Speciella_tina
Trådstartare
I torsdags skulle vi ut och köra, skulle köra en kort runda i maratonvagnen igen. Förra torsdagen körde vi honom i den i padocken, och det gick verkligen superbra. Nu i torsdags vet jag inte vad som hände. Han konstrade redan när vi skulle spänna för, och en liten stund funderade jag på att skita i det. Men så visste jag ju hur bra det gått förra gången, och tänkte att när vi väl kommit igång kommer det gå hur bra som helst.
Sedan hände någonting, han blev rädd och hoppade framåt, jag bromsade, bakselen var inte tillräckligt spänd så han fick upp vagnen på bakbenen, och hoppade framåt igen. Jag ställde mig på bromsen och höll in honom, Emma (som hade ett grimskaft i bettet) drog, han vände helt om och vi välte. Vi fick loss honom snabbt, och både han och jag klarade oss med några blåmärken och småsår, så det kunde ju gått mycket värre.
I går körde vi honom i rockarden, och det gick bra, han drog fint och kändes lugn. När jag går med honom ute reagerar han på ljud och rörelser bakifrån. Han är väldigt rädd om sin bak, och får nästan panik när man kommer nära den. Benen vill han absolut inte att jag rör. Han är generellt lite osäker på människor, och vill inte komma fram som han brukar.
Jag är så arg och besviken på mig själv. Han har/hade ett så stort förtroende för människor i allmänhet och mig i synnerhet, och jag har svikit det. Han gjorde bara som han blev tillsagd, och så gick det som det gick. Det är en lång väg och ett hårt arbete för att få tillbaka det förtroendet, jag hoppas bara att jag lyckas.
Är det någon som varit med om något liknande? Hur gjorde ni då, hur fick ni hästen att känna förtroende igen?
Sedan hände någonting, han blev rädd och hoppade framåt, jag bromsade, bakselen var inte tillräckligt spänd så han fick upp vagnen på bakbenen, och hoppade framåt igen. Jag ställde mig på bromsen och höll in honom, Emma (som hade ett grimskaft i bettet) drog, han vände helt om och vi välte. Vi fick loss honom snabbt, och både han och jag klarade oss med några blåmärken och småsår, så det kunde ju gått mycket värre.
I går körde vi honom i rockarden, och det gick bra, han drog fint och kändes lugn. När jag går med honom ute reagerar han på ljud och rörelser bakifrån. Han är väldigt rädd om sin bak, och får nästan panik när man kommer nära den. Benen vill han absolut inte att jag rör. Han är generellt lite osäker på människor, och vill inte komma fram som han brukar.
Jag är så arg och besviken på mig själv. Han har/hade ett så stort förtroende för människor i allmänhet och mig i synnerhet, och jag har svikit det. Han gjorde bara som han blev tillsagd, och så gick det som det gick. Det är en lång väg och ett hårt arbete för att få tillbaka det förtroendet, jag hoppas bara att jag lyckas.
Är det någon som varit med om något liknande? Hur gjorde ni då, hur fick ni hästen att känna förtroende igen?