varit med om en olycka, ett trauma. Det kanske räcker med ett samtal där du benar ut vad som hänt och verktyg att gå vidare. Det är bara rimligt att du reagerar som du gör, att du inte vill sitta upp igen och är rädd. Klart kroppen/hjärnan kommer göra allt för att undvika situationen igen! Men, det kanske också är värt att hjälpa dig själv att hantera dina känslor och rädsla också?

Går hos psykolog varje vecka

 

[Masqueradee]

Går hos psykolog varje vecka

Bra

 

[Lobelia]

Går hos psykolog varje vecka

Du kan bearbeta rädslan även om du aldrig kommer att sätta dig på hästen igen. Det är en känsla, inte logik.

 

[Habina]

Jag sålde en häst för ett tag sen. Främst pga att jag inte trivdes med hästen, men även för att jag hade tids- och platsbrist.

Skulle köparen höra av sig idag skulle jag inte kunna köpa tillbaka hästen, inte ens om jag fick den gratis. Jag har ingenstans att stalla upp den och absolut inte tid att träna den så den går att sälja igen.

Så det behöver inte vara nåt misstänksamt med att inte vilja köpa tillbaka hästen. Man säljer ju av en anledning.

 

[prinsessfeminist]

Jag sålde en häst för ett tag sen. Främst pga att jag inte trivdes med hästen, men även för att jag hade tids- och platsbrist.

Skulle köparen höra av sig idag skulle jag inte kunna köpa tillbaka hästen, inte ens om jag fick den gratis. Jag har ingenstans att stalla upp den och absolut inte tid att träna den så den går att sälja igen.

Så det behöver inte vara nåt misstänksamt med att inte vilja köpa tillbaka hästen. Man säljer ju av en anledning.

Fast ts köpte av ett företag. Det är lite skillnad, tänker jag. Även om ett företag också kan ha platsbrist.

Men nu skedde händelsen bara några dagar efter att hästen åkt.

 

[skogaliten]

Fast ts köpte av ett företag. Det är lite skillnad, tänker jag. Även om ett företag också kan ha platsbrist.

Men nu skedde händelsen bara några dagar efter att hästen åkt.

Tekniskt, så säljer jag hästar från ett företag, eftersom hästarna jag föder upp (0-1-2 föl/år) finns i företaget.

Men jag har bara max 2-3 vuxna hästar, plus några stycken unghästar som är under inkörning och som antagligen ska säljas eller ersätta någon av de vuxna hästarna.

Fler finns det vare tid, plats eller ork med.

Verksamhetens syfte är att med egna hästar köra i jordbruk/skogsbruk och inte primärt att sälja hästar. - jag vet att tråden handlar om ridhäst, men jag vill bara peka på att det är skillnad mellan en "försäljningsverksamhet", och någon annan slags verksamhet, där hästar säljs relativt regelbundet, men syftet med verksamheten är inte "försäljning av hästar"

Har jag sålt häst, så är det för att det inte finns plats för den hästen.

 

[Fiorano]

Tror faktiskt att vi alla här förstår din rädsla. Själv åkte jag av och skadade mig rätt illa för fyra år sen och valde att sälja den hästen för att tanken att sitta på henne var bara "nej". Så skicka iväg hästen och få den såld, eller lägg ut en annons som är helt ärlig och sätt ett rimligt pris. Men att tvista med en reklamation kommer bara kosta energi och pengar.

Situationen blev fel, hästen var antagligen triggerstaplad av stress och det blev ett fullständigt överslag. Är som du säger helt oviktigt.

Sälj och köp en snäll äldre brun valack!

 

[SiZo]

Tror faktiskt att vi alla här förstår din rädsla. Själv åkte jag av och skadade mig rätt illa för fyra år sen och valde att sälja den hästen för att tanken att sitta på henne var bara "nej". Så skicka iväg hästen och få den såld, eller lägg ut en annons som är helt ärlig och sätt ett rimligt pris. Men att tvista med en reklamation kommer bara kosta energi och pengar.

Situationen blev fel, hästen var antagligen triggerstaplad av stress och det blev ett fullständigt överslag. Är som du säger helt oviktigt.

Sälj och köp en snäll äldre brun valack!

Ja men verkligen.

En av mina förra åkte jag av pga något som jag inte såg, krossade två ryggkotor. Världens snällaste häst, men om han kastade sig för något så åkte man saklöst. Aldrig varit med om något liknande, han kunde hoppa 50 cm åt sidan och man åkte i backen. Andra hästar kan hoppa 2 meter åt sidan och man sitter som gjuten? Han kastade sig absolut inte ofta, kanske en gång var 3e-5e månad, men när man åker av VARENDA gång....

Jag försökte i flera år. Det slutade med att jag bara red i ridhus, för där fanns inget att se. Jag vågade inget annat, och var livrädd även i ridhuset. Till slut sålde jag, och det är ärligt talat det bästa beslutet jag någonsin har tagit.